Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hud - Hudatroff - Huddersfield - Huddinge - Huddunge - Hude, Anna - Hudeida, Hodeida - Hudene - Hudfjäll, Hudfärg - Hudhorn - Hudiksvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Hudatrofi—Hudiksvall
80
träder periodiskt hårömsning två ggr årl.
Hårfärgen växlar mycket. Håret vitnar,
emedan pigmentet försvinner och luft uppträder
mellan hårets förhornade celler.
Inom h. utvecklas även svettkörtlar
(bild I c), vilka ha formen av långa slangar,
som från överhuden sänka sig ned i
läderhuden, i vars djupaste lager de rulla ihop sig
till nystan. På de ställen i h., där hår saknas
— t. ex. handens och fingrarnas insida, fotens
och tårnas undersida —, äro dessa körtlar
synnerligen talrika (mer än 1,000 per kvcm).
Starkast äro de utvecklade i axelhålan, kring
ändtarmens mynning samt i yttre hörselgången
(örvaxkörtlar). — Bröst- och
mjölkkörtlarna utgöra grupper av modifierade
svettkörtlar. Talg- och svettkörtlarnas
mynnings-ställen på h:s yta kallas vanl. porer.
Bild III. 1 nagelvallen, 2 nagelfalsen, 3 nageln,
4 fingerledens ben, 5 nagelroten.
Förutom hår utvecklas som förhornade
bildningar av epidermis även naglar på
fingrarnas och tårnas yttersta leder. På
sidorna och bakåt begränsas nageln av
nagelvallen (bild III 1). Den bakre, i ett veck
av läderhuden (nagelfalsen) insänkta delen
kallas nagelroten (bild III 5). Nageln är
genomskinlig, till följd varav »nagelbäddens»
talrika blodkärl förläna nageln en ljusröd färg.
Det halvmånformiga, vita område av nageln
(lünula), som kan iakttagas (särskilt tydligt
på tumnageln) närmast framför nagelfalsen,
vilar på ett område av nagelbädden, där en
oavbruten omvandling av epidermisceller till
nagelsubstans äger rum och där underliggande
blodkärl endast svagt kunna skimra igenom.
— J fr L ä d e r. E. Hgn. (Ljd.)
Hudatrofi, se Hudsjukdomar.
Huddersfield [ha’dozflld], stadsgrevskap i
eng. grevsk. York, vid Colne, 22 km s. v. om
Leeds; 112,100 inv. (1927). Centrum för n.
Englands tillverkning av modevaror; stor
fabrikation av kamgarns- o. a. yllevaror,
bom-ullstråd m. m.
Huddinge. 1. Socken i Stockholms län,
Svartlösa härad, närmast s. och s. v. om
Stockholm; 141,76 kvkm, 8.853 inv. (1928);
hade 1918 2,940 inv. H. tillhör huvudsaki.
n. Södertörns av skog och vilda bergpartier
splittrade odlingsbygd samt i s. Hanveden;
talrika sjöar, bl. a. Orlången och
Trehör-ningen, på gränsen i n. v. Mälaren, i ö.
Ma-gelungen och Drevviken. 2.391 har åker, 9,511
har skogs- och hagmark. Talrik förstads- och
industribebyggelse, bl. a. de nästan
sammanbyggda municipalsamhällena Stuvsta, Hör-
ningsnäs villastad, Huddinge, Fullersta och
Snättringe samt i n. Segeltorp. Egendomar:
Vårby, Flemmingsberg, Sundby, Lisma.
Pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
2. Municipalsamhälle i Huddinge socken (se
ovan), vid H. station på statsbanan Stockholm
—Södertälje,förstad till Stockholm; 135 har, 641
inv. (1928). Villastad, huvudsaki. bebodd av
arbetare. Tax.-värde å fast egendom 2,158,000
kr. (1927), bev.-tax. inkomst 733,460 kr.
Huddunge, socken i v. Uppland, Våla härad,
Västmanlands län, n. ö. om Sala; 118,44 kvkm,
1,251 inv. (1928). Genomflytes av övre
Harbo-ån el. Vretaån (till Tämnaren), därintill odlad
bygd, f. ö. skogsmark och kärr. 1,896 har åker,
8,189 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Ärkestiftet, Fjärdhundra n. kontrakt.
Hude, Anna, dansk historiker (f. 1858),
1910 g. m. dåv. prof., sedermera
riksarki-varien K. Erslev (se d. o.). Var den första
danska kvinna, som tog skolämbetsexamen
(1887), liksom hon var den första, som (1893)
blev fil. dr (på en avh. om »Danehoffet og
dets plads i Danmarks statsforfatning»). 1889
blev hon assistent i riksarkivet.
Hudeida, H o d e i d a, befäst hamnstad i
Jemen vid Röda havet; omkr. 50.000 inv.
Je-mens huvudhamn och medelpunkt för dess
utförsel av kaffe.
Hudene, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, inom Svältorna (se d. o.), s. ö. om
Herr-Ijunga; 56,ii kvkm, 1,142 inv. (1928).
Genomflytes av Nossan. 967 har åker, 4,421 har
skogs- och hagmark. I n. ligger Fåglavik (450
inv.), glasbruk. Ingår i S. Björke, Vesene.
Grude, Jällby och H. pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt.
Hudfjäll, Hudfärg, se Hud, sp. 77 och 76.
Hudhorn (lat. co’rnu cutäneum), en av
förhornade överhudsceller bestående utväxt, som
mer eller mindre liknar ett kreaturshorn; kan
förekomma var som helst på huden (även på
hornhinnan) och antager någon gång
betydande dimensioner. G. F-r.*
Hudiksvall, stad i n. Hälsingland,
Gävleborgs län, omkring inre delen av
Hudiks-vallsfjärden; omfattar efter inkorporering (1
jan. 1911) av de s. om staden belägna
förstadssamhällena Ävik och
Fridhem 2.167 har,
därav 2,135 har land;
348.4 har inom
stadsplanen; 7,623 inv.
(1928). H. är
Norrlands näst äldsta stad,
anlagd på Johan III:s
befallning 1582 i
avsikt att dit samla de
på landsbygden i
Norrland boende
köpmännen. På grund av sin
goda hamn och sitt
läge i en folkrik
jordbruksbygd utvecklades
staden hastigt till en
Hudiksvalls vapen:
I rött fält trenne
vänster-vända 2 och 1 ställda
bockhuvud av silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
