Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Homocerk - Homocyklisk - Homodont - Homofon - Homogami - Homogen - Homoioterm - Homoiousianer el. Homoiusianer - Homolle, Théophile - Homolog - Homologumena - Homonym - Homosexualitet el. Konträr sexualdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Homocerk—Homosexualitet
1244
Homoce’rk, zool., se Fiskar, sp. 481.
Homocy’klisk, dets. som isocyklisk, se
Cykliska föreningar.
Homodo’nt, se Tänder.
Homofön, mus., en musikalisk sats med en
melodiförande stämma och de övriga
ackompanjerande. Motsatsen, polyfon
(flerstäm-mig), avser en sådan sats, som har alla
stämmorna självständiga. Inom grekiska musiken
menades med homofon sats en sådan, där alla
stämmorna gingo unisont (el. i oktav). T. N.
Homogaml, bot., se Pollination.
Homogen (av grek. homo’s, samma, och
ge’nos, slag), likartad. — Motsats:
heterogen. — Subst.: Homogenitet. — I
matematiken kallas en funktion eller ekvation
homogen, om dess samtliga termer äro av
samma gradtal med avseende på de däri
ingående storheterna; sålunda är
a3+2abc+a2b = 0
homogen med avseende på a, b och c. En
dylik ekvation blir oförändrad, om de
ingående storheterna multipliceras med en och
samma faktor. — I den högre aritmetiken
återföras ofta undersökningar på homogena
funktioner (se For m) liksom i geometrien,
där homogenitet måste föreligga, för att en
ekvation över huvud skall ha avseende på
något geometriskt definierat begrepp, linje
eller yta etc. T. B.
Homoiote’rm, se Kroppstemperatur.
Homoiousiäner el. Homoiusiäner (av
grek. homdVos, lika, och usi’a, väsen),
anhängare av läran, att Sonen är till sitt väsen lik
Fadern. Motpartiet i den arianska striden
kallades homousianer (av grek. homo’s,
samma, och usi’a, väsen) och lärde, att Sonen
är av samma gudomsväsen som Fadern.
Jfr Arianism.
Homolle [åmåT], Théophile, fransk
arkeolog (1849—1925). Vann rykte genom
grävningar på Delos (se d. o.) 1877—80, 1885 och
1888. Efter att ha varit prof, vid univ. i Nancy
och Paris blev H. 1890 dir. för franska skolan i
Aten och var ledare av de franska
grävningarna i Delfi (se d. o.) 1892—1901. H. var 1904
—11 dir. för Frankrikes statsmuseer, avgick,
sedan Lionardo da Vincis målning »Mona
Lisa» blivit stulen från Louvremuseet, blev
1912 åter direktör för franska skolan i Aten
och var 1913—23 chef för Bibliothèque
natio-nale i Paris. H. publicerade de båda av honom
ledda stora utgrävningsföretagens
vetenskapliga resultat, huvudsaki. i Bulletin de
Corre-spondance Hellénique, samt redigerade det stora
arbetet om grävningarna i Delfi, »Fouilles de
Delphes» (1902—08). (M. Pn N-n.)
Homolög (av grek. homo’logos,
överensstämmande). 1. (Bot. och zool.) Homologa
organ, se Anatomi. — 2. (Kem.)
Homologa serier, se Kemi, organisk.
3. (Med.) Homolog nybildning
kallas en sådan, som är sammansatt av på
platsen normalt förekommande cellformer. —
Homologa tvillingar äro fullständigt
skilda sinsemellan men ligga inom samma
chorionhinna. E. L-g.
Homologümena, grek., »allmänt erkända»,
kallades inom gamla kyrkan de av N. T:s
skrifter, om vilkas rätt att tillhöra
bibelkanon uppfattningen inom församlingarna var
enig. Till h. föras av Eusebios de fyra
evangelierna, Apostlagärningar, Paulusbreven,
vartill ock Hebréerbrevet räknades, 1 Johannes’
och 1 Petri brev samt, med en viss tvekan,
Johannes’ uppenbarelse. Jfr
Antilego-m e n a och Bibelkanon. E. A.
Homonym, likljudande; ord, som uttalas
lika men ha skilda betydelser, t. ex. gärna
och hjärna, väsen (buller) och väsen (varelse).
— Jfr Synonym.
Homosexualitet (av grek. homo’s, samma, och
lat. se’xus, kön) el. Konträr
sexualdrift, sexualdriftens abnorma riktning mot
personer av samma kön. Det normala
förhållandet kallas heterosexualitet (av grek.
he’te-ros, annan). Enär h. (i form av gossekärlek)
ofta förekom inom den antika grekiska
världen, har den stundom kallats grekisk kärlek.
— Adj.: H o m o s e x u eT 1.
H. är i allm. medfödd. Åtskilliga olikheter
förefinnas i fråga om h:s utveckling och
styrka; växlingar från den svagaste dragning
till den tydligast uttalade förkärlek för
personer av samma kön förekomma. Även med
avseende på det homosexuella begärets
tillfredsställande förefinnas skiftningar från det
platoniska svärmeriet till de grövsta
utsvävningar (pederasti, sodomi).
Det sexuella livets inflytande sträcker sig
otvivelaktigt längre, än mången tror, och på
grund härav äro vederbörandes smak och
estetiska åskådning, tycken, sysselsättning och
vanor ofta, medvetet eller omedvetet, starkt
påverkade av den homosexuella läggningen.
Ej sällan ha homosexuella personer i
uppförande, sätt att kläda sig, hållning och
åtbörder något visst för sexuallivets tendenser
karakteristiskt. Homosexuella män ha sålunda
understundom något feminint över hela sin
personlighet och röja i sin smakriktning en
viss kvinnlig esteticism. Hos de homosexuella
kvinnorna kommer omedvetet den sexuella
förnekelsen av det egna könet till uttryck i
ett manligt sätt att kläda sig, manlig
hållning, manliga intressen. Stundom tar sig det
sexuella anlaget ett ännu tydligare uttryck
i vederbörandes kroppsliga byggnad, som hos
homosexuella män ibland kan förete en viss
formernas rundning och spädhet, hos
homosexuella kvinnor manliga proportioner och
hårdhet i linjerna, utan att sexualorganen
behöva förete den minsta påvisbara avvikelse
från det normala. Understundom finnes
beträffande den sexuella driftens föremål en
medfödd tveksamhet, så att könsbegäret
omväxlande riktar sig än mot det ena, än mot
det andra könet (bisexualitet el.
psykisk hermafroditis m). Sexuella
missbruk och ovanor kunna ur detta tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
