Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmboe, Thorolf - Holmby - Holmdahl, Otto Samuel - Holme, Charles - Holmedal - Holmegaard - Holmengrå - Holmenkollen - Holmens bruks och fabriks a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Holmby—Holmens bruks och fabriks a.-b.
1208
fugl» med text av honom själv. Motiv till
målningar fick han även i det gamla Oslo
och på Särö. Representerad i museer i Oslo,
Köpenhamn och Göteborg. G-g N.
Holmby, socken i Malmöhus län, på Frosta
härads slättbygd, s. ö. om Eslöv; 18,91 kvkm,
1,079 inv. (1928). Begränsas i s. av
Kävlinge-ån. 1,640 har åker, skog saknas. Ingår i
Gårdstånga och H. pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt.
Holmdahl, Otto Samuel, pedagog,
politiker och kommunalman (f. 188 1 27/s). Blev
1900 student vid Göteborgs högskola, 1911
teol. lic., 1912 teol. dr oeh docent i
kyrkohistoria i Lund. Han
utnämndes 1919 till
lektor vid
folkskole-seminariet i
Stockholm och nov. 1928
till generaldirektör
och chef för
Skolöverstyrelsen. H. är
sedan 1925 led. av
Andra kammaren för
Stockholms stad och
sedan 1923 av
stadsfullmäktige i
Stockholm. I dessa
repre
sentationer har han ägnat särskilt
intresse åt undervisningsfrågor. Han var vid
1927 års riksdag led. av särskilda utskottet
ang. ny läroverksorganisation samt intog där
en uppmärksammad plats. Bland hans skrifter
märkas »Studier över prästeståndets
kyrkopolitik under den tidigare frihetstiden» (I,
1912, doktorsavh.; II, 1919), »Karl IX:s
förmenta kalvinism» (i Kyrkohist. Årsskr. 1919),
»Om tro och tanke» (s. å.) samt »Gammal och
ny förkunnelse» (1920). Fr. Sg.
Holme [håum], Charles, engelsk
skriftställare (1848—1923). H. var affärsman, reste
i Ryssland, Kina och Japan och studerade
dessa länders konst. Han uppsatte 1893
konst-tidskriften The Studio. G-gN.
Skidbacken vid Holmenkollen.
Holmedal, socken i s. v. delen av Värmlands
län, Nordmarks härad, kring och n. om en vik
av sjön Foxen; 142,86 kvkm, 1,758 inv. (1928).
Är en naturskön, av bördiga dalslätter och
sjöar uppdelad bergsbygd. 1,830 har åker,
8,579 har skogs- och hagmark. Ingår i H:s
och Karlanda pastorat i Karlstads stift,
Nordmarks kontrakt.
Holmegaard [-går], dansk herrgård på
Själland, Præstö amt, 7 km n. ö. om Næstved.
Tillhörde på 1400-talet släkten Griis, därefter
släkten Daa, som 1635 anlade nuv.
huvudbyggnaden. Sedan 1800 äges H. av släkten
Danneskjold-Samsöe, som 1825 anlade det
alltjämt betydande H:s glasverk.
Holmengrå (fsv. Holmrinngråi), ö 4 km v.
om Strömstad. I ett sjöslag där 12 nov. 1130
stupade konung Magnus den blinde.
Holmenkollen, lägre avsats av
Voksenkol-len, n. n. v. om Oslo, berömd vintersportplats,
förstadsbana från Oslo; 277,7 m ö. h. Från
Nationalteatret till H. 7,16 km. Vid H. äga
årl. Norges mest bekanta skidtävlingar rum;
stor skidbacke. På H. ligga hotell,
sportstugor, ett sanatorium, kapell, utsiktstorn (371
m ö. h.) och många villor. De första
anläggningarna vid H. gjordes av en 1887 bildad
förening, som med bidrag från flera håll även
byggde den dyrbara vägen till H. M. H.
Holmens bruks och fabriks a.-b.,
industriföretag med säte i Norrköping, grundat 1854;
aktiekap. (1928) 24 mil), kr., arb.-antal (s. å.)
2,737. Omfattar pappersbruk, träsliperi,
bomullsspinneri och -väveri i Norrköping (med
betydande elektrisk kraftstation, anlagd 1915—
24), pappersbruk, träsliperi och sulfitfabrik i
Hallstavik (se d. o.), sulfitfabrik i Loddby
(Kvillinge socken, n. om Norrköping),
sulfatfabrik i Värmbol (ö. Vingåkers socken, vid
Katrineholm), träsliperi i Visskvarn
(Östergötlands län, s. om sjön Sömmen) samt
träullsfa-brik i Stålboga (Dunkers socken,
Södermanlands län). Tillverkningen utgöres av
tidningspapper, tryckpapper och ett flertal andra
pap-perssorter, mekanisk och
kemisk trämassa, träull,
bomulls-vävnader och bomullsgarn.
Bolaget äger betydande
skogs-egendomar i förutnämnda län.
Ärstillverkningen är (1928)
omkr. 81,500 ton papper, 94,700
ton trämassa, 923 ton
bomullsgarn och 161,000 st.
bomulls-vävnader. — Den plats i
Norrköping vid Motala ström, där
stambruket ligger, har gamla
industriella anor. Louis De
Geer och Willem De Besche
övertogo 1627—28 av kronan
där drivna verkstäder,
tillverkade bl. a. mässing, vapen och
uniformskläde till svenska
armén och bedrevo kvarnrörelse.
Ända till 1800-talet kallades
företaget »Mässingsbruket».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
