Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holcus, Mjuktåtel - Holden, Edward Singleton - Holderness - Holding company, Ägarbolag - Holeček, Josef - Holetschek, Johann - Holger Danske - Holger Hansson - Holiday - Holinshed el. Hollinshed, Raphael - Holk - Holkar - Holl, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Holden—Holl, E.
1182
strå. Båda äro medelstora gräs med breda,
mjukhåriga blad. G. M-e.
Holden [häu’ldon], Edward S i n g 1
e-ton, nordamerikansk astronom (1846—1914).
Var Lickobservatoriets förste chef 1888—97
och var sedan verksam som bibliotekarie vid
militärhögskolan i West point. H. utförde ett
flertal undersökningar ang. planetsystemets
objekt och nebulosorna, skrev en biografi
över sir William Herschel (1881) och utgav
flera biografiska, historiska och bibliografiska
verk, bl. a. över litt. om nebulosorna. K. Lmk.
Holderness [håu’ldønes], engelsk halvö
mellan Humber och Nordsjön; huvudort Hornsea
vid Nordsjön. Utgöres längs Humber av lågt
marskland.
Holding company [håuTdin ka’mpeni],
Ägarbolag, ett särskilt i Förenta staterna
vanligt slag av intressentbolag, som äger
aktiemajoriteten eller åtm. en avsevärd del av
aktierna i flera till en viss företagsgrupp
hörande bolag. I Sverige finnas endast enstaka
ägarbolag, vanl. samtidigt drivande
emis-sionsrörelse. K. H. A.
Holecek [hå’letjek], Josef, tjeckisk
tidningsman, kulturfilosof (f. 1853). Bland H:s
arbeten märkes »Nasi» (De våra; sedan 1898
nio delar utkomna), ett väldigt prosaepos, i
vilket sydtjecken och hans liv i helg och
socken skildras med mästarhand. — H. har till
tjeckiska översatt »Kalevala» (1894—96) och
»Kanteletar» (1904). C. T-t.
Holetschek [håTet/ek], J oh ann, österrikisk
astronom (1846—1923), 1879—1919
adjunktastronom vid univ.-observatoriet i Wien. I ett
encyklopediskt verk om kometernas
storlek och ljusstyrka sammanförde och
bearbetade H. ett ovärderligt material för alla
undersökningar om dessa kroppars fysikaliska
förhållanden. Av stor betydelse för
stellarastro-nomien äro hans omfattande och noggranna
bestämningar av stjärnhoparnas och
nebulosor-nas totala ljusstyrkor (ljusintryck). K. Lmk.
Holger Danske, dansk sagohjälte, som enl.
traditionen ännu lever, slumrande i ett
underjordiskt valv under Kronborgs slott eller i
en hög, och som en gång, när Danmark är i
yttersta trångmål, skall träda fram och rädda
landet. Saxo har alls ingen kännedom om H.,
och hans namn är ej fäst vid någon händelse
i Danmarks historia. Sannolikt har sägnen
kommit till Norden först under den senare
medeltiden. Den vann raskt insteg; en
folkvisa besjöng H:s strid mot Burman, en
tilldragelse, som finns avmålad på ett valv i Floda
kyrka i Södermanland. I själva verket
anknyter sig folksagan urspr. till en fransk
hjälte, Ogier le danois, som hör till
den karolingiska sagokretsen; senare
behandlas hans levnadsöden självständigt och
utbroderas med en mängd bedrifter i flera krönikor
från 1100- till 1300-talet. På denna grundval
utarbetades en prosaroman, som Kristiern
Pedersen 1534 lät trycka som »Olger danskes
krönike». Denna blev en omtyckt och många
gånger tryckt folkbok. Om i berättelsen
någon historisk kärna finnes, har denna
drunknat i äventyrlig utstoffering. 1 en
Kölnkrö-nika nämnes under år 778 som återställare av
ett skövlat kloster »Olgerus, dux Daniæ».
Ingemann har behandlat sagan i »Holger
Danske» (1837). Litt.: L. Pio, »Sagnet om H.»
(1869); G. Storm, »Sagnkredsene om Karl den
store og Didrik af Bern hos de nordiske folk»
(1874); C. Voretzsch, Ȇber die Sage von Ogier
dem Dänen» (1891); E. T. Kristensen. »Danske
sagn», bd 2 (1893); N. Ahnlund, »Oljobeiget
och Ladugårdsgärde» (1924). E. Ebg.*
Holger Hansson, målare, vanl. kallad H o
1-gert Målare. Omtalas 1586 som anställd
vid Stockholms slott, där han synes ha verkat
de närmast följ, årtiondena. För Karl IX
utförde han 1606—07 bl. a. konterfej av
konungen och hans barn. Det graveiade
porträttet av Gustav II Adolf i 1618 års kyrkobibel
är utfört efter teckning av H. -rn.*
Hollday [hå’lodi el. håTidél], eng., eg.
helgdag; fridag. Jfr Bank holidays.
Holinshed el. Ho 11 in shed [håTinJed],
R a p h a e 1, engelsk krönikeförfattare (d.
omkr. 1580). Hopskrev med bidrag av andra
forskare »Chronicles of England, Scotland and
Ireland» (2 bd, 1578; kritisk uppl. 1807—08
i 6 bd), ett för kännedom om Englands äldre
historia värdefullt arbete, ur vilket
Shakespeare hämtade ämnen till flera dramer.
Holk. 1. Urspr. ett stycke ihålig trädstam
med ingångshål, uppsatt för vissa fåglar (t. ex.
knipa, skrake) att häcka i, varefter deras ägg
skattades. Senare gavs namnet även åt
hopspikade, med ingångshål försedda lådor av
lämplig storlek, avsedda för starar
(»star-holk») o. a. mindre fåglar. Numera brukas
vanl. ett stycke naturlig trädstam med
urborrad, nedåt något vidare hålighet och efter
fågelns storlek avpassat ingångshål (sittpinne
utanför bör ej finnas). G. G.*
2. (Jaktv.) Av fyra bräder hopslagen, kort
trumma, som sättes framför öppningen till
räv- eller grävlingslya för fångst av dessa
djur. H. har i yttre ändan ett galler, i den
inåt lyan belägna en gillrad lucka, som faller
ned, då djuret kommit in i trumman, och
stöter till en gillerpinne. G. G.*
3. (Skpsb.) Holk el. H u 1 k, under
1400-och 1500-talet namn på medelstort
handelsfartyg; numera stundom benämning på
gammalt avtacklat fartyg, som nyttjas till
upplag för förråd el. dyl. ö-g.
4. (Bot.) Se Blomställning.
5. Holkar (Byxholkar), i 1860-talets
flickdräkter förekommande vita underbyxor,
synliga nedanför kjolen (se bild 130 till art.
Dräkt).
Holkar, se I n d o r e.
Holl, Elias, tysk arkitekt (1573—1646);
tillhörde en gammal byggmästarfamilj i
Augs-burg. H. gjorde 1600—01 en resa till Italien.
1602 blev han stadsbyggmästare i hemstaden.
Där uppförde han ett flertal byggnader, ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
