Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huaxteker - Huayna Potosí, Huaina Potosí, Cacaaca - Hubay, Jenö (Eugen Huber) - Hubbo - Hubendick, Carl Edvard Ludvig - Huber, Alfons - Huber, Eugen - Huber, Hans - Huber, Ludwig Ferdinand - Huber, Max - Huber, Victor Aimé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Huayna Potosi—Huber
74
inåt land fram mot övre Rio Panuco i n. v.
och två små enklaver i staten San Luis
Potosi. Vid erövringen var deras utbredning
mot n. vida större och gick ett stycke in
i nuv. staten Tamaulipas (jfr May a och
Mexiko). S. L.
Huayna Potosi [coai’na påtåsi’], H u a i n a
Potosi, även C a c a a c a, bergstopp i ö.
Kordillererna, Bolivia, ö. om Titicacasjön;
6,270 m ö. h. Rika tenngruvor.
Hubay [ho’bai], Jenö (Eugen Huber),
ungersk violinist (f. 1858). Blev violinprof.
vid konservatoriet i Bryssel 1882 och 1886 i
Budapest samt 1919 dir. vid konservatoriet
där; utbildade flera berömda elever.
Stråkkvartetten H.-Herzfeld-Waldburn-Popper
kon-serterade med stor framgång i många länder.
H. har komponerat operor och symfonier. T.N.
Hubbo, socken i Västmanlands län, Siende
härad, på Mälarslätten, n. ö. om Västerås;
24.98 kvkm, 1,399 inv. (1928). Genomlöpes av
Badelundaåsen (se d. o.); s. v. därom skog,
f. ö. odlad slätt och spridda bergkullar. 1,261
har åker, 1,035 har skogs- och hagmark. I
H. ligger Tillberga järnvägsknut och
industrisamhälle (omkr. 900 inv.). Ingår i Tillberga
och H. pastorat i Västerås stift, Domprosteriet.
Hübendick, Carl Edvard Ludvig,
motortekniker, högskollärare (f. 1875 20/2), son
till den sjötekniske författaren och
Marryat-översättaren kapten Ludvig Andreas
H. (1835—1914). H.
utexaminerades från
Bergsskolan i
Stockholm 1900, blev efter
en bemärkt
verksamhet i den svenska
motorindustriens tjänst
1916 prof, vid
Tekniska högskolan i läran
om
förbränningsmotorer. H. är en
framstående konstruktör
och teoretiker inom
motortekniken samt
har inlagt stor förtjänst om svensk
sulfitsprits bruk som motorbränsle. Han har
skrivit en automobilhandbok, »Min bils
konstruktion och skötsel» (1921), samt arbeten om
motorcyklars och motorbåtars konstruktion
och skötsel (1921, 1924). G. H-r.
Huber [hö’bor], A 1 f o n s, österrikisk
historiker (1834—98). Blev 1863 prof, i Innsbruck
och 1887 i Wien. H:s förnämsta arbete är
»Ge-schichte österreichs» (5 bd, 1885—96; i
Heeren-Ukertska samlingen; går till 1848; bd 6 av O.
Redlich 1921). H. skrev även »österreichische
Reichsgeschichte» (1895; 2:a uppl. 1901).
Huber [hö’bor], Eugen, schweizisk
rätts-lärd (1849—1923). Blev jur. dr 1872 och ord.
prof. 1881 i Basel, prof, i Halle 1888 och i
Bern 1892. På grund av H:s förtjänstfulla
författarskap, särskilt »System und Geschichte
des schweizerischen Privatrechtes» (4 bd. 1886
—93), uppdrog förbundsregeringen åt honom
att utarbeta förslag till enhetlig schweizisk
civillagbok. Uppdraget utfördes till heder för
honom själv och hans land; »Schweizerisches
Zivilgesetzbuch» utfärdades 10 dec. 1907. En
festskrift ägnades H. 1919 av Berns univ:s
jur. fakultet. C. G. Bj.
Huber [hö’ber], Hans, schweizisk tonsättare
(1852—1921). Var 1896—1918 dir. för
All-gemeine Musikschule i Basel. Fil. hedersdr
1892. Som kompositör av nationell riktning
vann han högt anseende och var länge det
ledande namnet inom sitt hemlands musik.
Av H:s många verk lovordades särskilt
symfonierna (»Tell», »Böcklin», »Heroisk
symfoni»). Han skrev även operor, ett oratorium
m. m. »Biogr. av G. Bundi (1924). T. N.
Huber [höTjar], Ludwig Ferdinand,
tysk författare (1764—1804), diplomat i
sachsisk tjänst, från 1798 utgivare av Allgemeine
Literaturzeitung. H. var en betydande
kritiker (»Vermischte Schriften», 2 bd, 1793) och
historisk-politisk författare
(»Friedensprälimi-narien», 2 bd, 1794—96, och »Klio», 3 bd. 1795
—98). Hans saml. arbeten efter 1802 utgåvos
1806—10 i 4 bd av H:s änka, Therese H.
(1764—1829, tidigare g. m. Georg Forster, se
d. o.), dotter till Chr. G. Heyne. Hon skrev
berättelser och romaner, som vittna om djup
människokännedom, och utgav Forsters
brevväxling (med biogr.; 2 bd, 1829). Sami,
arbeten i 6 bd 1830—-33. R-n B.
Huber [höTaor], Max, schweizisk
folkrätts-lärd (f. 1874). Studerade juridik och politik
vid schweiziska och
tyska univ. samt 1899
—1901 under
vidsträckta resor och var
1902—21 prof, i
politik samt schweizisk
och internationell
offentlig rätt i Zürich.
Sedan 1921 är han
domare i Fasta
mellan-folkliga domstolen i
Haag och f. n. (1928)
domstolens v. ordf.
Han var delegerad
vid Haagkonferensen 1907 och tillhörde 1920
internationella juristkommissionen i
Ålandsfrågan. Rid.*
Huber [hö’bor], Victor A i m é, tysk
författare (1800—69), son till L. F. H. och
Therese H., prof, i litteraturhistoria och nyare
historia 1833 i Rostock, 1843—50 i Berlin.
Grundlig kännare av spanskan, skrev H. bl. a.
om Cid, vidare »Die neuromantische Poesie in
Frankreich» (1833) och »Die englischen
Uni-versitäten» (2 bd, 1839—40) samt utgav den
konservativa tidskriften Janus (1845—48). Då
de konservativa ej hade hjärta för de fattiga,
bröt H. med dem (»Bruch mit der Revolution
und Ritterschaft», 1852) och verkade sedan
dels i skrift, dels praktiskt för
arbetarklassens bästa. Monogr. av R. Elvers (1872—74)
och E. Jäger (1879). R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
