Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Houston, Samuel - Houtman, Cornelis - Houtskär - Houtte, Louis van - Houwald, Christoph Ernst von - Houzeau, Jean Charles - Hov (tempel) - Hov (furstes bostad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Houtman—Hov
46
lydde under Mexiko, invaldes s. å. i dess
konstituerande församling och blev, sedan
nybyggarna där tillsatt en provisorisk regering,
nov. 1835 befälhavare över deras armé. Han
deltog i Texas’ oavhängighetsförklaring (2
mars 1836), vann 21 april s. å. en lysande
seger vid San Jacinto över mexikanerna,
valdes sept. 1836 till republiken Texas’ förste
president, styrde som sådan landet till nov.
1838 samt var ånyo president dec. 1841—dec.
1844. H. hade länge förberett Texas’
införlivande med Förenta staterna och var, sedan
detta skett (dec. 1845), senator för Texas till
1859, då han blev dess guvernör. H. vägrade
1861 att biträda Texas’ anslutning till
sydstatskon federationen, blev då avsatt och drog
sig tillbaka till privatlivet. I senaten hade
H. ivrigt verkat för humanare behandling av
indianerna. Biogr. av H. Bruce (1891) och
A. M. Williams (1893). V. S-g.
Houtman [håu’tman], C o r n e 1 i s, holländsk
köpman, grundläggare av Nederländernas
handelsvälde i Ostindien (omkr. 1540—99). Förde
tills, m. Pieter Dirk Keyser 1595—96 den
första holländska expeditionen runt Afrika
till Java. På sin andra färd, 1598—99, besökte
han Madagaskar samt Kochinkina och Atjeh,
där han mördades på befallning av sultanen.
— Hans broder F r e d r i c k H. (d. 1627) blev
1605 guvernör över Amboina och 1616 över
Moluckerna. (O. Sjn.)
Houtskär [höt-], skärgårdskommun och
församling i Åbo och Björneborgs län, Finland;
99 kvkm, 1,951 inv. (1928); svenskar. O. Brn.
Houtte [ot], Louis van, belgisk
horti-kultör (1810—76), föreståndare för botaniska
trädgården i Bryssel. H. grundade 1839 ett
berömt trädgårdsetablissemang i Gent. Han
utgav fr. o. m. 1845 praktverket »Flore des
serres et des jardins de 1’Europe» (21 bd
redigerades av H.; ytterligare 2 bd utgåvos efter
hans död, 1877—80). C. G. D.
Houwald [hö’valt], Christoph Ernst,
friherre von, tysk författare (1778—1845).
Skrev romantiska berättelser och s. k.
Schick-salstragödien, av vilka »Fyrbåken» och
»Bilden» översattes till sv. 1828—29 och »Die
Heimkehr» 1852 gavs i Stockholm. Monogr.
av O. Schmidtborn (1909). R-n B.
Houzeau [ozå’], Jean Charles, belgisk
astronom (1820—88). Var 1846—49 anställd
vid observatoriet i Bryssel men lämnade detta
av politiska skäl, återvände efter längre resor
och utrikesvistelser, bl. a. i Amerika, 1876 till
Belgien och blev chef för dess
nationalobserva-torium. H. var en mångsidig och skicklig
observatör. Han studerade bl. a. Vintergatans
struktur och bestämde de för blotta ögat
synliga stjärnornas ljusstyrka. H:s största insats
är det i förening med Lancaster utgivna
monumentala verket »Bibliographie générale de
1’astronomie» (2 bd, 1887—89), en systematisk
förteckning av före 1880 tryckta astronomiska
arbeten jämte en värdefull översikt av
astronomiens utvecklingsstadier. K. Lmk.
Hov, vid hednatidens slut åtm. i Norge och
på Island benämning på templet, till skillnad
från harg, stenaltare, och vi, helig plats i allm.
Hovets utseende känner man dels genom
sagornas beskrivningar, dels genom i senare tid
på Island gjorda utgrävningar av hovtomter.
Det bestod av en långsträckt gilleshall med
ett mindre rum vid övre ändan; här stod
altaret och runt om detta gudabilderna. På
altaret låg den heliga ring, på vilken alla
eder avlades. I hallen förtärdes
offermåltiderna. Det stora gudahuset i Uppsala
betecknas av islänningarna som ett h. Av ordet hov
finnes i svenska källor intet spår; mot norska
ortnamn Fröishof, Torshof o. s. v. svara i
Sverige Frösvi, Torsvi o. dyl. Åtm. i vissa
fall torde dock det svenska ortnamnet Hov
ha betecknat ett hedniskt tempel.. Det
nordiska h. är till sitt yttre tydligen
efterbild-ning av en viss kyrkotyp; även ordet (jfr ty.
Hof) är sannolikt lån. — Litt.: L.
Dietrich-son, »De norske stavkirker» (1891—92);
uppsatser av D. Bruun och F. Jönsson i Aarböger
for Nord. Oldkyndighed 1909; M. Olsen,
»Ætte-gård og helligdom» (1926). E. W-én.
Hov, en furstes bostad samt hans och hans
familjs tjänare, hovstat. Denna betydelse
fick ordet i Sverige först på 1300-talet genom
inflytande från Tyskland. — Genom hävd och
lagstiftning utvecklades efter hand bestämda
former för furstens och h:s uppträdande —
hovceremoniel el. hovetikett —,
vilka under skilda tider och vid skilda h. varit
olika. Sedan 1789 års franska revolution rör
sig hovlivet i Europa i friare och naturligare
former än förr. I äldre tider räknades alla
ämbetsmän, som vistades i furstens närhet,
d. v. s. hela centralförvaltningen, till hovet.
Men då regeringsärendena tillväxte,
utvecklade sig ur hovsysslorna statsämbeten, varvid
dock många av de gamla hovtitlarna för dem
bibehöllos. I samband med den absoluta
monarkiens utveckling på 1500-talet ändrade
hovväsendet karaktär. Hovtjänsten blev nu en
livsuppgift och förenad med fast lön.
Hovtjänsterna äro numera fullständigt skilda från
statstjänsterna. En kvarleva från äldre tiders
sammanblandning mellan h. och regering är,
att diplomatiska sändebud pläga omtalas som
ackrediterade vid det eller det hovet i st. f.
hos den eller den suveränen.
H:s utveckling har i Sverige följt samma
lagar som i det övriga Europa. Enl. det
reglemente Johan III 1571 utfärdade för sitt h.
stodo två chefer, rikshovmästaren och
hovmarsken, i spetsen för detta, men
Karl IX uppdrog chefskapet åt en person,
riksmarskalken, vars titel av Karl XI
ändrades till överste marskalk. Gustav
III återställde riksmarskalksvärdigheten. Enl.
1809 års R. F. står hovet under konungens
enskilda styrelse, och han äger efter behag
till- och avsätta alla beställningar där.
Hovhållningen, däri inräknat underhållet av de
kungl. slotten, bestrides av anslagen å riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
