Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holberg, Ludvig (författare) - Holberg, Ludvig (rättshistoriker) - Holborn - Holbrooke, Joseph - Holck, ätt - Holcus, Mjuktåtel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Holberg, L.—Holcus
1180
Efter de 10 årens diktning utvecklade H.
1729—46 en lika förtjänstfull verksamhet som
historieskrivare. Även hans historieskrivning
fyller väsentliga luckor i litteraturen, och på
samma gång H. grundläde en historieskrivning
på modersmålet, utvecklade han en dansk
prosastil. Raden av dessa verk började med
»Danmarks og Norges beskrivelse» (1729; 2:a
uppl. 1749 under titeln »Danmarks og Norges
geistlige og verdslige stat»), varpå följde H:s
huvudarbete, »Danmarks riges historie» (3 bd,
1732—35), från äldsta tider t. o. m. Fredrik
III. Dess äldsta del led betydligt därav, att
H. saknade sinne för sagohistoria och
forn-forskning, men hans historia vilar dock på
grundliga studier och är klart och livligt
berättad. Samtidigt härmed utarbetade H. 1733
två sedermera länge använda skolböcker,
»Synopsis historiæ universalis» och
»Compen-dium geographiæ». Efter en ypperlig
skildring av sin födelsestad, »Bergens beskrivelse»
(1737), utgav han »Almindelig kirkehistorie»
(2 bd, 1738—40; går till reformationen), där
han ställer sig på en mycket objektiv
ståndpunkt i förhållande till de olika
lärorikt-ningarna. Något senare följde »Jödisk
historie» (2 bd, 1742). Efterbildande Plutarchos’
biografier, skrev han »Store heltes og
beröm-melige mænds sammenlignede historier» (1739)
ooh »Heltinders eller navnkundige damers
sammenlignede historier» (1745), de förra ett
urval från Asiens eller antikens, de senare
företrädesvis från Europas nyare historia.
H. hade dock ej h. o. h. tagit handen från
poesien men använde nu latinet. I hans
»Opuscula latina» (2 bd, 1737 och 1743)
upp-togos 7 böcker »Epigrammata». 1741 utkom
H:s satiriska samhällsroman »Nicolai Klimii
iter subterraneum» (tr. utan författarnamn i
Leipzig; övers, till da. flera ggr, till sv. 1746),
en fingerad reseskildring, som skarpt
kritiserar sociala och religiösa fördomar och
konventionella föreställningar genom att ställa de
invanda förhållandena på huvudet. Arbetet
väckte utomordentligt uppseende och ej ringa
förargelse, i synnerhet hos pietisterna. Ingen
av alla H:s skrifter har blivit så spridd i
utlandet som denna. Den bildar en naturlig
övergång till »Moralske tanker» (1744), vari
H. starkt hävdar religiös tolerans.
Personligen var han rationalist och lade mera vikt
vid det praktisk-moraliska livet än vid
läro-och trossatser, men han ogillade uppenbart
fritänkeri och hävdade vördnad för kyrkan.
1748—54 utkommo 5 bd »Epistler» (inalles
446), utg. 1865—75 med upplysande
kommentarer av Chr. W. Bruun, ett slags
följetongs-artiklar om alla möjliga ämnen, ett
vittnesbörd om H:s mångsidiga lektyr och intressen.
H:s arbeten utges från 1913 i en
standard-uppl. genom C. S. Petersen (beräknas komma
att omfatta omkr. 20 bd). »H:s breve» ha
utgivits av Verner Dahlerup (1926).
Av den omfattande litt. om H. må
framhållas: G. Brändes, »L. H.» (1884; 2:a uppl.
1898); K. Warburg, »H. i Sverige» (1884);
Chr. Bruun, »Om L. H:s trende epistler»
(1895); V. Andersen i »Tider og typer», 2
(1909); V. Olsvig, »H:s unge dage» (1912) och
»H. og England» (1913); Fr. Bull, »L. H. som
historiker» (1913); O. J. Campbell, »The
come-dies of H.» (1914); Just Bing, »L. H.» (1917);
E. Nyström, »Den danske komedies oprindelse»
(1918); K. Madsen, »Illustrationerne til H:s
Peder Paars» (1919); I. E. Normann, »H. paa
teatret» (1919); H. Brix, »H.» (1920);
H.-aar-bog (1920—25); H. Nielsen, »H. i
nutidsbelys-ning» (1923); K. Mortensen, »L. H.» (1925); A.
Glahn, »Sorö akademi og H.» (1925). En
H.-akad. och ett H.-samfund stiftades i
Köpenhamn 1922. I Bergen finnes en Holbergklubb,
som utgivit Smaaskrifter (1910). — H:s
porträtt återges på vidstående plansch. E. Ebg.*
Holberg [håT-], Ludvig, dansk
rätts-historiker (1847—1913). Blev 1875
overrets-sagförer i Köpenhamn, utgav 1884 »Engelsk
parlamentarisme» och skrev sedan en rad
arbeten i medeltida dansk statsrätt. Det första,
»Kong Valdemars lov» (1886), skaffade
honom jur. doktorsgrad. Senare följde bl. a.
»Dansk rigslovgivning» (1889), »Konge og
danehof i det 13. og 14. aarhundrede» (1895)
och »Kirke og len under Valdemarerne»
(1899). E. Ebg.*
Holborn [håu’bon], stadsdel i London, n.
om Thames, mellan Waterloo- och
Blackfriars-bron; 42.209 inv. (1927).
Holbrooke [håu’lbrok], J o s e p h, engelsk
tonsättare (f. 1878). Har framträtt som
pianist och dirigent i England och Amerika. Av
hans i England högt skattade kompositioner
märkas orkesterverken »Apollo and the
sea-man», »Byron» och »Hommage to Poe»,
opera-trilogien »The cauldron of Anwyn» (d. I och
II givna i London 1912 och 1913),
kammarmusik, solosånger m. m. Biogr. av G. Lowe
(1920). T. N.
Holck, dansk adlig ätt, som omtalas redan
i början av 1300-talet. En gren av ätten
introducerades 1664 på svenska riddarhuset och
utdog i början av 1700-talet. — Henrik
H. (1599—1633) utmärkte sig under
trettioåriga kriget dels vid försvaret av Stralsund
mot Wallenstein (1628), dels i kejserlig tjänst
vid Leipzigs intagande 1633 samt blev tysk
riksgreve och generalfältmarskalk. —
Konrad H. (1745—1800) utövade som Kristian
VII:s gunstling ett skadligt inflytande på den
unge konungen genom att förleda honom till
utsvävningar. H. blev 1767 hovmarskalk och
1769 geheimeråd, störtades 1770 av Struensee
och blev amtman i Holstein. E. Ebg.*
Ho’lcus, Mjuktåte 1, grässläkte med i
vippa sittande 2-blommiga småax. Den nedre
blomman är tvåkönad, utan borst, den ovre
en borstbärande hanblomma. De kölade
skärmfjällen omsluta hela axet. I s. och s. v.
Sverige finnas två vildväxande arter, H. lanatus,
luddtåte 1, med strået vitludet nedanför
lederna, och H. mollis, 1 e n t å t e 1, med glatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
