Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, Israel - Holmström, Leonard Pontus - Holmsund - Holmögadd - Holmön - Holocefaler el. Havsmusfiskar, Helhuvudfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Holmström, L. P.—Holocefaler
1220
betydande i sina tunga och tröga
högtidskvä-den, var H. däremot en framstående
företrädare för sällskapspoesien. I svensk litteratur
är han den förste representanten för det
direkta inflytandet från den franska burlesken
(bl. a. Scarron). Uppslag, versmått och
framställningssätt hos H. peka tillbaka på franska
förebilder. Grundtonen i hans diktning är
dock svensk, uttrycken äro folkligt pregnanta,
fyndiga och trohjärtade. Som de populäraste
av hans dikter kunna nämnas epigrammet om
Karl XII:s hund Pompe, »Een fiskarebroos
visa» och »En suputs försvar». Många
följande skalder imiterade hans burleska maner;
direkt påverkade han Dalin och Bellman. —
Jfr G. Frunck, »Ett bidrag till I. H:s
monografi» (i Samlaren 1881); M. Lamm, »Olof
Dalin» (1908; s. 59—70). O. W-n.
Holmström, Leonard Pontus,
folkhög-skolföreståndare, geolog (1840 29/io—1919
21/s)-Blev fil. dr i Lund 1865, docent i geologi 1867
och kallades 1868 till föreståndare för den
nyupprättade
folkhögskolan Hvilan (se d.
o.), vilken han ledde
till 1908 (han kvarstod
som lärare där till sin
död). H. ägde lycklig
lärarbegåvning och
utomordentlig
arbetsförmåga, ideell
lägg-ing, parad med sta,rkt
intresse för livets
praktiska värv. Han
gav i väsentliga drag
prägel åt den svenska
folkhögskolan till skillnad från den danska.
1873 upprättades vid Hvilan jämväl kvinnlig
folkhögskola. Vid dess organisation och
uppehållande hade H. utmärkt hjälp av sin hustru,
Hedvig Gustafva H., f. Nordström
(1846—1926), som inlagt stor förtjänst bl. a.
om ordnandet av slöjdundervisningen vid den
kvinnliga folkhögskolan. Genom att till den
manliga folkhögskolan 1876 som en andra
årskurs foga en avd. för jordbruksundervisning
gav H. uppslag till lantmannaskolan,
för vars organisation han sedermera blev i hög
grad bestämmande såsom led. av 1882 års
kommitté för omorganisation av rikets
lantbruks-läroverk. 1877—86 var H. under
sommarhalvåret lärare i geodesi vid Alnarps
lantbruksinstitut. Som sekr. (1878—82) och senare
(1897—1913) som ordf, i Skånska
trädgårdsföreningen verkade han för
trädgårdsodlingens främjande inom provinsen. H. var led. av
kyrkomötet 1893.
H. sammanfattade 1904 i »öfversikt af den
glaciala afslipningen i Sydskandinavien» sina
undersökningar om inlandsisens rörelse. Han
granskade kritiskt vattenmärkena längs
Sveriges kuster för att ge säker grund för
bedömande av nivåförändringsfrågan och utgav
»Om strandlinjens förskjutning på Sveriges
kuster» (1888). — H. författade åtskilliga
läroböcker, huvudsaki. för folkhög- och
lantmannaskolor, i geologi, naturlära,
fältmätning, avvägning m. m. Bland hans övriga
skrifter må nämnas »Otto Torell» (1901),
»Jordbruksundervisningen i Skåne» (1916)
samt en mängd art. i tidskrifter och
dagspressen om skolfrågor och uppfostran,
trädgårdsskötsel m. m. (E. I.; K. A. G.)
Holmsund. 1. Socken i Västerbottens län,
Umeå tingslag, utanför Ume älvs mynning;
44,21 kvkm, 5,005 inv. (1928). Omfattar en av
vikar starkt uppdelad, bergig halvö ö. om
österfjärden, ön Obbola i v. samt skärgård.
261 har åker, 3,200 har skogs- och hagmark.
I H. ligga Djupvikens (se d. o.)
municipal-samhälle, Lövön (1,300 inv.), Obbola (omkr.
1,400 inv.; sulfatfabrik) samt sågverk vid
Sandvik (500 inv.) och Holmsund (se nedan).
På skär s. om H. ligga Fjärdgrunds fyr (större
fyr med ständig bevakning) och i havsbandet
Bredskärs lotsplats. Pastorat i Luleå stift,
Västerbottens s. kontrakt.
2. Uthamn till Umeå, Holmsunds socken
(se ovan), 15 km s. om staden; omkr. 700 inv.
(1920). 340 m kaj, 6—7,4 m kajdjup. Järnväg
till Umeå. Vid H. märkes Holmsunds
a. - b : s sågverk och hyvleri. Bolaget, stiftat
1896, aktiekap. 3,000,000 kr., äger även stor
sulfatfabrik i det närbelägna Obbola samt
elektriska vattenkraftstationer i Baggböle och
Lycksele och sysselsätter 700 arb.; årstillv.
15,000 stds sågade, 2,000 stds hyvlade
trävaror samt 32,000 ton sulfatcellulosa. Nästan
sammanbyggda med H. äro Djupviken,
Sandvik och Lövön; tills, omkr. 3,050 inv.
Holmögadd, större fyr med ständig
bevakning på Gadden, den sydligaste av Holmöarna
(se H o 1 m ö n). Fyrbyggnaden är ett 20,5 m
högt stentorn. I gamla tider uppehölls
postförbindelse mellan Sverige och Finland
vintertid över isen, varvid Sörgadden tjänade som
rastställe. L-r.
Holmön, socken i Västerbottens län, Umeå
tingslag; omfattar de av V. Hvarken från
fastlandet skilda öarna (Holmöarna), näml.
Holmön (21,8 kvkm; med fyren Bergudden),
Ängesön, Grossgrundet, Gadden el.
Holmögadd (om fyren se Holmögadd), Stora
Fjäderägg (fyr) m. fl.; 49,24 kvkm, 423 inv.
(1928). öarna äro låga och skogtäckta. Om
åker m. m. se S ä v a r. På huvudön, vid
kyrkan, märkas H:s fiskläge (181 fiskare 1926)
med rökeri, salteri, såg och kvarn samt n.
därom Byvikens med statsbidrag anlagda
fiskehamn (4,2 m djup, 107 m kaj). H. ingår i
Sävars och H:s pastorat i Luleå stift,
Västerbottens s. kontrakt.
Holocefaler el. Havsmusfiskar, även
kallade Helhuvudfiskar, Holoce’phali,
äro en underordn. av broskfiskarna,
från vilka de skilja sig bl. a. genom före
komsten av ett gällock och genom att den
med starka, skivliknande tandplattor
väpnade överkäken är sammanvuxen med
kraniets hjärnskålsdel. Kotkroppar saknas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
