Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländska litteraturen - Holländska nötboskapsrasen - Holländsk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Holländska nötboskapsrasen—Holländsk konst
1192
sociala publikationer, ss. De Twintigste Eeuw
och De Jonge Gids, naturalismens förnämsta
organ, utg. av Hermann Heyermans.
Särskilda grupper bildades även efter de
religiösa bekännelserna.
Lyriken var det diktslag, som först visade
förändringarna i stil och uppfattning. Perk
och Emants voro inledare. Kloos gav i
ursprungliga, konstnärligt högtstående dikter
intima uttryck för det samtida, komplicerade
känslolivet. Verweijs lyrik, subjektivt
egenartad och en smula sökt, fann rik efterföljd.
Anmärkningsvärt är det stora antalet nyare
episka verk på vers, ss. van Eedens »Dante
en Beatrice» (1908).
Av prosaförfattare stå Louis C o u p
e-rus (1863—1923) och van Eeden främst. Den
förre började som lärjunge till den gamla
skolan men övergick med »Eline Vere» (1889),
den holländska litteraturens första
psykologiska roman, till de moderna. Den senare,
även lyriker och dramatiker, vann sin största
framgång med »De kleine Johannes», en enkel
och fin själshistoria. Romanen är i Holland
i regel uttryck för en måttfull realism och
skildrar borgerliga förhållanden. Emants har
skrivit detaljerat analytiska Haagromaner;
Henri Borel (f. 1869) är en talangfull
verklighetsskildrare av vekare läggning, L
o-dewijk van Deyssel (pseud. för Carlo
J. L. Alberdingk-Thijm) en sträng
realist. Herman Robbersär den ka,nske
mest objektive återgivaren av människor och
förhållanden.
Svagast är dramat utvecklat. Emants har
skildrat sällskapslivet efter franska
förebilder, van Eeden författat lustspel och i
versform avfattade socialt resonerande dramer,
Verweij historiska skådespel. Naturalismens
drama har sin förnämste representant i
Hermann Heyermans (1864—1924).
Den allra senaste litterära fasen
representeras av den unga krets, som utger
tidskriften Het Getij (Ebb och Flod; 1916 ff.). Dess
förnämsta kraft är Herman van der
Bergh (f. 1897).
I Sydafrika finns numera en icke obetydlig
holländsk litteratur, som efter 1900 till stor
del betjänar sig av kapholländska språket.
Den på flamländska skrivna litteraturen (se
Flamländska språket och
litteraturen) tillhör genom språk, läsekrets och
motiv även Holland. De flamländska
författarnas böcker förläggas vanl. också i Holland. I
Holland finns även en liten litteratur på
fri-siska, av vars författare må nämnas den
populäre J. G. van Blom (1796—1871).
Litt.: G. Kalff, »Geschiedenis der
neder-landsche letterkunde» (7 bd, 1905—12); J. te
Winkel, »De ontwikkelingsgang der
neder-landsche letterkunde» (5 bd, 1908—21); J.
Prinsen, »Handboek tot de nederlandsche
letter-kundige geschiedenis» (1916; 2:a uppl. 1920);
E. D’01iveira, »De mannen van 80» (3:e uppl.
1920) och »De jongere generatie» (2:a uppl.
1921); N. de Vooys, »Historische schets van de
nederlandsche letterkunde» (10:e uppl. 1919);
W. Kloos, »Nieuwere literatuurgeschiedenis»
(15 bd, 1916—25); H. Robbers, »De
nederlandsche literatuur na 1880» (1922);
Tijd-schrift voor Nederlandsche Taal- en
Letterkunde (1881 ff.); A. Besselaar, »Zuid-Afrika
in de letterkunde» (1914), och E. C. Pienaar,
»Taal en poesie van die tweede afrikaanse
taalbeweging» (1919). Hj. P-r; R-n B. (E. Rth.)
Holländska nötboskapsrasen, gemensamt
namn på Hollands nötboskap, som omfattar
följande tre olika typer. Fr i s i s k a rasen
är till färgen svartbrokig, har utpräglad
mjölktyp och lämnar vid lämplig utfodring
och skötsel årl. per ko 4,000—5,000 kg mjölk
med en genomsnittsfetthalt av 3—3,20 %.
Fullvuxna kor väga 600—750 kg.
Groningen-rasen är en kombinerad mjölk- och gödtyp,
till färgen vanl. svart med vitt huvud.
Mjölkavkastningen uppgår i medeltal per år och
ko till 3,000—4,000 kg med omkr. 3 % fett.
Fullvuxna kor väga 500—650 kg. I j s e
1-rasen är vanl. rödbrokig. Korna lämna årl.
i medeltal 3,000—3,500 kg mjölk och väga
fullvuxna 500—600 kg. Dessa siffror gälla den
s. k. marskboskapen, som uppfötts i
marsklandet; boskapen från de magra
geestmar-kerna (geestboskap) ger ett mindre gott
resultat. Från Holland ha massor av avelsdjur
exporterats till olika länder och i stor
utsträckning importerats även till Sverige, där
den numera vanl. benämnes svartbrokig
låg-landsras. H. F.*
Holländsk konst. Den holländska konsten
utvecklas till full självständighet först
samtidigt med eller några årtionden efter de n.
nederländska provinsernas resning mot det
habsburgska väldet. På få andra håll röjer
sig så tydligt som i detta fall sammanhanget
mellan de politiska och sociala förhållandena
och den konstnärliga kulturen. Emellertid
kan man, då man känner den senare
utvecklingen, återfinna vissa holländska drag redan
i 1400-talets nordnéderländska konst, särskilt
måleriet.
Av 1400-talets berömda nederländska
mästare voro flera av nordnederländsk börd,
ehuru de verkade i de s. Nederländernas
konststäder (jfr Flamländsk konst).
Dirk Bouts var bördig från Haarlem; i
hans konst spåras ett sinne för den
atmosfä-riska heltonen och en viss kärv
verklighets-känsla, egenskaper, som möjl. sammanhänga
med hans ursprung’. Albert van O u w
a-t e r röjer i sin »Lazarus’ uppväckelse» i Berlin
ett fint ljusstudium och en nära nog bondsk
realism. Båda dessa sidor återfinnas hos den
störste av de från n. Nederländerna bördiga
1400-talsmästarna, Geertgen tot Sint
Jans. Hans ingående studium av ljus och
luft, hans varma helton och mustiga kolorit,
hans vederhäftighet och hans humor, hans
mystiska innerlighet, uttryckt i plumpa och
tunga gestalter, ställa honom redan i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
