Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holl, Elias - Holl, Karl - Hollænderdyb - Holland - Historia - Holland, Henry Fox
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Holl, K.—Holland, H. F.
1184
Landskapsbild från Sydholland.
tyghuset (1602—07) och rådhuset (1615—20),
som betecknar höjdpunkten i den sydtyska
renässansarkitekturen vid övergången till
barocken. — Monogr. av H. Hieber (1923). E. L-k.
Holl, Karl, tysk protestantisk teolog (1866
—1926), sedan 1906 prof, i kyrkohistoria i
Berlin. H:s forskningar rörde sig mest på det
idéhistoriska området. Synnerligen
betydelsefulla äro de undersökningar, nu sammanförda
i »Gesammelte Aufsätze», I (»Luther», 1921;
2:a, omarb. uppl. 1923), som han ägnat åt
utvecklingsgången av Luthers åskådning.
Nämnas må vidare »Enthusiasmus und Bussgewalt
bei dem griechischen Mönchtum» (1898), »Der
Modernismus» (1908) och »Joh. Calvin» (1909).
Postumt har utgivits bd 2 av »Gesammelte
Aufsätze» (1927), undersökningar om den
österländska kyrkans historia; bd 3 (om den
västerländska kristenheten) under utgivning.
På sv. finnas »Urkristendom och
religionshistoria» (1925) och »Luthers etiska
åskådning» (1928). (G. A-n.)
Hollænderdyb, farled i Öresund, mellan
Mid-delgrund och Saltholms flak, 16 m djup; se
Drogden och karta vid art. Flintrännan.
Holland. 1. Dets. som konungariket
Nederländerna (se d. o.). — 2. Två provinser i n. v.
Nederländerna (se karta vid art. Belgien,
sp. 1132), de tätast befolkade och rikaste i
konungadömet. Nordholland (N o
ord-Il o 11 a nd) omfattar halvön mellan Nordsjön
och Zuiderzee samt de västfrisiska öarna
Texel, Vlieland och Terschelling; 2,796 kvkm,
1,440,663 inv. (1928). Huvudstad: Haarlem.
Sydholland (Zuid-Holland), s. om
Nordholland, sträcker sig över Rhens och
Maas’ deltaland; 3,136 kvkm, 1,872,379 inv.
Huvudstad: Haag. Provinserna uppfyllas till
stor del av polderlandskap (Beemster,
Haar-lemmermeer, Zuidplas m. fl.); längs
Nordsjö
kusten dyner. Så gott som hela H. ligger i
nivå med havets yta eller därunder.
Boskapsskötsel med mejerihantering är huvudnäring.
Mycket högt stå även odlingen av säd,
sockerbetor, lin m. m. och trädgårdsskötseln. Denna
är mest utbredd på dynernas inre sluttningar
och frambringar i första hand blomsterlökar
till export över hela världen. Betydande fiske
och handel. H. är rikt på städer. Industrien
omfattar kvarnar, pappers- och tegelbruk,
kakaofabriker, skeppsvarv m. m. E. L-r.
Historia. H. införlivades småningom med
frankiska riket, kom 843 till Lothringen och
870 till Tyskland. Först på 900-talet
förekommer titeln greve av H. Greve Vilhelm
II (d. 1256) blev 1247 vald till tysk
motko-nung mot Fredrik II. Vilhelms ätt utdog på
manssidan 1299, varpå H. ärvdes av huset
Avesnes (i Hainaut), som utgick på
manssidan 1345. Efter inbördeskrig bestegs tronen
av Margareta av Hainaut, g. m. tyske
kejsaren Ludvig av Bayern. Hon fick dock
1354 vika för sin son Vilhelm V och denne,
som blev sinnessjuk, 1358 för sin bror
A1-brekt (d. 1404). H., Zeeland och Hainaut
kommo 1417 till Albrekts sondotter J
ako-b e a (Jacqueline) av H. Hon nödgades dock
enligt fördrag 1428 avstå nämnda länder 1433
till sin morfar, Filip den gode av Burgund.
Med övriga burgundiska länder tillföll H. 1477
habsburgska huset och 1556 Spanien. H. var
en av de 7 provinser, som 1568—1648 lössleto
sig från Spanien och 1648 erkändes som
republiken Förenade Nederländerna (se
Nederländerna). H. blev republikens mäktigaste
provins och dess rika handelsstäder säte för
den aristokratiska oppositionen mot huset
Oranien. 1840 delades H. i två provinser,
Nordholland och Sydholland. (B. H-d.)
Holland [håTand], Henry Fox, l:e lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
