Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hokkaido, Yezo - Hokusai - Hokuspokus - Hol - Hola - Holarktiska regionen - Holaveden - Holbach, Paul Henri Thierry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Hokkaido—Holbach
1172
Fuji, sett från havet. — »Den brinnande papperslyktan.»
Två färgträsnitt av Hokusai.
Hokkaido, tidigare Y e z o, den nordligaste
av de stora japanska öarna, skild fråi
Sacha-lin (Karafuto) av La Pérousesundet. Bildar
jämte Kurilerna förvaltningsområdet H.;
88.279 kvkm, 2.498.679 inv. (1925).
Huvudstad: Sapporo (145,060 inv. 1925). H. är
aino-folkets egentliga hemland och har av
japanerna sent tagits i besittning
(1400—1800-ta-let); planmässig kolonisation påbörjades först
under nya kejserliga regimen 1869. H. är
alltjämt glest befolkat (28 inv. per kvkm), men
befolkningssiffran, ännu 1903 blott 843,717
inv., växer hastigt. Om H:s allmänna
geografiska karaktär se J a p a n.
Hokusai, japansk målare och tecknare (1760
—1849); är i Japan känd under ett flertal
namn. H. är den i Europa mest bekante och
berömde av Japans konstnärer. I sin ungdom
var han företrädesvis målare. Efter omkr.
1810 utförde han huvudsaki. teckningar, som
utgåvos i färglagda träsnitt. Första bandet
av hans teckningar, »Mangwa» (Flyktiga
skisser), utkom på 1810-talet. De mest omtalade
bland H:s teckningssamlingar innehålla 100
utsikter av berget Fuji (1834—36). H. lär ha
utfört omkr. 30.000 teckningar. Han ägde
skarp blick för karaktär och rörelse hos både
människor och djur; med ett par penseldrag
kunde han återge liv och rörelse. Även det
fantastiska och visionära intresserade honom.
Hans inflytande var mycket stort, och han
har påverkat även det moderna europeiska
måleriet (jfr Japansk konst). H. skrev
ock romaner, som han själv illustrerade. Jfr
monogr. av E. de Goncourt (1896), F.
Perzyn-ski (1908) och H. Focillon (1914). G-g N.*
Hokuspökus, trollformel vid
taskspelarkon-ster, antagligen en förvrängning av hoc est
cor-pus (meum), »detta är (min) lekamen», i
natt-vardsinstiftelseordens latinska form; ibland
fullständigare hokuspokusfiliokus, av
lat. filii (sonens) corpus el. filioque. A. G-w.
Hol, socken i Älvsborgs län, Kullings härad,
vid Säveån, n. ö. om Alingsås; 39,54 kvkm,
698 inv. (1928). Omfattar i n. v. längs ån
jämn odlingsbygd, begränsad av skogtäckta
platåer. 1,230 har åker, 2,547 har skogs- och
hagmark. Vid Lagmansholm i n. H. ligger
Skandinaviska remfabriken. Ingår i H:s,
Siene och Horla pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt.
Hola, Södra Ångermanlands folkhögskola, i
Prästmons stationssamhälle, Torsåkers
socken. Grundlagd 1896; äges sedan 1912 av
Västernorrlands läns landsting.
Holarktiska regionen, djurgeografisk
sammanfattning av de palearktiska och
nearkti-ska regionerna. Jfr Djurgeografi.
Holaveden, bergs- och skogstrakt i
Östergötland, utmed Smålandsgränsen mellan
Vättern och Sömmen. Räknades redan under
forntiden som gränsskog mellan »Sunnanskog
under H.» (Småland) och »Sunnanskog över H.»
(Östergötland). I H. mötte under medeltiden
smålänningarna konungen på hans eriksgata,
och vid flera tillfällen sökte svenska allmogen
där hejda i riket inbrytande danska truppers
framfart, så t. ex. 1452, 1563, 1564 och 1567,
varvid bråtar plägade anordnas. Under
Kalmarkriget intog hertig Johan 1611 ett befäst
läger i H:s pass till flank- och ryggstöd för
Karl IX:s här under dennas marsch mot
Kalmar. — Gamla kultställen i H. äro Ringsberg
och Helgeklint. 1924 uppsattes på Ekberget i
Tranås Holavedens hembygdsgård
av H:s hembygds- och fornminnesförening.
Litt.: S. Pira, »Gamla färdevägar och
kultställen i H.» (1923).
Holbach [ålba’k], Paul Henri Thierry,
baron d’H., fransk filosof (1723—89). H., som
var född i Pfalz och en tid studerade i Leiden,
ägde goda naturvetenskapliga insikter,
särskilt i kemi och mineralogi, och skrev
artiklar i dessa ämnen till Encyklopedien. På
grund av sin sociala ställning och sin
betydande förmögenhet blev H. ett slags ledare
för encyklopedisterna, och hans litterära
middagar äro beryktade. Den förnämste i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
