Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hovpartiet - Hovpredikant - Howrah, Haura - Hovråd - Hovrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Hovpredikant—Hovrätt
66
kan i antal ej jämföras med hattar och
mössor. Dess enda program var att i
författnings-frågan hävda en självständig konungamakt;
meningarna rörande styrkan av denna makt
voro emellertid mycket skiftande. Vid
riksdagen 1751—52 lyckades h. blott vinna några
små segrar. Under konungens svåra konflikt
med rådet tillspetsades därefter motsatsen
mellan h. och hattarna. Det av Lovisa
Ulrikas intimaste kretsar igångsatta
revolutionsförsöket 1756 blev för hattarna ett medel att
grundligt krossa h., vars ledare fördes på
schavotten eller landsförvisades. Vid 1760-talets
början levde h. upp igen och fick växande
betydelse i den parlamentariska
tävlingskam-pen. H. slöt sig först till yngre mösspartiet
men opererade efter dess seger 1765 i stället
gemensamt med hattarna. I riksdagen var h.
ett litet parti men fick nu växande
sympatier bland allmänheten, ju mer ständernas
anseende sjönk. I synnerhet vid riksdagen 1771
—72 gingo många hattar över till h., vars
parlamentariske ledare var översten,
sedermera riksrådet, greve F. C. Sinclair. H:s
historiska betydelse är dess kamp för en
konstitutionell maktfördelning i syfte att undvika
såväl enväldets som mångväldets faror.
Hovpredikant, se Hovkleresiet.
Howrah [eng. uttal hau’ro], Haura,
förstad till Kalkutta, i prov. Bengalen, Britt.
Indien, på Huglis högra strand; 195,301 inv.
(1921). Slutpunkt för East Indian railway;
till Kalkutta leder en bro. Uppblomstrande
industri i jute, bomull, papper m. m.
Hovråd (ty. Ilofrat), en särskilt i Tyskland
från 1500-talet vanlig ämbetsmannatitel. H.
betecknade först dels ett rådskollegium, dels
varje medlem av detta. Under 1800-Lalet och
till 1918 förlänades h. i Tyskland som
hederstitel till vissa ämbetsmän; i Österrike
avskaffades titeln 1921 men återinfördes 1926.
— I Sverige användes titeln först för K. von
Pyhy, som 1538 blev kansler och h. Ett
för-valtningsförslag från 1557 upptog bl. a. en
rådskorporation, hovrådet, på 6 personer men
genomfördes ej; ett annat sådant förslag 1585
kom ej heller till utförande, men titeln h.
bars då av flera personer. Från Gustav II
Adolfs tid användes h. som hederstitel för
vissa konungens ombud (svenskar el.
utlänningar) i diplomatiska värv. 1723 bestämdes
h. av ständerna som titel för Sveriges
resi-denter i utlandet men kom senare ur bruk.
Hovrätt, i Sverige och Finland namn på
domstolar i andra instans. Gustav II Adolf
framlade till 1614 års riksdag förslag om
inrättande i Stockholm av en »konungslig
hovrätt och översta dom», som skulle äga makt
att döma konungens dom och ifrån vilken vad
icke skulle tillåtas. Genom den s. å. utfärdade
rättegångsordinantien upprättades i
överensstämmelse härmed Svea hovrätt.
Proceduren i denna överrätt ordnades närmare
genom rättegångsprocessen 1615, i vilken
författning man finner, att planen att göra h.
till högsta instans praktiskt taget uppgivits;
det tillstaddes näml., att »den, som befinner
sig besvärad över vår konungsliga dom, må
icke genom något vädjande utan genom
ödmjuk böneskrift giva om sitt besvär tillkänna
och njuta hos oss beneficium revisionis». Den
kungliga domsrätten kom därefter att utövas
i rådet, vilket länge betraktades som en
extraordinär rättskipning (i 1734 års lags
rättegångsbalk 8: 1 benämnes h. ännu »konungens
högsta nämnd»). H:s karaktär av
mellan-instans accentuerades ännu starkare genom
upprättandet av nya h. i Åbo för Finland
(1623), i Dorpat för Livland (1630), i
Jönköping (1634, Göta hovrätt) och i Vasa
(1775). I Greifswald fanns en h.
(stadigvarande där från 1680). Sedan
östersjöprovinserna, Finland och Pommern skilts från
Sverige, kvarstodo endast Svea och Göta
hovrätter, varefter en ny, Hovrätten över
Skåne och Blekinge, tillkom 1820 (i
Kristianstad, 1917 flyttad till Malmö).
Strävanden i senare tid att upprätta en ny h.
för Norrland ha icke lett till något resultat.
I processkommissionens 1926 avgivna
betänkande ang. rättegångsväsendets ombildning
föreslås en utbyggnad av
hovrättsorganisatio-nen genom inrättande av 4—6 nya h. — Sedan
1849 är h. (se K ä m n ä r s r ä 11 och L a
g-mansrätt) andra instans mellan
underrätterna och Högsta domstolen. Bestämmelser
om h. finnas i rättegångsbalken kap. 8 med
därunder upptagna författningar, särskilt
arbetsordningarna för var och en av de tre h.
Nu gällande arbetsordningar äro utfärdade 21
juni 1923. De innehålla regler om h:s
sammansättning, sammanträden, ledamöters och
tjänstemäns åligganden, grunderna för målens
fördelning mellan h:s olika avd. och målens
handläggning m. m. Ord. ledamöter av h. äro
president och hovrättsråd. Dessutom finnas
assessorer, förordnade av konungen efter
framställning av vederbörande h. I mån av behov
kan även h. adjungera andra personer som
domare (e. o. assessorer). I h. äro vidare
anställda sekreterare, advokatfiskaler,
aktua-rier, arkivarier, notarier och fiskaler. Varje
h. är fördelad på avd., kallade divisioner. Svea
hovrätt, vars domkrets omfattar Svealand,
Norrland och Gotland, består av åtta
divisioner (utom Krigshovrätten). Göta hovrätt har
till domkrets Götaland, utom Skåne, Blekinge
och Gotland, samt består av fyra divisioner.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har dessa
två landskap till domkrets och består av två
divisioner. Varje division är sammansatt av
fem led., av vilka en är ordf. Några ärenden
av administrativ natur handläggas in pleno
(alla divisioner samlade), övriga mål och
ärenden å division. H. är domför med fem led.,
så ock fyra, där tre av dem äro om beslutet
ense. Ord. session hålles under perioderna
jan.—juni och sept.—dec., varunder alla
divisionerna tjänstgöra och sammanträda fyra
dagar i veckan; på andra tider är tjänstgö-
X. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
