Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Home-rule - Home secretary - Homestead (boningsplats) - Homestead (Pennsylvania) - Home, sweet home - Homilet - Homiletik - Homilia - Homiliarium - Homma - Hommage - Homme - Hommel, Fritz - Hommelvik - Homo - Homo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
rule plägar beteckna den konstitutionella
ställning Brittiska rikets självstyrande dominions
(och sedan 1922 Irländska fristaten) intaga
inom riket. Jfr Irland, författning och
historia. V. S-g.
Home secretary [håu’m se’kratri], eng.,
inrikesminister, se Home Office.
Homestead [häu’msted], eng., eg. egendom,
boningsplats (ty. Heimstätte, sv. ung.
hem-ställe), i Förenta staterna uppkommen
benämning på mindre jordegendomar, vilka i
odlingens och jordbrukande familjeförsörjares
intresse gjorts till föremål för särskild
skyddslagstiftning. Homesteadlagen 20 maj 1862 gav
varje medborgare över 21 år rätt att av
unionens jord på vissa villkor få högst 160 acres
mot skyldighet att där taga sin bostad och
under 5 år ägna sig åt det upplåtna
jordstyckets uppodling. Efter denna tid skulle
nybyggaren mot en billig avgift erhålla full
äganderätt till detta sitt h. och fastebrev
(patent) därpå; sedermera kunde h. ej tagas i
mät för tidigare åsamkad skuld. 1862 års lag
åsyftade att påskynda jordens läggande under
plogen och främjade i hög grad emigrationen
till de västliga staterna. Numera torde all
odlingsbar unionsjord av det slag lagen
åsyftade ha upplåtits åt nybyggare. — Av
allmännare omfattning är den homesteadlagstiftning,
som i särskilda stater inskränker det fria
förfogandet över den för familjens uppehälle
erforderliga jorden. Enl. dessa homestead and
exemption laws (den äldsta antogs 1839 i
Texas, som då var oberoende republik), vilka
till innehållet växla i olika stater, förstås
med h. en jordegendom, nyuppodlad eller ej,
som till viss grad fritagits från utmätning.
Skyddet för det för gäldenärens existens allra
nödvändigaste har alltså utsträckts till den
jord han anses behöva för att kunna som
jordbrukare livnära sig själv och sin familj.
— I Kanada har liknande lagstiftning införts
efter Förenta staternas mönster, och tanken
på sådan lagstiftning överfördes under
1870-talet till Europa. Systemets förtjänster och
brister ha där livligt diskuterats, och
home-steadlagstiftningen har efterbildats i flera
länder, bl. a. Österrike, Belgien och Tyskland.
I Sverige har frågan berörts bl. a. av
kommittéer, som sysslat med egnahemsrörelsen
(se d. o.). V. S-g. (C. G. Bj.)
Homestead [häu’msted], ort i Pennsylvania,
U. S. A., vid Monongahela och Pittsburgh;
20,452 inv. (1920). Storartade stålverk.
Home, sweet home [håu’m, soät håu’m],
»hem, ljuva hem», sång av amerikanen J. H.
Payne med musik av H. R. Bishop.
Homilét (se Homileti k), kyrklig talare,
predikant, predikoförfattare.
Homiletlk, teorien för den kristna predikan.
Dess grundsatser äro, att predikans innehåll
bör utgöras av uppenbarelsen och att dess
ändamål är uppbyggelse. Både h. och liturgik
stå i nära samband med kulturen, ej blott
med teologien, och därför växla teorierna för
Home secretary—Homo-
1242
predikan. Bland läroböcker i h. kunna
nämnas H. Hering, »Die Lehre von der Predigt»
(1905), och O. Quensel, »H.» (3:e uppl. 1910).
— Homilétisk, som hör till h. O.Hpl.
Homllia (av grek. homilVa, samtal),
försam-lingspredikan, vari man i samtalston och
följande en viss bibeltext uppbyggde
menigheten. I olika perioder av kyrkans historia har
homilian kommit till heders som det enklaste
uttrycket för en innerlig och verkligt
biblio-centrisk förkunnelse (så Fénelon, Herder och
Schleiermacher). — Motsats: syntetisk
predikan, den retoriskt utformade
förkunnelsen av ett under en viss synpunkt
sammanställt textinnehåll. O. Hpl.
Homiliärium (se H o m i 1 i a), samling av
ur kyrkofädernas skrifter för gudstjänstbruk
utdragna homilier, under medeltiden ofta
ämnade att vid gudstjänsten uppläsas som
utläggningar av kyrkoårets fastställda texter.
Mest känt är Karl den stores h., som skrevs
på latin av Paulus Diaconus, sedermera
översattes till folkspråket och under hela
medeltiden utgjorde en mycket anlitad homilétisk
hjälpreda. Dess textval blev bestämmande även
för Luthers kyrkopostillor. Se F. Wiegand,
»Das H. Karls des Grossen» (1897). Hj.H-t.*
Homma, ryssja (särskilt för fångst av ål).
Hommage [åmä’$], fr., hyllning,
vördnads-betygelse. — H. de 1’auteur [-do låto’r],
högaktningsfullt från författaren.
Homme [åm], fr., människa; man. — H.
d’a f fai res [-dafa’r], af färsombud;
fullmäktig. — L’h omme de la destinée [lå’m
do la destine’], ödets man (ofta om Napoleon
I). — H. de lettres [-do le’tr], författare,
litteratör. — H. d’é t a t [-deta’], statsman.
Hommel, F r i t z, tysk orientalist (f. 1854).
Blev 1885 e. o. och 1892 ord. prof, i
orientaliska språk vid Münchens univ. H. har
utgivit bl. a. »Die Namen der Säugetiere bei
den südsemitischen Völkern» (1879), »Die
se-mitischen Völker und Sprachen», I (1881—
83), »Geschichte Babyloniens und Assyriens»
(1885—88), »Südarabische Chrestomathie»
(grammatik, bibliografi, inskrifter och
ordbok, 1893), »Grundriss der Geographie und
Geschichte des alten Orients» (i I. v. Müllers
»Handbuch der klassischen
Altertumswissen-schaft», I, 2:a uppl. 1904, II, 1926). K. V. Z.*
Hommelvik, stationssamhälle och hamnplats
vid Meråkerbanan och Trondhjemsf jorden,
Sör-Tröndelag fylke; omkr. 1,600 inv. (1920).
Industri och utskeppning av trävaror.
Ho’mo, lat., människa. — H. h o’m i n i
1 u’p u s, lat., »den ena människan är ett
vilddjur (eg. en varg) mot den andra», citat från
Plautus. — H. no’vus (el. N o’v u s h.), lat.,
»ny person», hittills okänd, nykomling. — H.
s a’p iens, se Människan. — H. sum,
humäni ni’hil a me a 1 i é n u m p u’t o,
lat., »jag är människa och anser intet
mänskligt mig främmande», citat från Terentius.
Homo- (grek. homo’s, samma), i många
sammansättningar: lika, lik-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
