Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoover, Herbert Clark - Hope, ätt - Hope, sir Anthony - Hopetoun - Hopfen, Hans - Hopfer, Daniel - Hôpital, L’ - Hopkins, Edward Washburn - Hopkins, sir Frederick Gowland - Hopkins, Johns - Hoplaks - Hopliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hope—Hopliter
1263
kanska hjälpkommitté i London, vilken
organiserade av krigsutbrottet överraskade
amerikanska medborgares hemresa. Därjämte
ledde han från okt. 1914 den amerikanska
hjälpverksamheten i Belgien, senare även i
av kriget hemsökta franska departement. Den
stora energi och enastående organisatoriska
duglighet, som han därvid ådagalade,
föranledde, sedan U. S. A. 1917 inträtt i kriget,
H:s utnämning (juni s. å.) till Förenta
staternas livsmedelsadministratör. Som sådan
hade han att sörja för tillgången på livsmedel
inom det egna landet och största möjliga
tillförsel till de allierade, varvid han energiskt
tillgrep införandet av köttlösa dagar o. a.
restriktionsåtgärder. H. lämnade denna
befattning i juni 1919 och ledde sedan på ett
utomordentligt sätt den amerikanska
livsmedelshjälpverksamheten i Tyskland, Österrike,
Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien,
Rumänien m. fl. länder. H. hade dittills helt stått
utanför det politiska livet, och under
förberedelserna för presidentvalet 1920 var han inom
båda de stora partierna på tal som eventuell
presidentkandidat. Han anslöt sig nu till
republikanerna, blev mars 1921 handelsminister
i Hardings kabinett och kvarstod som sådan
under Coolidge till juli 1928. Som
handelsminister var H. outtröttligt och
framgångsrikt verksam för arbetslöshetens bekämpande
(ordf, i 1921 års arbetslöshrtskonferens),
besparingsåtgärder inom unionsförvaltningen, de
inre vattenvägarnas förbättring,
handelsstatistikens reformering, patentlagarnas
förenkling, lufttrafikens och rundradions reglering
m. m. Med outtröttlig energi ledde H.
und-sättningsarbetet för de genom
Mississippi-översvämningarna nödställda. På
republikanernas partikonvent i Kansas city
nominerades han 14 juni 1928 i första omröstningen till
partiets presidentkandidat, och efter en livlig
valstrid segrade han vid valet med 444
elek-torsröster mot 87 för demokraten A. E. Smith.
H. har utgivit en eng. övers, av
1500-talsmine-ralogen G. Agricolas »De re metallica» (1912)
och »American individualism» (1922). V. S-g.
Hope [håup], skotsk adelsätt, vars
huvudman fått titlarna earl av Hopetoun (1702)
och markis av Linlithgow (1902).
General John H., 4:e earl av Hopetoun (1765
—1823), var från 1808 en av Wellingtons
underbefälhavare på Pyreneiska halvön och
dessförinnan (1808) närmaste man under sir
John Moore vid dennes expedition till Sverige.
John H., 7:e earl av Hopetoun, sedan
1902 markis av Linlithgow (1860—1908),
var 1889—95 guvernör i Victoria och 1901—
02 Australiska statsförbundets förste
generalguvernör. Han var febr.—dec. 1905 minister
för Skottland. V. S-g.
Hope [hähp], sir Anthony, engelsk
författare (f. 1863). Var först advokat men
ägnade sig sedan åt litteraturen och har skrivit
1264
ett mycket stort antal spännande romaner,
där gamla motiv behandlas med driven
teknik. Flera finnas i sv. övers., t. ex. »Fången
i Zenda» (1894; ny övers. 1911).
Hopetoun [håu’pton el. -tåun], earler av,
se Hope.
Hopfen [hå’p-], Hans, tysk författare (1835
—1904), fil. dr i Tübingen. Tillhörde först
Geibels krets i München, skrev utom dikter
en mängd populära romaner (ett par övers,
till sv.). H:s lustspel »Hexenfang»
(»Häxfäl-lan») bearbetades av Frans Hedberg till
operatext (med musik av A. Hallén).
Hopfer [hå’p-], Daniel, tysk vapenetsare
(omkr. 1470—1536). Var en av de första, som
etsade och svärtade in plåtar för att kunna
taga avtryck; idén därtill fick han från
vapen-etsningsmetoden. E. L-k.
Höpital, L’ [låpita’l], se L’H ö p i t a 1.
Hopkins [hå’pkinz], Edward Washburn,
nordamerikansk indolog (f. 1857), 1894—1927
prof, vid Yaleuniversitetet. Hans förnämsta
arbeten falla inom det indiska eposets samt
laglitteraturens område.
Hopkins [hå’pkinz], sir F r ed e r ick G o
w-land, engelsk fysiologisk kemist (f. 1861).
Blev i Cambridge 1914 prof, i biokemi och
1921 sir William Dunn-professor. Många av
H:s tidigare arbeten röra äggviteämnen och
dessas spjälkningsprodukter; viktigast i denna
grupp av arbeten är isoleringen av tryptofan
(se d. o.) 1901. Tills, m. Fletcher har H. gjort
viktiga iakttagelser ang. bildning av
mjölksyra i muskeln. H. är en av grundläggarna
av den moderna läran om vitaminer (se d. o.)
och har livligt deltagit i denna forsknings
senare utveckling. Hans senaste arbeten
koncentrera sig kring oxido-reduktionsfenomenen,
till vilkas kännedom H. tills, m. framstående
lärjungar lämnat värdefulla bidrag, särskilt
genom upptäckten (1921) av g 1 u t a t i o n (se
d. o.). H. är en av världens främsta
biokemiska forskare och ha,r som chef för
biokemiska institutionen i Cambridge bildat skola. H. E.
Hopkins [hå’pkinz], Johns, amerikansk
donator (1795—1873), av kväkarsläkt.
Grundade 1822 ett stort handelshus i Baltimore och
förvärvade en betydande förmögenhet. 1873
skänkte han staden en park och donerade
medel bl. a. till det efter honom uppkallade
Johns Hopkins university (se
Baltimore), öppnat 1876.
Hoplaks (fi. Huo’palahti), kommun och
församling i Nylands län, Finland, omedelbart
n. v. om Helsingfors; 16 kvkm, omkr. 1,600
inv. övervägande svenskspråkig. O. Brn.
Hopliter (grek, hoplltäi, av ho’plon, vapen),
det tungt rustade och i tätt sluten massa
kämpande fotfolket, som i det forna Grekland
bildade krigshärens kärna. H:s beväpning
utgjordes huvudsaki. av en stor, oval eller rund
sköld, hjälm, bröstharnesk, benskenor, kort
svärd och 2—2,7 m lång lans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
