Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmens bruks och fabriks a.-b. - Holmerz, Conrad Georg Gottfrid - Holmes, Ludvig - Holmes, Oliver Wendell - Holmes, William Henry - Holmestad - Holmestrand - Holmger - Holmgren, släkt - Holmgren, Alarik Frithiof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Holmerz—Holmgren, A. F.
1210
1815 nedlades mässingsfabrikationen, och i
stället inrättades ett järnmanufakturverk,
som nedlades 1875; kvarnrörelsen nedlades
1881. Företagets nuv. ledare är disponenten
Carl Jacob Wahren. O. Sjn. (G. H-r.)
Holmerz, Conrad Georg Gottfrid,
skogsman (1839—1907). Blev student i
Uppsala 1861, utexaminerades från
Skogsinstitutet 1863, blev 1869 jägmästare i Kalix revir,
1872 t. f. dir. och förste lektor vid
Skogsinstitutet samt var 1892—1906 dettas dir.
1895—1903 utgav han Tidskrift för
Skogshushållning. Där och i bihang till
Domänstyrelsens berättelser publicerade H. en del
uppsatser. Han utgav även läroböcker. G. Sch.*
Holmes [håumz], Ludvig,
svensk-amerikansk präst och författare (1858—1910), f. i
Skåne. H. kom 1879 till Amerika, prästvigdes
1886 och var sedan 1908 pastor i Evanston,
en av Chicagos förstäder. Han utgav »Dikter»
(1896) och »Nya dikter» (1904).
Holmes [häiimz], Oliver Wendell,
nordamerikansk författare (1809—94). Studerade
medicin, 1833—35 i Paris, blev med. dr 1836
samt var prof, i anatomi 1839—47 vid
Dart-mouth college och 1847
—83 vid Harvajd-univ.
H. gjorde sig känd
som skald, uppskattad
framför allt som
hög-tidspoet. Viktigare
äro H:s prosaböcker,
dels en serie
bordssamtal med
novellis-tisk ram, där
allehanda ämnen
behandlas med human,
anti-calvinistisk uppfattning och humor (»The
autocrat of the breakfast table», 1858, »The
professor at the breakfast table», 1859, samt
ytterligare två bd 1872 och 1890), dels
romanerna »Elsie Venner» (1860) och »The
guar-dian angel» (1867), som behandla
ärftlighets-problemet. Skrev även essäer, biografier och
reseskildringar. Sami, verk i 13 bd 1891.
Monogr. av L. W. Townsend (1909). R-n B.
Holmes [håumz], William Henry,
amerikansk etnograf och arkeolog (f. 1846).
Tjänstgjorde 1875—88 som geolog vid Förenta
staternas geologiska byrå, var 1888—94 kurator
för arkeologiska avd. vid nationalmuseet i
Washington och prof, i arkeologi vid Chicago
univ. 1894—97. Därefter återvände han till
Washington som chef för antropologiska avd.
vid nationalmuseet, blev 1902 även chef för
etnologiska byrån och 1907 dir. för
nationalmuseets konstgalleri. 1921 avgick H. från
de båda förstnämnda befattningarna. Som
arkeolog har H. skrivit det grundläggande
arbetet om de rika fynden från de indianska
gravfälten vid Chiriquf (»Ancient art of
Chi-riqui», 1888). H. har även publicerat
betydande undersökningar om former och
orna-mentik i de nordamerikanska indianernas
ke
ramik och textilkonst samt ett arbete om
deras tillverkning av stenredskap (»The lithic
industries», 1919). (S. L.)
Holmestad, socken i Skaraborgs län, Kinne
härad, ö. om Kinnekulle; 43,81 kvkm, 1,089
inv. (1928). Omfattar i v. odlade slättbygder,
främst kring Svartån, och i ö. delar av
Klyfta-mons skogstrakt. 2,037 har åker, 2,078 har
skogs- och hagmark. Ingår i Götene, H:s,
Vättlösa och Ledsjö pastorat i Skara stift,
Kinna kontrakt.
Holmestrand, köpstad i Norge, Vestfold
fylke, i naturskönt läge på v. stranden av
Oslofjorden; 2,134 inv. (1927). Är av gammalt
utskeppningsort för trävaror, har
mjölkkon-denserings- m. fl. fabriker.
Järnvägsförbindelse med Oslo, Drammen och Vittingfoss.
Svåra kriser och en stor eldsvåda 1884 ha
hämmat H:s utveckling. Stiftsseminarium.
Livligt besökt badort. Blev köpstad 1744. M. H.
Holmger, konung Knut Långes son (d. 1248).
Var huvudmannen för ett uppror i Uppland
mot konung Erik Eriksson 1247, vilket torde
ha kuvats genom den kungliga härens seger
över Upplandsbönderna vid Sparrsätra, nära
Enköping, varefter H. tillfångatogs och
halshöggs. Underverk sades ske vid hans grav i
Sko klosterkyrka. Ett broderat gravtäcke med
H:s bild, svenskt arbete från 1400-talets slut,
förvaras i Statens hist. museum. (S. T-g.)
Holmgren, svensk släkt från Västergötland,
härstammande från hemmansägaren Magnus
Andersson i Ullervads socken, vars son A
n-ders H. (1784—1874; kyrkoherde i
Vinnerstad och Motala) antog släktnamnet. Om
hans söner Hj. J. H., K. A. V. H., A. E. A. H.
och A. F. H. se nedan. Söner till Hj. J. H.
äro Erik A. H., A. H. H. och N. F. H. (se
nedan); son till A. E. A. H. var Emil A. H. (se
nedan). A. F. H. var far till I. F. H. och N.
G. F. H. (se nedan). Söner till A. F. H. äro
även Björn Frithiofsson H. (f. 1872
28/a), som 1923 blev kommendör i marinen,
sedan 1921 är led. av Andra kammaren
(höger) samt där tagit livlig del i
försvarsde-batterna, samt Torsten Andreas
Frithiofsson H. (f. 1874 1IS), vilken 1910—
15 var överingenjör och chef för Trollhätte
kraftverk, 1901—07 och från 1915 varit en av
de ledande i firman Elektriska
pröfningsan-stalten, Holmgren & Rossander, samt gjort
ett antal uppfinningar på det elektriska och
elektrokemiska området.
Holmgren, Alarik Frithiof, fysiolog,
vitterhetsidkare (1831—97); jfr
släktöversikten. Blev 1850 student, 1861 med. dr, s. å.
adjunkt i teoretisk och praktisk medicin samt
1864 prof, i fysiologi, allt i Uppsala. Redan
1862 hade han där upprättat ett fysiologiskt
laboratorium. Bland H:s många
vetenskapliga undersökningar märkas främst hans i
början av 1870-talet begynta, med
utomordentlig energi fortsatta arbeten om
färgblindhet (se d. o.), vilka även i praktiskt
hänseende ledde till högst betydande resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
