Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hosea (profet) - Hosea (konung) - Hosianna el. Hosanna - Hosius av Córdoba - Hosius, Stanislaus (Stanisław Hozyjuz) - Hosjö el. Sandvik - Hospes - Hospital - Hospitaliter - Hospitalsbrand, Hospitalssjukdom - Hospitalshemman - Hospitant - Hospites - Hospitium - Hospits - Hospodar - Hossmo - Hosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Hosea—Hosta
34
från hans egna lidanden i samlivet med en
otrogen hustru. S. H-r.
Hosèa (hebr. Hösch&a, frälsning, hjälp),
Israels rikes siste konung (700-talet f. Kr.). H.
var assyrisk vasall men upphörde att betala
tribut och förehade stämplingar mot
Assy-rien, varför hans huvudstad erövrades (722
f. Kr.) och han kastades i fängelse. S. H-r.
Hosia’nna el. Hos a’n n a (hebr. höscha’-nä,
förk. av höschVå-nä; giv dock hjälp!), en hos
judarna förekommande bön till konungar (2
Sam. 14: 4; 2 Kon. 6: 26) eller till Gud, d. v. s.
välsignelse- och lyckönskningsformel. Har
upptagits i den katolska mässan men
knappast trängt in i den evangeliska liturgien.
Hosius [hå’-] av Cördoba, kyrkopolitiker
(omkr. 250—omkr. 359). Blev biskop i Cördoba
295, led tortyr under Diocletianus’ förföljelse,
var kejsar Konstantins gunstling och
rådgivare, som bestämde kejsarens åtgärder i
den donatistiska striden (se D o n a t i s m e n)
och väckte tanken på ett ekumeniskt
kyrkomöte under kejsarens ledning mot
arianis-men. I Nicaea förde H. (325) den
västerländska ortodoxien till seger, organiserade
därefter i dess anda kyrkan i Spanien och ledde
den mot arianerna riktade biskopssynoden i
Sardica (343). Under semiarian ismens
segertåg fängslades H. 357 samt tvangs att
underskriva ett fördömande av Athanasios, vilket
han dock återkallade. Litt.: H. Leclercq,
»L’Espagne chrétienne» (1906). (A. G-w.)
Hosius [hä’-J, S t a n i s 1 a u s (po. S t
a-n i s 1 a w Hozyjuz), polsk prelat (1504—
79); tillhörde en urspr. tysk släkt, H o s e n.
H. studerade i Krakau och Italien, blev jur.
dr i Bologna, ingick
sedermera i det
andliga ståndet och blev
1551 biskop i
Erme-land. Av Paul IV
kallades han till Rom,
nyttjades i flera
beskickningar till
kejserliga hovet, var en av
presidenterna vid
Tri-dentinska mötet (1545
—63) och blev 1561
kardinal. H., som
införde jesuitorden i Polen
(Braunsberg), blev genom sin personlighet,
sina skrifter och hela sin verksamhet en av
motreformationens främsta krafter i n. ö.
Europa. Bl. a. bemödade han sig om att
återvinna Sverige för katolska läran. — En täml.
fullständig samling av H:s mestadels
polemiska skrifter, »Opera omnia», utgavs 1584.
Av H:s samlade brev (många av dem finnas
i Sverige) ha två dir utgivits (1879 och 1886;
gå till 1558). Viktigaste biografien är
Eieh-horn, »S. H.» (2 bd, 1854—55). Jfr Hj.
Holmquist. »Kyrkohistoria», II (1927). Hj. H-t.*
Hosjö el. Sandvik, kapellförsamling i
Vika socken. Kopparbergs län; 64 kvkm,
1,741 inv. (1928).
Ho’spes, lat., gäst, se H o s p i t e s.
Hospital (av lat. hospitälis, gästvänlig) var
urspr. namn på vårdanstalt för lytta,
orkeslösa och sjuka men är i Sverige numera det
off. namnet på statens sinnessjukhus (förr
kallades de sinnessjuka ofta dårar och
vårdanstalterna för dem dårhus).
Hospitallter (se Hospitium), i katolska
länder föreningar för fattigas, sjukas och
pilgrimers vård. De följa i allm. Augustinus’
regel. Några lyda omedelbart under
påvestolen, de övriga stå under vederbörande biskop.
De fingo sin egentliga utbredning under
korstågen. (A. G-w.)
Hospitalsbrand, Hospitalssjukdom,
gemensamt namn på en av olika bakterier
orsakad, med kallbrand förlöpande sårfeber,
som under den förantiseptiska tiden ofta
härjade på kirurgiska sjukhus. Sedan
antiseptisk och aseptisk sårbehandling införts, har
h. i det närmaste utrotats. G. F-r.*
Hospitalshemman, jordbruksfastigheter, som
Sveriges hospital, »helgeandshus» o. s. v. fått
genom arv, köp eller gåva. 1796 förbjöds all
vidare försäljning till skatte av h., och då
staten 1876 övertog bl. a. hospitalens
jordegendom, funnos omkr. 400 h. kvar. Äldre
handlingars uttryck hospitals- och
barnhushemman förklaras med att Allmänna
barnhusinrättningen i Stockholm, vilken en
tid stod under samma styrelse som Danviks
hospital, ägt åtskilliga hemman i Skåne; dessa
hade tillhört hospitalet i Uelsingör men av
Karl XI:s förmyndarregering skänkts åt
barnhuset. Kbg.*
Hospita’nt, tillfällig elev vid läroverk. —
Hospitèra, följa en lärares lektion för att
sedan själv undervisa.
Ho’spites, lat., plur. av hospes (se d. o.),
gäster. Brukas stundom om inbjudna
deltagare utifrån i en akademisk högtidlighet, ett
prästmöte el. dyl.
Hospitium [-i’tsium], lat., gästvänskap;
härbärge; särskilt om av munkar vid svåra
alpvägar till de resandes hjälp anlagda härbärgen
(sv. plur. h o s p i t i e r). Se även H o s p i t s.
HospFts (av lat. hospitium, se d. o.), enkelt
och relativt billigt hotell, vanl. med i viss
mån religiöst betonad ledning.
Hospodär, ett ord av slaviskt ursprung
(besläktat med ry. gosudar, herre, härskare),
titel för furstarna i Moldau och Valakiet
under turkiska väldet, till 1866.
Hossmo, socken i Kalmar län, S. Möre
härad, strax s. v. om Kalmar; 15.64 kvkm, 591
inv. (1928). Genomflytes av Ljungbyån; odlad
slätt och skogsdungar. 937 har åker. 361 har
skogs- och hagmark. Egendom: Binga. Ingår
i Ljungby. H. och S:t Sigfrids pastorat. Växjö
stift. S. Möre kontr. Kyrkan är en enskeppig
gråstensbyggnad från 1100-talets senare hälft,
med absidkor och torn över långhusets
östligaste del. Dettas övre partier voro urspr.
inredda till försvarsändamål. G. R—11; S. H-d.
Hosta (lat. tu’ssis) kallas korta, enstaka el.
X. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
