Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hooft, Pieter Corneliszoon - Hooghe, Pieter de - Hooghe, Romeyn de - Hoogstraten, Samuel van - Hooke, Robert - Hooker, Mount - Hooker, Joseph - Hooker, sir Joseph Dalton - Hooker, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Hooghe—Hooker, R.
1260
rära utveckling. H. är Hollands främste
renässansdiktare, utmärkt genom
tankerikedom och fulländad stil, som dock ofta blev
ren formkult. H. skrev redan 1598
dramat »Achilles en Polyxena», sedan bl. a.
»Gheraert van Velzen» (1613) och herdespelet
»Granida» (1605). Som erotisk skald
framträdde H. i »Afbeeldingen van minne» (1611)
och som historisk skildrare i »Nederlandsche
historien» (1642, 1656; ny uppl. 1843—46; i
urval 1901; handlar om nederländska
frihetskriget). H:s slott i Muiden blev centrum för
en litterär krets, den berömda s. k.
Muiden-kring, till vilken bl. a. tidevarvets stora
diktare Huygens och Vondel hörde. Litt.: P.
Prinsen, »P. C. H.» (1922). E. Rth.
Hooghe [häl^], Pieter de, se Hooch.
Hooghe [hå^], Romeyn de, holländsk
målare, grafiker, bildhuggare och guldsmed
(1645—1708). Den mångsidige H. var verksam
även som lärd skriftställare. Han är mest
bekant för sina talrika kopparstick med
historiska motiv (krigsscener, fredsslut etc.), utförda
i en plastiskt effektfull, senbarock stil. E. L-k.
Hoogstraten [hå^sträton],Samuel van,
holländsk målare, grafiker,
konstskriftställare och skald (1627—78). H. var lärjunge till
sin fader, målaren D i r c k H. (1596—1640),
och till Rembrandt. Den senares inflytande
är särskilt tydligt i H:s bibliska, mytologiska
och historiska framställningar. Hans
genrebilder påminna om P. de Hooch, G. Metsu och
J. Steen. Flera av H:s etsningar ha länge
ansetts som arbeten av Rembrandt. H:s bok
»Inleyding tot de hooge sehoole der
schilder-konst» (1678) är viktig för där lämnade
meddelanden om konstnärer. E. L-k.
Hooke [hok] .Robert, engelsk fysiker och
astronom (1635—1703); blev 1664 prof, vid
Gresham college i London. H. var en snillrik
och mångfrestande vetenskapsman, som gjorde
ett flertal märkliga upptäckter och
uppfinningar. Han är en av gravitationslagens
upptäckare men blev förekommen av Newton.
Han tog också verksam del i Londons
återuppbyggande efter den stora branden 1666.
Bristande uppskattning från samtidens sida
och häftiga meningsutbyten med kolleger
förbittrade H:s liv. K. Lmk.
Hooker, Mount [måu’nt ho’ke], berg i
Kanada bland Klippiga bergen, på gränsen
mellan British Columbia och Alberta; 3,200
m ö. h. H. ansågs tidigare vara Klippiga
bergens högsta topp.
Hooker [ho’ko], J o s e p h, nordamerikansk
general (1814—79). Avancerade under
mexikanska kriget till överstelöjtnant, tog 1853
avsked ur krigstjänsten men inträdde vid
inbördeskrigets utbrott 1861 i nordstaternas
armé, där han 1862 blev generalmajor vid de
frivilliga. Han utmärkte sig under
Potomae-arméns strider s. å. och blev jan. 1863 dennas
överbefälhavare. Sedan H. maj s. å. besegrats
av Lee vid Fredericksburg, fick H. (juni)
begärt avsked. Hösten s. å. stred han som chef
för en armékår under Grant vid Chattanooga
och följde Sherman på tåget mot Atlanta. H.
blev 1865 generalmajor i reguljära armén och
tog 1868 avsked ur aktiv tjänst. V. S-g.
Hooker [ho’ke], sir Joseph Dalton,
engelsk läkare och botanist (1817—1911), son till
W. J. H. Deltog 1839—43 i
sydpolaxexpeditio-nen under kapten J. C.
Ross. Det botaniska
utbytet
sammanfattades i »The botany of
the antarctic voyage»
(6 bd, 1844—60),
grundläggande för
kännedomen om de
subantark-tiska trakterna, Nya
Zeeland och
Tasma-nien. Åren 1847—51
tillbragte H. i
Brittiska Indien, där han
gjorde djärva färder i
det okända Himalaja (»Himalayan journals»,
2 bd, 1854, »The rhododendrons of
Sikkim-Himalaya», 1849—51, m. fl.). Frukterna av
många års arbete nedlade han i »Flora of
British India» (7 bd, 1875—97). Av H:s övriga
resor märkas en till Marocko 1871, varunder
Atlas bestegs, samt en genom Nordamerika 1877.
H. blev 1855 biträdande dir. i Kew och fortsatte
där 1865—85 faderns verk som dir. Han
övertog också utgivandet a,v Botanical Magazine (39
bd, 1865—1904) och »Icones plantarum» (10
bd, 1871—89). Tills, m. G. Bentbam (se d. o.)
skrev H., som var sin tids främste
systematiker, det ryktbara verket »Genera
plantarum» (1862—83). Han var en av Darwins
äldsta förtrogna och en talangfull försvarare
av dennes teorier samt gjorde själv stora
insatser som växtgeograf. Ända till sin död var
han verksam som botanisk författare. Led. av
sv. Vet.-akad. 1862. Litt.: L. Huxley, »Life
and letters of sir J. D. H.» (1918). C. S-g.
Hooker [ho’ko], Richard, engelsk teolog
och rättsfilosof (1554—1600). Prästvigdes 1581,
var 1585—91 rektor vid den juridiska
utbild-ningsanstalten The Temple i London samt var
sina sista år kyrkoherde i Bishopsbourne i
Kent. Där utarbetade han sitt berömda,
tyvärr ofullbordade verk »The laws of
eeclesiasti-call politie» (bok 1—4 1594, bok 5 1597, bok
6—8, i sitt nuv. skick blott delvis av H:s hand,
1648—62; bästa editionen är av Keble; 7:e
uppl. revid. av Church och Paget 1888; bok
1—4 i H. Morleys serie »Universal libiary»,
1888). — H. anses som en av den anglikanska
kyrkans förnämsta lärofäder. Han sökte i sitt
arbete filosofiskt utreda förhållandet mellan
stat och kyrka samt framhävde därvid starkt
lagens majestät och alltomfattande karaktär.
Mot puritanerna försvarade han den
biskopliga kyrkoförfattningen oeh den kungliga
suprematien. H. räknas bland den engelska
prosastilens mästare, och hans allmänna
åskådning påverkar ännu i viss mån den
anglikanska teologien. V. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
