Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HS. - Hsiang-, Hsing- - Hsüan-hua-fu - Huai-ho, Wei-ho - Huai-jen-hien - Huai-yang-shan, Hwai-jang-schan - Huallaga - Huang-chou, Hwang-cheow - Huang-hai - Huang-ho, Hoang-ho, Hwang-ho, Gula floden - Huart, Clément - Huaröd, Hu(f)varöd - Huascan, Nevado de, el. Huascarán - Huaskar - Huaxteker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
HS.—Huaxteker
72
Landskapsbild från Huang-ho ovanför Lung-wang-shan.
HS., lat. förk. för myntet sestertius (se
Sestertier).
Hsiang- [^iaq-], Hsing- [Ipp-], i kinesiska
namn, t. ex. i Siang-yang, Sing-king, se
S i a n g-, S i n g-.
Hsüan-bua-fu [Ijyan-^oa-fo], se Süan-hua.
Huai-ho [^oai-^å], Wei-ho, flod i ö. Kina,
från Huai-yang-shan genom stora sumptrakter
till sjön Hung-tsö-hu och slutligen dels genom
en serie sjöar, dels genom Kejsarkanalen till
Yang-tsi-kiang och Gula havet. Segelbar.
Huai-jen-hien [^oai-^an-^iän], en
Helgelseförbundets missionsstation, i kin. prov.
Shan-sis n. del; anlagd 1919.
Huai-yang-shan [^oai-jan-Jan], H w a
i-jang-schan, berg i Kina, s. ö. utlöpare
från Kun-lun (se d. o.).
Huallaga [<walja’ga], biflod fr. h. till
Ama-sonfloden, i Peru; upprinner nära Cerro de
Pasco; vid mynningen 1,5 km bred. H. är
omkr. 1,200 km lång, segelbar till Yurimaguas
(230 km).
Huang-chou [^oap-t/åo], Hwang-cheo w,
stad i kin. prov. Hu-pei, på n. stranden av
Yang-tsi-kiang, 75 km ö. om Han-kou; omkr.
30,000 inv. I H. en Sv. missionsförbundets
station, anlagd 1901; sjukhus med sv. läkare,
högre seminarium o. a. skolor.
Huang-hai [^oap-^ai], se Gula havet.
Huang-ho [^oaq-^å], Hoang-ho,
Hwang-ho, Gula floden (namnet kommer av
flodens grumliga vatten; i övre loppet kallas
den av tibetaner Ma-chu, »de lyckliga betenas
flod»), Kinas näst största flod. Upprinner i
Tibet, 4,350 m ö. h. under 35° n. br. och 95°
ö. Igd. Vid Lan-chou, där den stora
stråkvägen från Kina till v. Mongoliet går fram,
leder en bro över floden. Mellersta loppet
bildar den stora kröken kring Ordosplatån.
Vid San-tao-ho böjer floden mot ö. under
inverkan av bergen Chara-narin-ula och
Lanshan i n. Därefter går floden rakt mot s.,
banar sig väg mellan branta
klippväggar och trånga pass
bland stenkolsförande och av
mäktiga lösslager övertäckta
berg samt bildar en storslagen
kanjon och det »stora fallet»,
Lung-wang-shan. På denna
sträcka mottager H. bifloderna
Fen-ho (omkr. 800 km) och
Wei-ho (omkr. 650 km). Vid
den senares inflöde i H. gör
denna en tvär krök åt ö. och
träder därefter ut på slätten.
Denna, till stor del ett verk
av Gula floden (slam av löss),
är mycket bördig och
producerar huvudsaki. vintervete och
bambu. Stränderna kring H.,
i synnerhet i dess nedre lopp,
äro ofta utsatta för
våldsamma och mycket fruktade
översvämningar. Flodbädden har
höjt sig och ligger, då H.
mö
ter Kejsarkanalen, ung. 5 m ovan
kanalens vattenyta. Kejsarkanalen förenar H.
med Yang-tsi-kiang. över floden i nedre
loppet ha två järnvägsbroar uppförts
(nedanför Lo-yang och nära Tsi-nan). H. utfaller i
Chi-libukten och har under de senaste 3,000
åren ändrat sitt nedersta lopp nio ggr och
utfallit än n., än s. om Shan-tungs berg. H.
är 4.666 km lång (enl. Clapp); vattenmängden
växlar mellan 800 och 3.200 kbm i sek. H.
är föga segelbar, eg. endast under nedre lop
pet och för junker. Se pl. 2 vid art. Asien.
Litt.: Fr. G. Clapp, »The Hwang Ho. Yellow
river» (i The Geographical Review 1922).
Huart [yä’r], C 1 é m e n t, fransk orientalist
(1854—1926). Blev efter 23 års vistelse i
Orienten 1898 prof, i persiska och sedermera
även prof, i islam och Arabiens religioner i
Paris. Bland hans arbeten märkas
»Biblio-graphie ottomane» (i Journal Asiatique 1880
—91), »Épigraphie arabe d’Asie-Mineure» (i
Revue Sémitique 1894—95), »Histoire de
Bagdad dans les temps mödernes» (1901),
»Litté-rature arabe» (1902) och »Histoire des arabes»
(2 bd, 1912—13). K. V. Z.*
Huaröd, förr även H u (f) v a r ö d, socken i
Kristianstads län, Gärds härad, i
Linderöds-åsens (se d. o.) skogsbygd; 38.90 kvkm, 943
inv. (1928). Genomflytes av Mjöån. 1,291 har
åker, 2,121 har skogs- och hagmark. Ingår i
H:s och Svensköps pastorat i Lunds stift,
Gärds kontrakt.
Huascan [toa’skan], Ne vado de, el.
Hu-a s c a r å n, dubbeltoppigt berg i peruanska
Anderna; 6,763 m och 6,650 m ö. h.
Huaskar [coa’skar], konung i Peru, se
Ata-h u a 1 p a.
Huaxteker, ett indianskt folk, talande ett
språk, som utgör en särskild gren av
mayaspråken. Omkr. 40.000 h. bebo ännu en remsa
land i n. Vera Cruz (Mexiko) från lagunkusten
mellan Rio Tuxpan och Laguna de Tamiahua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
