Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holberg, Ludvig (författare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Holberg, L.
1178
utgav dessa år sina första skrifter,
»Introduc-tion til de europæiske rigers historie» (1711;
ny, utvidgad uppl. 1728), en världshistoria i
sammandrag, och »Anhang til de europæiske
staters historie» (1713; ofullb.), en
framställning av Tysklands, Englands och Hollands
statsrätt. Samtidigt utarbetade H. en
vidlyftig, på källstudier grundad »Kristian IV:s
och Fredrik III:s historia», vars stoff han
senare använde i sin »Danmarks historie».
H. blev nu »professor extraordinarius» vid
univ., dock utan lön, anträdde 1714 med ett
litet stipendium en ny utländsk resa,
studerade P/2 år i Paris, tillbragte vintern 1715—
16 i Rom samt reste därefter tillbaka till
Paris och 1716 till Köpenhamn. Kort efter
återkomsten utgav han ett
moralfilosofiskt-juridiskt arbete, »Introduction til natur- og
folkeretten» (utg. 1728—63 i 5 uppl.; övers,
till ty. och sv.), biev 1717 ord. prof, i
metafysik, 1720 lärare i latinsk filologi och 1730
lärare i historia, den vetenskap, som han
företrädesvis odlade. Därjämte hade han 1737—
51 som »quæstor» med stor skicklighet
vården av univ:s ekonomiska angelägenheter.
H. var ogift och nödgades på grund av sin
sjuklighet föra ett stilla och indraget liv.
Hans skrifter inbragte honom efter hand en
betydande förmögenhet, och 1740—45 köpte han
flera herrgårdar i trakten av Sorö. Därav
bildades 1747 ett baroni H.; detta skulle
tillfalla adliga akademien i Sorö, vilken
återupprättades som en läroanstalt för
statsvetenskap och historia. H. begrovs i Sorö kyrka.
I Sorö akad:s park restes 1898 en staty (av
Chr. G. V. Bissen), en sittande staty (av T.
Stein) avtäcktes 1875 utanför Kungl. teatern
i Köpenhamn, och 1884 restes en av J.
Börje-son modellerad staty av H. i Bergen.
H. hade under sina studier tillägnat sig
en allsidig bildning av företrädesvis
västeuropeisk prägel samt på sina resor förvärvat
stor människokännedom och fördomsfrihet.
Dessutom var han genomträngd av en
allvarlig iver att fylla bristerna i folkets
andliga liv och litteratur. Under kampen för
detta mål blev satiren hans förnämsta medel.
Efter att ha prövat sin penna på en övers,
av en bland Juvenalis’ satirer utgav H. under
författarnamnet Hans Mikkelsen 1719
—20 »Peder Paars», en komisk hjältedikt i
fyra böcker (14 sånger; 1772 praktupplaga
med kopparstick efter Wiedevelts teckningar;
en edition 1863 med illustrationer efter
Marstrand). Ehuru Boileaus »Le lutrin» tjänat H.
till förebild, är »Peder Paars» ett utpräglat
originellt verk, dels en genomförd parodi på
antikens hjältedikter men ännu mera på
pedagogernas sätt att behandla dem, dels en kvick
satir över samtidens dårskaper, som tecknas
i en rad komiska typer. Man kan där finna
frön till många av gestalterna i H:s
komedier. Dikten vann mycket bifall men
åstadkom även förargelse på vissa håll. Till »Peder
Paars» slöto sig 1722 fem »Skemtedigte», av
vilka den 3:e, »Critique over Peder Paars»,
är märklig, enär H. däri uttalar sin åsikt
om skaldens uppgift och nationella betydelse.
Från dessa dikter var övergången lätt till
de komedier H. 1722 började författa för
den nya danska teatern, som öppnats hösten
s. å. med unga danska skådespelare under
ledning av fransmannen Montaigu. Den första
av dessa komedier, varmed H. grundläde en
nationell dramatik i Danmark, var »Den
politiske kandestöber» (uppf. 26 sept. 1722).
Redan 1724 utgav han de första 10
komedierna, däribland »Den vægelsindede», »Jeppe
paa Bjerget», »Barselstuen» och »Maskerade».
De närmast följ, åren skrev H. 4—5 komedier
vart år, så att till 1728, då
teaterverksamheten upphörde, 20 av H:s verk spelats,
däribland »Jacob von Thyboe», »Den
stundes-löse», den överdådigt lustiga parodien på de
tyska teaterstyckena »Ulysses von Ithacia»
och den då missförstådda parodien på franska
tragedier »Melampe». »Erasmus Montanus»,
säkert H:s djupsinnigaste skådespel, skrevs
vid samma tid men uppfördes först långt
senare. Då teatern 1747, efter det pietistiska
regementets slut, ånyo öppnades, skrev H.
ytterligare 6 stycken, men de stå långt
tillbaka för de äldre. Visserligen bära H:s 33
komedier rätt många spår av den hastiga
utarbetningen, och det kan ej heller förnekas,
att han ofta lånade ämnena från annat håll
och utan betänkande upptog t. o. m. hela
scener från sina föregångare; men likväl måste
hans alster sägas vara fullkomligt originella,
och de ge trogna bilder av det dagliga livet
i Köpenhamn och på den danska
landsbygden på H:s tid. Komedierna visa även hans
sällsynta förmåga att skildra figurer och
framställa situationer livfullt och
humoristiskt. Också gjorde de utomordentlig lycka
och väckte hågen för god komedi ej blott i
Danmark utan även i grannländerna,. I
Sverige spelades komedierna av kringresande
trupper samt lästes både på danska och i
översättningar (en fullständig samling utkom 1827
—33 i Strängnäs, ett urval 1888—90). Även
i Tyskland voro H:s komedier under 1700-talet
ytterst populära, och ännu långt senare ha
de översatts till tyska (bl. a. av
Oehlenschlä-ger 1822—23 och J. Hoffory 1888). Till
Holland och England funno de likaledes väg. I
Danmark och Norge ha de, ehuru tidtals
skjutna åt sidan, dock alltid ånyo trängt fram
i förgrunden genom sin rikedom på
förträffliga uppgifter för skådespelarkonsten. Av de
många upplagorna böra framhållas F. L.
Lie-benbergs (8 bd, 1848—54) och J. Martensens
med ypperliga inl. (12 bd, 1897—1906) samt
»jubelupplagan» (3 bd, 1883—88; med H.
Teg-ners utmärkta illustrationer). 1728 utkom
det första av H:s tre märkliga »levnedsbreve»
(»Epistola ad virum perillustrem»), vari han
bl. a. ger allmänheten en vägledning till att
förstå och värdera hans litterära verksamhet;
de två sista utkommo 1737 och 1743.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
