Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmgren, Alarik Frithiof - Holmgren, Anders Harald - Holmgren, Ann Margret, f. Tersmeden - Holmgren, August Emil Algot (zoolog) - Holmgren, Emil Algot (histolog)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Holmgren, A. H.—Holmgren, E. A.
1212
H. införde en bekväm och ännu ofta använd
metod att genom sefirgarnsdockor snabbt
uppvisa färgblindheten och dess olika arter.
Bland hans övriga arbeten (många publicerade
i Uppsala
Läkareförenings Förhandlingar)
må nämnas
undersökningar om gasutbytet,
cirkulationen i
grod-lungan, iris’
rörelsemekanism samt
framför allt påvisandet av
retinas aktionsström
(se
Djurelektricitet). 1889
grundade H. det i Leipzig
utkommande
Skandi-navisches Archiv für
Physiologie, varav under hans livstid 7 bd
ut-kommo. — H. var en stor vän av
kroppsövningar. 1865—82 var han ordf, i Uppsala
studentkårs skarpskytteförening och stiftade
1874 Uppsala studentkårs gymnastiska
förening, vars ständige ordf, han var. — H.
utgav 1882 »En samling tillfällighetsdikter och
tal»; postumt utgåvos »Nya dikter och tal»
(1897). H. var led. av Vet.-akad. (1880) och
blev 1893 fil. hedersdr i Uppsala. Han var
sedan 1869 g. m. Ann Margret Tersmeden (se
Holmgren, A. M.). R. T-dt. (Ljd.)
Holmgren, Anders Harald, skogsman
(f. 1874 s/8); jfr släktöversikten.
Utexaminerades från Skogsinstitutet 1898, blev
jägmästare i Bräcke revir 1912, överjägmästare i
övre Norrbottens distrikt 1917 samt i
Stockholm—Gävle distrikt 1925. H. biträdde vid
uppgående av skyddsskogsgränsen i
Jämtlands län 1906—08 och i Västernorrlands län
1911 samt blev sekr. i
kolonisationskommit-tén 1916 och verkst. led. av Statens
kolonisa-tionsnämnd 1918. Som sådan har H.
handhaft ledningen av statens försökskolonisering
i Norrland och Dalarna. Sedan 1909 är H.
sekr. i Norrlands skogsvårdsförbund och red.
för dess publikationer. G. Sch.*
Holmgren, Ann Margret, f.
Tersmeden, författarinna (f. 1850 17/2), en av den
kvinnliga rösträttsrörelsens pioniärer, 1869
g. m. prof. A. F. Holmgren (se ovan); änka
1897. Delande sin makes frisinnade tänkesätt,
tog fru H. del i föreningen Verdandis
strävanden, redigerade sex år Verdandis Småskrifter
och skrev själv flera sådana, bl. a. biografier
över sina vänner Björnstjerne Björnson, I—II
(1921), Ellen Key (1924) och Artur Hazelius
(1928) samt »Fredrika Bremer» (1922),
»Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna»
(1920) och »Kvinnorösträttens historia i
främmande länder» (1919). Hon bosatte sig 1901
i Stockholm. S. å. blev hon v. ordf, i Sveriges
första kvinnliga fredsförening. Hon anslöt sig
med entusiasm till rörelsen för kvinnornas
medborgarrätt och höll som sekr. i
Landsför-eningen för kvinnans politiska rösträtt flera
hundra föredrag samt bildade
lokalavdelning
ar i olika delar av landet. Sedan
kvinnorösträtten genomförts, bildade fru H. för
kvinnornas upplysning och sammanhållning
Svenska kvinnors medborgarförbund. Hon har även
under pseudonymen Märta Bolie skrivit
ett par romaner (»Fru Stråhle», 1894, och
»När riddar Ulf suckar», 1896).
Memoarverket »Minnen och tidsbilder» (2 bd, 1926)
innehåller intressanta blad ur svensk och norsk
kulturhistoria. E. H-n.
Holmgren, August Emil Algot, zoolog
(1829—88); jfr släktöversikten. Blev 1871 lektor
i naturalhistoria vid Skogsinstitutet och 1880
Lantbruksakad:s entomolog, var specialist på
flugor och steklar samt utgav om dem ett
större verk, »Ichneumonologia suecica» (3 dir,
1864—89), och flera mindre avh. (bl. a. i
Vet.-akad:s Handl. och i Entomologisk Tidskrift).
Främst verkade han dock som praktisk zoolog
för införande av en bättre naturvård, vare sig
det gällde att utrota skadliga rovdjur o.ch
insekter eller att skydda småfåglarna. H. skrev
vidare »Handbok i zoologi» (1865—71; tills,
m. H. A. T. Widegren), »Om småfoglarne»
(1869), »Om åkerns vanligaste skadeinsekter»
(1873) m. m. H., som kallades »Flugis», var
känd som humorist (se uppsats i Ur Dagens
Krönika 1889). E-k N-d.
Holmgren, Emil Algot, histolog (1866—
1922); se släktöversikten. Blev 1899 med. dr,
s. å. docent. 1901 e. o., 1908 ord. prof, i
histologi vid Karolinska institutet. H. var
lärjunge till G. Retzius
och W. Flemming samt
ägnade sig helt åt
utforskandet av cellens
byggnad och
livsyttringar, särskilt med
avseende på
ämnesutbytet mellan cellens
kärna, och plasma samt
mellan cellerna
inbördes. Det förstnämnda
behandlas bl. a. i hans
doktorsavh., »Zur
Kenntnis der Spinal-
ganglienzellen von Lophius piscatorius» (1899).
Mycket uppseende och även strid väckte hans
teori om trofospongier, i cellens plasma
förgrenade, ämnesomsättningen mellan cellerna
förmedlande kanaler (»Beiträge zur
Morpho-logie der Zelle», 1901—04, m. fl.). Om
muskulaturens element i olika funktionella stadier
handla hans kanske bästa undersökningar,
Ȇber die morphologisch nachweisbaren
stoff-lichen Veränderungen der Muskelfasern» (1910
—12) m. fl. Oavslutade men rika på
framtids-uppslag voro hans undersökningar om
strukturförändringar i människans tunntarm. Sist
må nämnas H:s stora, i flera avseenden
utmärkta »Lärobok i histologi» (1920). H. var
en utmärkt lärare, hänförd och hänförande
sina lärjungar, samt en även i andra
avseenden rikt utrustad personlighet. Led. av
Vet.-akad. 1914. E-k N-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
