Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar el. Hjärtlidande - Hjärtslag - Hjärtstilla - Hjärtstock - Hjärtsäcken - Hjärtsäcksinflammation - Hjärttoner - Hjärtum - Hjärtvapen - Hjärtöra - Hjässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Hjärtslag—Hjässa
1136
medel användas, ss. digitalis,
strophanthus-droger m. m. Även bad (kolsyrebad o. dyl.)
oeh gymnastik komma härvid till användning.
Anfallen av hjärtsvaghet komma emellertid,
om de blott en gång börjat, även efter
iakttagandet av den största försiktighet gärna
åter och då ofta med förnyad styrka samt
utgöra ej sällan oangenäma komplikationer
vid andra sjukdomar, som kunna träffa
hjärt-felspatienter. Kroniska h. äro ofta så
svårartade, att de förr eller senare medföra döden.
Många isolerade s. k. hjärtsymtom
förekomma, vilka dels kunna tyda på ett
hjärt-lidande, dels uppträda oberoende av ett dylikt.
Hit höra t. ex. smärtor i
hjärttrak-t e n, vilka mycket ofta äro av reumatisk art
och framkallas av muskel-, ev. nervsmärtor i
bröstkorgsväggens vänstra sida. — H j ä r
t-kramp (angina pe’ctoris) kan någon gång
hos yngre personer vara rent funktionell och
av toxiskt eller hysteriskt ursprung men tyder
hos äldre i allm. på förkalkning med
åtföljande förträngning av pulsådrorna inom själva
hjärtat. — Hjärtklappning,
oppres-sionskänsla över hjärttrakten o. dyl., kan ofta
förekomma vid sinnesrörelser, hos
neuraste-niska individer, efter sexuella excesser, vid
ventrikellidanden, efter förgiftningar med
kaffe, nikotin m. m. och beror åtm. icke alltid
på patologisk-anatomiska rubbningar inom
själva hjärtat. Oregelbunden hjärtverksamhet
(a r y t m i) är vanl. framkallad av
förändringar inom hjärtmuskeln och dess
ledningssystem. Vissa sjukdomar framkalla ökad
hjärtverksamhet, t. ex. febersjukdomar,
blodbrist, lungtuberkulos. — T r o m b el.
blodpropp (se d. o.) kan uppträda inom hjärtat
och ge anledning till ytterst livsfarliga
symtom (höggradig hjärtsvaghet). Dels kan en
dylik av blodströmmen föras från sitt
bild-ningsställe inom vensystemet (t. ex. i benen)
in i högra hjärthalvan och därifrån delvis ut
i lungan, tilltäppande lungpulsåderns grenar,
dels uppstår en blodpropp inom olika delar
av hjärtat, t. ex. i hjärtförmaken, om hjärtats
kraft är minskad och dess arbete härigenom
otillräckligt eller om endokardiet genom
inflammationsprocesser förlorat sin jämna,
glatta yta och därigenom underlättar blodets
koagulation. En blodpropp, som genom
blodströmmen föres in i någon av
hjärtmuskelväggens artärer, kan ge anledning till plötslig
död. En dylik död, vållad genom hjärtats
bristning, är däremot en sällsynt
företeelse. — Hjärtförlamning uppges som
bekant rätt ofta som dödsorsak. Då livet
endast genom det arteriella blodets spridande
till organismens särskilda delar kan
uppehållas, är det klart, att döden mycket ofta
närmast beror på upphörandet av hjärtats
verksamhet eller på dess förlamning. —
Tumörbildningar kunna utgöra en sällsynt
orsak till sjukdomar hos hjärtat. Även
tuberkulos kan angripa hjärtat. Om sjukdomar i
aorta (stora pulsådern) se Aneurysm. I. H.
Hjärtslag. 1. (Fysiol.) Se Hjärta, sp. 1129.
— 2. (Med.) Dets. som hjärtförlamning; se
Hjärtsjukdomar. — 3. Vid slakt namn
på undre delen av strupen med vidhängande
hjärta och lungor.
Hjärtstilla, Leonürus cardi’aca, en till de
läppblommiga växterna hörande, intill 1 m hög,
flerårig ört med handflikiga blad och
rödak-tiga blomkronor. Den är vitt utbredd i Gamla
världens tempererade länder och växer i
Sverige vid gårdar och vägar upp till s. Norrland.
Förr använd som medel mot hjärtklappning.
Hjärtstock, den innersta stocken i en
kol-mila, se K o 1 n i n g.
Hjärtsäcken (lat. perica’rdium), en från
alla håll tillsluten säck, som inrymmer
hjärtat och början av de från detta utgående
stora blodkärlen. R. T-dt.*
Hjärtsäcksinflammation, se
Hjärtsjukdomar, sp. 1132.
Hjärttoner. Om man lägger örat till
bröstväggen, hör man, varje gång hjärtat
sammandrager sig, två tätt på varandra följande
ljud. Av dessa är det första dovt oeh
utdraget och sammanfaller med avseende på
tiden med kamrarnas sammandragning; det
senare är kortare och klarare samt höres
omedelbart efter slutet av kamrarnas systole
(sammandragning). Efter den andra uppstår
en paus, motsvarande hjärtats diastole (vila).
Den första hjärttonen antages allmänt ha sin
grund dels i det ljud, som framtränger vid
varje muskelsammandragning (jfr
Muskelljud), dels i ett ljud, som uppstår genom
svängningar av ventilerna mellan förmaken
och kamrarna, då de vid kamrarnas systole
plötsligt slås tillsammans och spännas. Den
andra h. uppkommer genom de
halvmånfor-miga klaffarnas tillslutning. Tiden mellan
begynnelsen av den första h. och den andra
motsvarar således den tid, som kamrarnas
sammandragning kräver. Enär den första h.
framträder såväl i högra som i vänstra
hjärt-kammaren och den andra uppstår såväl vid
lungartären som vid aortas ursprung, äro
hjärtljuden eg. fyra, ehuru de två och två
sammanfalla till följd därav, att bägge
kamrarna sammandraga sig på en gång. För
diagnosen av hjärtats sjukdomar äro hjärtljuden
av utomordentlig vikt, vilket först framhållits
av L a e n n e c. Jfr Hjärta. R. T-dt.*
Hjärtum, socken i Göteborgs och Bohus
län, Inlands Torpe härad, utmed Göta älv,
nedanför Trollhättan; 132,97 kvkm, 2,991 inv.
(1928). Omfattar närmast älven en bördig
dalslätt och v. därom skogiga bergplatåer och
sjöar, i n. större delen av örsjön. 1,989 har
åker, 6,623 har skogs- och hagmark.
Egendom: Ström. Ingår i H:s och Västerlanda
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Hjärtvapen, her., se Vapen.
Hjärtöra, se Hjärta, sp. 1127.
Hjässa, den övre, välvda ytan av huvudet
(mellan pannan, nacken och yttre öronen);
även högsta partiet i ett valv (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
