Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, Teodor - Holmberg, Uno Nils Oskar - Holmberger, Gunnar - Holmbergsson, Johan (rättslärd) - Holmbergsson, Johan (tecknare) - Holmboe, släkt - Holmboe, Arnold - Holmboe, Bernt Michael - Holmboe, Christopher Andreas - Holmboe, Jens (politiker) - Holmboe, Jens (botanist) - Holmboe, Thorolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Holmberg, U. N. O.—Holmboe
1206
av stiftarna av Gustaf-Adolfsförbundet för
Sveriges unga krigsmän (ordf, från 1904 till
förbundets upplösning 1919) och Svenska
riksförbundet mot osedlighet i litteratur, press och
bild (1909), sedermera ombildat till Svenska
riksförbundet för sedlig kultur, där H. är
ordf, och sekr. H. har 1920, 1925 och 1926
varit led. av kyrkomötet. Bland hans
arbeten må ytterligare nämnas »Tidsströmningar
och minnen» (1918), »Vår kyrkas nutidsläge»
(1922), »Ungdom, kärlek och sedligt liv» (1927)
och »Människor och kulturbilder från
1800-talet» (1928; biogr. över fadern). (E. I.)
Holmberg, UnoNilsOskar, se Harva.
Holmberger, Gunnar, ingenjör (f. 1878
u/9). Utexaminerades från Tekniska
högskolan 1901, var 1901—09 redaktionssekr. i
Teknisk Tidskrift och 1912 dess huvudred, samt
1906—12 sekr. i Svenska teknologföreningen.
H. är sedan 1919 förste byråingenjör i
Kommerskollegium. Han redigerar den tekniska
avd. i Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
Holmbergsson, Johan, rättslärd,
universitetslärare (1764—1842). Blev fil. mag. 1788,
jur. kand, och docent i kyrkolagfarenhet 1790,
adjunkt 1807 och jur. dr 1810, allt i
Uppsala. Han blev 1810
jur. prof, vid Lunds
univ. och upprätthöll
därefter under 30 år
ensam den juridiska
undervisningen där.
H:s ej synnerligt
rikliga bidrag till den
juridiska litteraturen
röja en rationalistisk
uppfattning; han har
dock återväckt det
historiska studiet av
svensk rätt och givit
anledning till utgivningen av »Sveriges gamla
lagar». H:s betydelse som juridisk lärare måste
skattas mycket högt. Utan att själv i större
omfattning utöva skriftställarverksamhet
lyckades han dock bringa nytt liv i studiet av sin
vetenskap och höja den allmänna
ämbets-mannabildningen i Sverige. H:s namn är
därför bland de större inom svensk
rättsvetenskap. C. J. Nerman utgav H:s »Juridiska
skrifter» (1845). (C. G. Bj.)
Holmbergsson, Johan, tecknare (1804—
35), son till prof. J. H. Studerade i
Stockholm vid Konstakad. och blev huvudsaki.
tecknare av svensk-historiska scener. Han
utförde oftast dessa i konturer, ibland i etsning
eller i litografi. Större intresse äga hans
teckningar ur det samtida livet i Lund,
familjeliv, marknadsscener o. dyl. Som
konstnär rörde sig H. inom trånga gränser; i sitt
uppträdande var han en originell företeelse.
Arbeten av H. finnas i Lunds univ.-bibl. och i
Nationalmuseum. Jfr uppsats av A. O.
Lindfors i Ord och Bild 1906. G-g N.
Holmboe [-bo], norsk släkt, härstammande
från prästen i Vardal Jens H. (1671—1743).
Om bröderna Chr. A. H. och B. M. H. samt om
Jens H., son till en syssling till dem, se nedan.
Jens H:s son Mikael H. (1852—1918) var
från 1893 dir. för Norges civila
medicinalvä-sen. Om hans son botanisten Jens H. se nedan.
Holmboe [-bo], Arnold, norsk politiker (f.
1873). Blev jur. kand. 1900, advokat i Tromsö
1903 och är sedan 1913 verkst. dir. i Tromsö
sparbank. Medlem av stortinget 1922—24 och
för perioden 1928—30. H. var justitieminister
1922—23 i Blehrs andra och finansminister
1924—26 i Mowinckels första ministär. Han
blev 1928 direktör för vinmonopolet. H. är
skicklig finansman och en av vänsterpartiets
främsta män. J. Schr.
Holmboe [-bo], Bernt M i c h a e 1, norsk
matematiker (1795—1850); se släktartikeln.
Blev överlärare vid Kristiania (Oslo)
katedralskola 1821, universitetslektor i matematik
1826 och prof. 1834. H. var N. H. Abels lärare
och vän; han utgav 1839 dennes samlade
arbeten. Led. av sv. Vet.-akad. 1844. (J. Schr.)
Holmboe [-bo], Christopher Andreas,
norsk språkforskare (1796—1882); se
släktartikeln. Tog 1818 teol. ämbetsexamen i Oslo
och var 1825—76 prof, där i österländska
språk. Från 1830 var han styresman för univ:s
mynt- och medaljkabinett. H:s språkliga,
arkeologiska och mytologiska avh, kritiserades
strängt av P. A. Munch. Större värde hade
hans numismatiska verk. J. Schr.
Holmboe [-bo], Jens, norsk politiker (1821
—91); se släktartikeln. Blev jur. kand. 1845,
sakförare i Tromsö 1850, fogde och
soren-skriver i Hammerfest 1856 samt amtman 1866
i det nyupprättade Finmarkens amt. H. hade
sedan 1859 representerat dessa trakter i
stortinget och bl. a. i kommittéarbete (t. ex. i
svensk-norska lappkommittén) röjt ingående
kännedom om deras sociala och ekonomiska
förhållanden. Han blev 1874 statsråd,
avsattes genom riksrättsdomen 1884 från sitt
ämbete och blev s. å. sorenskriver i Moss. 1890
—91 var H. ånyo led. av stortinget. O. A. ö.*
Holmboe [-bo], Jens, norsk botanist (f.
1880); se släktartikeln. Blev konservator vid
botaniska museet i Oslo 1902 och vid Bergens
museum 1906, var dir. för Bergens museum
1907—17 och blev prof, i botanik där 1914.
1925 blev han prof, i systematisk botanik vid
univ. i Oslo. 1906—25 var han red. för tidskr.
Naturen. Bland hans skrifter märkas »Studier
over norske planters historie» (3 bd, 1905—
06), »Kristtornen i Norge» (1913), »Studies
on the vegetation of Cyprus» (1914),
»Nytte-planter og ugræs i Osebergsfundet» (1921)
och »Einige Grundzüge von der
Pflanzengeo-graphie Norwegens» (1925). K. A.
Holmboe [-bo], T h o r o 1 f, norsk målare
(f. 1866). Var först officer, blev Gudes siste
elev och fortsatte därefter sina konststudier i
Paris. Nordlandets kustnatur, havet och
sjöfåglarna blevo hans speciella område.
Kärnfulla teckningar utförde han till P. Dass’
»Nordlands trompet» och i samlingen »Sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
