Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holyoake, George Jacob - Holyoke - Holyrood - Holz, Arno - Holzapfel el. Holzappel, Peter Melander von - Holzapfel, Rudolf Maria - Holzhausen, Herman Axel Wilhelm - Homannsbyen - Homatropin - Homberg am Niederrhein - Homburg vor der Höhe (Bad) - Home, Henry - Home-fleet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Holyoke—Hom e-f leet
1234
etisk odling, åt vilken han gav namnet s e
kular ism. Betydelsefullast är H:s långvariga
och energiska verksamhet för den kooperativa
rörelsens spridning bland de arbetande
klasserna i England. »The history of co-operation
in Rochdale» (1857; i senare uppl. kallad »The
Rochdale pioneers» och »Self-help by the
people») framkallade direkt hundratals
kooperativa föreningar och översattes till flera
språk. Bland H:s många skrifter må nämnas
»History of co-operation in England» (2 bd,
1875—79; senaste uppl. reviderad och med
titeln »History of co-operation», 2 bd, 1906)
och självbiografien »Sixty years of an
agita-tor’s life» (1892; 6:e uppl. 1906). Monogr. av
J. Mc Cabe (2 bd, 1908). V. S-g.
Holyoke [håuTiäuk], stad i Massachusetts,
U. S. A., vid Connecticut n. om Springfield;
60,335 inv. (1925). Betydande industristad
(särskilt papper och pappersmassa).
Holyrood [håTiröd], palats i Edinburgh (se
d. o., sp. 308).
Holz, Arno, tysk författare (f. 1863). Blev
genom sina under titeln »Papa Hamlet von
Bjarne P. Holmsen» (1888) tills, m.
Johannes Schlaf utgivna dramatiska noveller samt
dramat »Die Familie
Selicke» (1890) en av
förgrundsfigurerna vid
den tyska
naturalismens framträdande
och har utövat ett
direkt inflytande på
Gerhart Hauptmann.
H. är eljest mest känd
som lyriker. Efter att
tidigare ha utgivit
dikter i äldre
traditionell stil (»Kling ins
Herz», 1883, »Buch der
Zeit», 1885) övergick han senare med en viss
framgång till orimmad vers med växlande
rytmer (»Phantasus», 1898—99; definitiv uppl.
1916). För sitt nya program drog han också
i härnad i en teoretisk stridsskrift,
»Revolution der Lyrik» (1899), men hans roll i det
litterära Tyskland är för länge sedan utspelad.
Samlad uppl. i 10 band 1924—25. Monogr. av
R. Ress (1913) och W. Fischer (1924). H. K.
Holzapfel [håTts-] el. H o 1 z a p p e 1,
Peter Melander von, se Meländer.
Holzapfel [håTts-], Rudolf Maria,
österrikisk författare (f. 1874). Föddes i Krakau,
for sextonårig till Kapstaden, där han fick
arbeta hårt, återvände till den österrikiska
hembygden för att hjälpa sin moder, började
studera i Zürich för Richard Arenarius, for
därpå tillbaka till sin hembygd och sedan till
London, där han lärde känna den undre
världen. Han begav sig 1898 till Cherson, där han
ägnade sig åt författarskap, och 1901 till
Zürich, där han s. å. utgav »Panideal.
Psycholo-gie der sozialen Gefühle», en kort, aforistisk
utveckling av hans åskådning, 1923 utkommen
i vidgad och omarb. form. 1926 utkom »Welt-
erlebnis». Utan att bygga något filosofiskt
system eller predika någon tro söker H. i
sitt författarskap, vilket betecknats som
banbrytande inom själsforskningen, motverka
tidens sociala och andliga kaos och skapa
grundvalar för en bättre mänsklighet.
Monogr. av W. Astrow (1928). R-n B.
Holzhåusen [håTts-], Herman Axel
Wilhelm, trädgårdsman (f. 1871 12/9).
Utgick från Alnarps trädgårdsskola 1889 och
arbetade på olika platser i utlandet till 1898,
då han blev dir. för Svenska pilodlings- och
trädgårds-a.-b. i Norrtälje. Där grundade han
en betydande orkidéodling. Han var anställd
vid Göteborgs trädgårdsförening 1905—16 och
föreståndare för Nordiska kompaniets
trädgårdar vid Haga och Ulriksdal 1917—21. H. har
utgivit »Orchidéer» (1916; ny uppl. 1928),
»Trädgårdens blommor» (1922), »Kaktéer»
(1925), »Boken om liljor» (1927) m. m. C. G. D.
Homannsbyen, stadsdel i Oslo (se d. o.).
Homatropln, en alkaloid, som är
mandel-syreester av tropin och nyttjas i st. f. atropin
för att vidga pupillen vid undersökning av
ögats inre. I praktiken brukas h:s
bromväte-syrade salt, homatropini hydrobromidum, som
är officinellt. C. G. S.
Hornberg [hå’mbärk] am Niederrhein,
stad i Rhenprovinsen vid Rhen, mitt emot
Ruhrs mynning och Duisburg-Ruhrort; 26,538
inv. (1925). Järngjuterier, kemiska och
cha-mottefabriker, stenkolsgruvor. Hamnen
an-löptes 1925 av 4,948 fartyg, som befordrade
1,075,200 ton gods. Till Duisburg går en bro
(se Bro, sp. 1266 och bild vid sp. 1263—64).
Homburg [håTnbork] vor der Höhe
(Bad H.), stad samt bad- och kurort i preuss.
prov. Hessen-Nassau, vid Taunus, 192 m ö. h.;
17,092 inv. (1925). Är en av Tysklands
förnämligaste badorter. Ätta kolsyrerika
järn-och koksalthaltiga källor; uppsökes mest för
tarm- och magsjukdomar samt fettsot. H. var
1622—1866 residens för lantgrevarna av
Hes-sen-Homburg.
Home [håum], Henry, skotsk moralist,
estetiker (1696—1782), f. i Kames, från 1763,
under titeln lord K a m e s, en av överdomarna
i Skottland. Han skrev bl. a. »Essays on the
principles of morality and natural religion»
(1751) och »Elements of criticism» (1762), H:s
estetiska huvudarbete, som med sin
Shake-spearedyrkan inverkade på Lessing samt
genom sin teori om det sublima på Schiller och
Kant. Inom etiken är H. anhängare av
Hut-chesons teorier. I estetiken inför han en del
nya begrepp men utan systematisk ordning.
Skönheten är enl. H. något subjektivt, liksom
färgen en sekundär egenskap, som vi tillägga
tingen, därför att de på oss genom ordning
och enkelhet göra ett behagligt intryck. S-e.*
Home-fleet [håum-flit], eng., »hemflottan»,
intill världskriget benämning på de i de
egentliga engelska farvattnen stationerade
brittiska sjöstridskrafterna. Den ersattes under
världskriget av Grand fleet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
