Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hohenzollern - Hohenzollern, furstehus - Hohenzollernkanalen - Hohes Venn - Hohe Tauern - Hohkönigsburg - Hoj - Hoja, Johan av - Hojer, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Hohenzollern—Hojer
1170
i Sydtyskland, bildad av de forna
furstendö-mena H. - Hechingen och H. ■ S i g m
a-ringen (se nedan); 1,142 kvkm, 72,368 inv.
(1925). Utgöres av en smal landsträcka från
Schwarzwald till närheten av Bodensjön jämte
åtta enklaver inom Württembergs och
Badens gränser. Landet är bergigt, delat på
höjder och dalar; över n. delen framgår Rauhe
Alb, i s. genomflytes H. av Donau.
Befolkningen är av schwabisk stam, katolsk religion.
H. bildar regeringsområdet Sigmaringen;
huvudorter äro Sigmaringen vid Donau,
områdets- huvudstad, och Hechingen.
Hohenzollern [håøntsåTorn], tyskt furstehus
med namn efter borgen H. (se ovan) och känd
sedan omkr. 1061. Ätten blev grevlig 1111.
Greve Fredrik III av Zollern (d. omkr. 1200)
äktade en borggrevedotter från Nürnberg och
blev efter sin svärfar borggreve där omkr.
1191. Trol. är det med två av hans söner,
som ätten delas i två linjer.
1. Frankiska (el. kungliga)
linjen upphöjdes 1363 i riksfurstligt stånd.
Fredrik av H., borggreve av Nürnberg
(d. 1440), blev 1415 kurfurste av
Branden-burg. Av hans söner blev Johan Cicero
(d. 1499) stamfar för brandenburgska
grenen och dennes bror Fredrik (d. 1536)
för ansbachska. Från den senare
stammade linjerna Kulmbach (el. B a i r e u t h,
utdöd 1557), Ansbach (utdöd 1603) och en
preussisk linje, i det att Fredriks son
A1-brekt blev hertig av Preussen 1525.
Den sistnämndes son Albrekt Fredrik
dog 1618. Preussen tillföll då hans svärson
kurfursten Johan Sigismund (d. 1619)
av Brandenburg (ättling av Johan Cicero, se
ovan). Johan Sigismunds sonson Fredrik
Vilhelm (reg. 1640—88), »den store
kurfursten», fick suveränitet över Preussen, som
1701 blev konungarike under hans son
Fredrik I (d. 1713). Den sistnämndes ättling
Vilhelm I (d. 1888) blev tysk kejsare 1871.
Hans sonson kejsar Vilhelm II avsattes
vid revolutionen 1918, varigenom ätten
upphörde att regera i Preussen och Tyskland.
2. S ch w ab i sk a (el. furstliga)
linjen delades bl. a. på linjerna
H.-Sigma-ringen och H. - Hechingen,
riksfurstliga 1623, vilka emellertid 1849 avträdde sina
besittningar till Preussen. Sedan grenen
Hechingen 1869 utgått, kallas linjen
furstliga huset H. Furst Karl Anton av
H.-Sigmaringen (reg. 1848—49) var far till
prins Leopold, vars kandidatur till
spanska tronen bidrog att framkalla fransk-tyska
kriget 1870—71, och till Karl av H. (d.
1914), som 1866 blev furste och 1881 konung
av Rumänien, där han efterträddes av
Leopolds son Ferdinand (d. 1927), vars gren
ännu regerar i Rumänien.
Litt.: G. Schuster, »Aus der Geschichte des
Hauses H. 1415—1915» (1915);
»Hohenzolle-rische Forschungen» (7 bd, 1891—1902; forts,
med titeln »Quellen und Forschungen zur
Borgen Hohenzollern.
deutschen, insbesondere hohenzollernschen
Geschichte», 1902 ff.); H.-Jahrbuch (1897—1916);
»Quellen und Untersuchungen zur Geschichte
des Hauses H.» (10 bd, 1901—11). (B. H-d.)
Hohenzollernkanalen [håontså’lorn-], se
Berlin-Stettiner-Kanal och O d e r.
Hohes Venn [hå’os fä’n] (ty. Fenn =
sumpmark), kal och sumpig högslätt i östligaste
Belgien, till en mindre del inom
Rhenprovin-sen. Är en nordvästlig fortsättning av Eifel
och övergår i s. v. i Ardennerna. En stor del
upptages av torvmossar. Högsta punkten är
Botrange (692 m ö. h.).
Hohe Tauern [hå’o tåu’ørn], se T a u e r n.
Hohkönigsburg [hä’königsbork], fr.
Hoh-kænigsbourg, borg i medeltidsstil i Vogeserna,
Elsass, nära Sélestat, nu fransk
nationalegendom. Uppfördes med allmänna medel av
kejsar Vilhelm II på grundvalarna av en äldre
medeltida slottsruin, som 1899 skänkts till
kejsaren av staden Schlettstadt (Sélestat).
Invigdes 1908. Se bild vid art. Borg.
Hoj, under 1500- och 1600-talet i England
och Nederländerna för kustfart använt
flatbottnat mindre segelfartyg.
Hoja, Johan av, se Hoya.
Hojer, Andreas, dansk historiker, jurist
(1690—1739), f. i v. Slesvig. H. beklädde med
stor duglighet en rad ämbeten, bl. a. som sekr.
vid norska matrikelkommissionen och kungl.
bibliotekarie, blev 1722 kungl. historiograf,
1734 prof, i stats- och folkrätt samt 1736
generalprokurör och höjesteretsassessor. H:s
förnämsta historiska verk är »König
Friedrich des Vierten glorwürdigstes Leben»
(skrivet 1732, utg. först 1829), värdefullt som
källa. Hans juridiska föreläsningar voro i
flera hänseenden banbrytande, och särskilt
betonade han starkt de nationella
rättskällornas värde. H. gav 1736 impulsen till
införandet av juridiska examina. P. E-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
