Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovbeslagsskola - Hovbrosk - Hovbroskfistel - Hovbuffertar - Hovby - Hovdala - Hovdamer - Hovden, Anders Karlsson - Hovdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Hovbrosk—Hovdjur
54
slag). I Sverige inrättades den första h.
1864 vid Alnarps lantbruksinstitut, på
initiativ av O. P. Bendz (se d. o.); från 1875 är
där anordnad även en kurs för manskap ur
armén. Sedan 1904 är skolan en del av
lantbruksinstitutet med 3-månaders kurser för
civila och en 6-månaders kurs för militära
lärlingar. 1869 började liknande kurser hållas vid
dåv. veterinärinrättningen i Skara och 1870
vid Veterinärinstitutet i Stockholm. I Skara
meddelas undervisning i kurser på 4 månader
för civila och 6 månader för militära lärlingar,
och vid hovbeslagsskolan (nu endast civil) vid
Veterinärhögskolan i Stockholm hållas årl. två
3^2-månaders kurser. E. T. N.
Hovbrosk, zool., se Hov, sp. 47.
Hovbroskfistel, se H o v 1 i d a n d e n, sp. 63.
Hovbuffertar, veter., se Hovbeslag.
Hovby [höv-], socken i Skaraborgs län,
Kinnef järdings härad, ö. om Lidan, närmast
s. om Lidköping; 15,96 kvkm, 592 inv. (1928).
Jämn, odlad slätt. 1,472 har åker, 73 har
skogs- och hagmark. Ingår i N. Härene och
H. pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Hovdala [höv-], fideikommissegendom i
Brönnestads socken, Kristianstads län. strax
s. om Finjasjön, med underlydande Nösdala
fideikommiss; 1,515 har, därav 275 har åker;
tax.-värde 264.600 kr. (1927).
Huvudbyggnaden omges av gamla vallgravar. H. nämnes
på 1200-talet och ägdes på 1500-talet av
släkterna Laxmand och Grubbe. 1600 uppfördes
det ännu kvarstående starka porttornet. H.
övertogs 1634 av Joachim Beck och tillföll
1648 efter dennes försök att utnyttja
Andra-rums alunskiffrar kreditorerna;
sammanköp-tes från 1665 av Jens Mikkelsen, adlad
Ehren-borg, brändes under hans tid av snapphanarna
(1678) men återuppbyggdes och blev 1731 och
1751 fideikommiss inom släkten Ehrenborg.
Hovdamer, gemensamt namn på de hos
drottningar eller kungl. prinsessor såsom
uppvaktande anställda damerna.
Hovden, Anders Karlson, norsk
författare, präst (f. 1860). Blev teol. kand. 1886
samt har varit lärare och sedan 1891 präst,
från 1919 i östre Toten. Av hans
diktsamlingar, »Sunnmöringen» (1894), »Sviv» (1895),
»Heimhug» (1896) och »Tungalda» (1897),
vann den sistnämnda den stora publiken; med
den melodiska cykeln »Bonden» (1900) gjorde
han ännu djupare intryck. H. har även
utgivit skådespel och noveller men når högst
som folklig lyriker, i synnerhet i skildringar
av Västnorges natur och folkliv. Han är
starkt nationell och ivrig förkämpe för
landsmålet. (J. Schr.)
Hovdjur, Unguläta, kallas en av de största
ordn. bland däggdjuren, omfattande ett stort
antal grupper, varav flera stundom räknas
som självständiga ordn. Alla äro dock genom
utdöda el. ännu levande former förbundna med
varandra. Så gott som alla äro växtätande
djur med streckteeknade (hos några allätande
h. knöliga) kindtänder. De flesta äro snabbt
Bild 1. Skelett av Phenacodus primaevus.
springande djur med långa extremiteter, vilka
beröra marken endast med de av hovar el.
klövar skyddade tåspetsarna. Nyckelben
saknas hos alla levande och de flesta utdöda h.
De flesta äro förhållandevis stora djur, och
några höra till de största nu levande
landdjuren. H. avgrenade sig under tertiärtiden
från rovdjursliknande förfäder, Creodonta (se
Rovdjur). Under tertiärtiden voro h.
synnerligen talrikt företrädda i Sydamerika, där
de numera äro jämförelsevis fåtaliga.
H. indelas i följ, underordn.: 1)
Condy-larthra, små, rovdjursliknande former från
eocena lager, huvudsaki. i Nordamerika. Alla
hade knöliga kindtänder, ställda i en sluten
tandrad, och fem tår. Hos släktet Phenacodus
var dock redan den tredje tån längre än de
övriga. 2) Litopterna. Hit höra utdöda h.,
huvudsaki. från Sydamerikas tertiära lager.
De voro tågångare med hästlikt förlängd
mittå. Anmärkningsvärt är det av Darwin
upptäckta släktet Macrauchenia, som
kännetecknades av de på huvudets översida belägna
näsöppningarna. Dessa kamelstora djur voro
sannolikt utrustade med snabel. 3)
Ancylo-poda från mitten och slutet av tertiärtiden
buro klor men erinra f. ö. till skelettets
byggnad närmast om de uddatåiga h. 4) A mbly
-poda el. Dinocerata omfattar ett stort antal
ofta jättestora h. från Nordamerikas och
Europas eocen. De viktigaste släktena äro
Dino-ceras (tillhörande fam. Dinoceratidae) och
Co-ryphodon. Till det förra hörde kolossala,
klumpigt byggda djur med korta
extremiteter, utrustade med fem tår. Huvudet bar tre
par stora knölar, av vilka några sannolikt
Bild 2. Skalle av Coryphodon testis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
