Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjortdjur - Hjorted - Hjortens udde - Hjorter (Hiorter), Olof Petrus - Hjorth, Ragnar - Hjorthagen - Hjorthornssalt - Hjortron - Hjortsberg, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Hjorted—Hjortsberg
1082
knoppar, unga skott, bark o. dyl. Honan, som
benämnes bind (eller hos de större arterna
ko), kalvar i allm. blott en gång årl. och föder
i regel en kalv. Hos några arter förekomma
dock flera. — Vid hornfällningen
kvarstan-nar det ständigt hudbeklädda basalstycket,
rosenstocken, varifrån sedan det nya hornet
växer ut. Detta är först klätt av hårbevuxen
hud, »basthud», som sedan torkar och
avskrapas, »fejas». Hornet är under första
levnadsåret ogrenat men erhåller sedan grenar,
»taggar», vilkas antal dock ej överensstämmer
med antalet hornfällningar. Under andra
året uppträder i regel dock endast en tagg,
ögontaggen. Den andra taggen i ordningen
kallas istagg och den tredje mellantagg. Hos
många h., t. ex. älgen, utbredas hornen till
s. k. skövlar. — H. vistas såväl på öppna
slätter som i skogar och bergstrakter. Alla
äro sällskapliga djur. Fam. h. var redan i
eocentiden företrädd i Europa. De
ursprungligaste h. förekomma i våra dagar i s. och ö.
Asien. H. saknas endast i Afrika s. om Atlas
och i Australien. Fam. indelas i de två
un-derfam. myskdjur (se d. o.) och egentliga h.,
Cervinae. Om de olika arterna se Dovhjort,
Kronhjort, Ren, Rådjur och Älg. Jfr
även I dis s 1 a re. — Där h. förekomma i
större antal, anställa de lätt skada på skog
och åker. Att de dock ej utrotas i större
utsträckning, än vad som skett, har sin grund
i att de sedan gammalt räknats till det ädlaste
av allt villebråd och därför skyddats genom
omsorgsfull jaktvård. T. P.
Hjorted, socken i n. Kalmar län, S. Tjusts
härad, s. v. om Västervik; 268,79 kvkm, 3,543
inv. (1928). Kuperad, sjörik skogssocken. 3,083
har åker, 19,262 har skogs- och hagmark. Nära
kyrkan ligger N. Kalmar läns sjukhem för
obotligt sjuka. I H. fanns 1864—1911 ett av
kyrkoherde J. Östberg grundat
dövstuminsti-tut. I s. ö. Blankaholms och Solstadströms
sågverk och Solstadströms fönsterglasbruk.
Egendom: Falsterbo (se d. o.). Pastorat i
Linköpings stift, S. Tjusts kontrakt. T. Ogd.
Hjortens udde, se Vänern.
Hjorter (även Hiorter), Olof Petrus,
astronom (1696—1750). Blev student i
Uppsala 1713 och studerade i Holland 1723—27,
anställdes 1732 som astronomus hos greve A.
G. Oxenstierna till Tidö, blev docent i
Uppsala, var t. f. prof, i astronomi 1732—37 och
blev 1746 observatör. H. var en framstående
och mycket flitig observatör. Han upptäckte
tills, m. sin svåger A. Celsius norrskenets
inverkan på magnetnålen. H. donerade sitt
värdefulla bibliotek och sina instrument till
Uppsala observatorium. K. Lmk.
Hjorth, Ragnar, arkitekt (f. 1887 2/5).
Studerade vid Tekniska högskolan och
Konst-akad., har sedermera varit lärare där i
byggnadskonst, svensk arkitekturhistoria och
dekorativ konst m. m. samt har utfört
bostads-och affärsbyggen i Stockholm. H. är
bygg-nadsråd i Byggnadsstyrelsen sedan 1923.
Hjorthagen, stadsdel i Stockholm,
Engel-brekts församl., vid Lilla Värtan, närmast s.
om Husarviken. I H. ligga Stockholms
gas-och elektricitetsverk. 1907—09 uppfördes här
Hjorthagens kapell efter ritning av
arkitekt C. G. Bergsten.
Hjorthornssalt, äldre namn på en blandning
av ammoniumbikarbonat och
ammoniumkar-bamat (se Ammoniumföreningar).
Förr framställdes h. genom upphettning av
hjorthorn, klövar o. dyl. — I äldre
upplagor av Sv. farmakopén upptogs h. som
stimulerande läkemedel, och av h. blandades de
förr officinella hjorthornsspiritus
(en vattenlösning av h.) och prinsens
droppar (en klar, ljusgul, vidbränt
luktande vätska, bestående av
ammoniumkarbo-nat, renad bärnstenssyra, renad benolja och
vatten), vilka nyttjades som »krampstillande»
medel, mest vid nervösa (hysteriska)
sjukdomstillstånd. H. nyttjas ofta som jästpulver
vid bakning. C. G. S.
Hjortron, se Hallonsläktet.
Lars Hjortsberg. Målning av J. G. Sandberg 1823.
Hjortsberg, Lars, skådespelare (1772 22/n
—1843 8/7), sonson till J. L. Hiortzberg (se
d. o.). Blev 1778 elev vid Kungl. teatern,
uppträdde i barnroller, upptogs 1783 i
konsertmästare Müllers hem och lärde där utom språk
och musik av fru Caroline Müller scenens
konst. H. anställdes 1786 vid Gustav III:s
franska teater, utbildades av Monvel, blev 1787
elev vid Kungl. teaterns nya
deklamations-skola och samtidigt anställd vid Ristells
svenska teater (se Stockholms
teatrar). Han var 1788—1834 förste aktör vid
de kungl. teatrarna, 1798—1810 ordningsman
samt 1810—12 och 1816—27 styresman för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
