Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hosta - Hosta (botanik) - Hostia - Hostrup, Jens Christian - Hostskydd, Droppskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Hosta—Hostskydd
36
tätt på varandra följande, stötvis skeende
ut-andningar, före vilkas utförande röstspringan
(glo’ttis) ett ögonblick hållits sluten, så att
lufttrycket i lungorna stegrats. Med den
hastigt utrusande luften under h. medfölja
främmande ämnen eller slem (var), som
finnas i luftstrupen, luftrörsgrenarna eller i
håligheter, som uppstått vid varbildning i
(»smältning» av) lungvävnaden. Som bekant
framkallas h., då matpartiklar, damm, vatten
el. dyl. inkomma i luftstrupen (komma i
»vrångstrupen»), en s. k. reflex, som utlöses
genom en retning på känselnerverna i
luftvägarnas slemhinna. Retningen ledes till
and-ningscentrum i förlängda märgen och
överföres på nervbanor till utandningsmusklerna.
Vid sjukdomstillstånd i luftvägarna, åtföljda
av ökad sekretbildning, är h. ett av de
vanligaste symtomen. Dock förefinnes ofta
slem i lungspetsar eller i lungränderna,
utan att h. förekommer. H. som
sjukdomssymtom uppträder vanl. intensivast på
morgonen vid tiden för uppvaknandet, sannolikt
på grund av en under sömnen fortgående
riklig bildning av slem, vilket vid kroppens
lägeförändring sättes i rörelse. Inandning av kall
eller med rök, damm eller retande kemiska
gaser förorenad luft framkallar en h., som vid
sjukdom är dess intensivare, ju känsligare
strupens och de övre luftvägarnas slemhinnor
äro till följd av inflammationen där. H. kan
minskas genom narkotiska eller
dövningsme-del (opium, morfin etc.), som nedsätta
luftslemhinnans, resp, andningscentrums,
reflex-retbarhet. — Jfr Kikhosta. I. H.
Hosta [hå’sta], bot., se Funkia.
Ho’stia, lat., offerdjur, offer. H. kallas inom
katolska kyrkan de vid nattvardsfirandet
sedan 1000-talet i st. f. bröd begagnade runda,
av osyrat vetemjöl tillredda oblaterna,
vilka enl. katolska kyrkans lära genom
kon-sekrationen förvandlas till Kristi lekamen och
av prästen frambäras som ett oblodigt offer.
Hostrup, JensChristian, dansk
föriat-tare och präst (1818 20/s—92 21/ii). Blev
student 1837 och teol. kand. 1843. H:s första
större arbete var
vådevillkomedien »Gjenbo-erne» (1844; fri sv.
bearbetning, »Lyckans
galoscher», 1852). 1845
—55 skrev H.
vådevillerna »Intrigerne»
(1845) och
»Feriegæs-terne» (1855),
folkkomedien »En spurv i
tranedands» (1846; sv.
övers. 1852 och 1856),
lustspelet Ȯsthetisk
sands» (1847), sångspe-
len »Eventyr paa fodrejsen» (1848; sv. bearb.
av J. Jolin 1851) och »Soldaterlöjer» (1849; sv.
övers. 1852 och 1853), det romantiska
sångspelet »Mester og lærling» (1852), det romantiska
lustspelet »Dröm og daad» (1854), skådespelet
»Tordenveir» (1851) och sångstycket »En nat
mellem fjeldene» (1852; uppf. i Sthlm 1858).
H. behandlade i dessa stycken särskilt
borger-skapets och akademikernas vardagsliv, som
han med godmodig humor och mild satir
skildrade mot en bakgrund av romantik och mystik.
Han har skapat en särskild dansk studenttyp,
och av hans pjäser höra många till de mest
uppförda. Sedan H. 1856 blivit präst (i
Silkeborg till 1862, i Hilleröd till 1881), upphörde
han till en tid med dramatisk diktning men
återupptog den 1880 med det av
kvinno-emancipationsrörelsen påverkade skådespelet
»Eva», vilket följdes av lustspelen »Karen’s
garde» (1886) och »Under snefog» (1888). H.
utgav vidare två diktsamlingar (1872 och
1884). Efter H:s död utgåvos 1893
»Efter-ladte digte». Han utgav även predikosamlingar
samt en samling vackra »Folkelige föredrag»
(1882). H:s »Erindringer» utgåvos i 2 bd 1891
—93, »Breve fra og til Chr. H.» 1897. Biogr.
av Helge Hostrup (1916). P. E-t.
Hostskydd, rättare Droppskydd, varje
anordning, som avser att hindra den
smittspridning, vilken förmedlas av de flüggeska
dropparna (se F 1 ü g g e), när med
slemhinne-katarrer av olika slag
behäftade personer hosta, nysa,
harkla, tala etc. Då dylik
smitta förekommer vid alle
handa infektioner i
luftvägarna, t. ex. vanlig halsfluss.
snuva, influensa, difteri,
tuberkulos o. s. v., och då smitt
ämnenas överföring kan för
hindras genom droppskydd
inses dessas betydelse.
Det viktigaste
droppskyddet är näsduken, som hålles
för näsa och mun vid hosta
och nysning. Inom barna-
och sjukvården användas skydd av papper och
förbandsgas, som anbringas framför näsa och
mun. Utom vid vissa lungundersökningar
är det blott läkare och sjuk-, resp,
barnsköterskor, som bära särskilda h. el. droppskydd.
Bild 2.
Ett genomskinligt skydd, som är fäst vid
skyddsglasögonens skalmar, synes på bild 1.
Det består av cellofan, ett cellulosapreparat,
som införts i droppskyddstekniken av dr V.
Nasiell. Detta material, som är
ändamålsenligt och billigt, har upptagits av prof. I.
Jundell till boxar som smittskydd för sjuk-
Bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
