Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudiksvall - Hudkräfta - Hudmaskar - Hudmuskelsäck - Hudretmedel - Hudsinnen - Hudsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Hudkräfta—Hudsjukdomar
82
av de mest betydande handelsplatserna
utefter Bottenhavets kust, vilken utveckling
dock 1636 avklipptes genom det s. k.
bott-niska handelstvånget (se d. o.). Först i
samband med trävarurörelsens uppsving i
Norrland vid mitten av 1800-talet blev det åter
fart i stadenä affärsliv. Denna industri utgör
allt fortfarande jämte handel och fiske
stadens förnämsta inkomstkälla. Sammanlagda
fastighetsvärdet uppgick 1928 till 22.292,400
kr., och den bev.-tax. inkomsten var s. å.
5,544.780 kr. Industrien omfattade 1926 27
arbetsställen och 683 arb.; salutillv.-värdet
var s. å. 6,118,499 kr. Enda större anläggning
är Håstaholmens ångsåg, tillhörig a.-b.
Igge-sunds bruk. H. ligger vid Ostkustbanan (se
d. o.), och med N. stambanan förenas H.
genom den 1888 färdigbyggda statsbanan H.—
Ljusdal. H. har en stor och väl skyddad
hamn; omkr. 1,800 m kaj, därav omkr. hälften
i enskild ägo; kajdjup 3—6,5 m. Antalet
in-och utgående fartyg 1926 var tills. 1.168 (om
416.960 nettoton). H. bildar jämte Idenor ett
pastorat i Ärkestiftet och tillhör Sundhede
kontrakt. Stadens kyrka, vackert belägen på
en höjd v. om hamnen, invigdes 1672 och har
lyckligt undgått de omfattande eldsvådor, som
flera gånger ödelagt stora delar av staden.
Högre allmänt läroverk med latin- och
real-gymnasium finnes. Dess föregångare,
trivialskolan, anlades 1650. På den skogklädda
sluttning, som västerut begränsar samhället,
ligga länslasarettet och epidemisjukhuset,
nybyggda 1927. Där bredvid ligger Hälsinglands
fornminnessällskaps museum, inrymmande
mycket rikhaltiga samlingar. Vattenledning
och elektricitetsverk anlades i början av
1900-talet. Tre tidningar utgivas:
Hudiksvalls-posten (1845) 4 ggr, Hudiksvalls Nyheter (1883)
6 ggr (sedan dec. 1917) och
Hudiksvallstid-ningen 3 ggr i veckan. S. Br.
Hudkräfta, se Kräfta och
Yrkessjukdomar.
Hudmaskar, se Pormaskar.
Hudmuskelsäck, se Hud.
Hudretmedel, Rubefacie’ntia, medel, vilka,
använda på huden, framkalla ökat blodtillopp
till och rodnad på det ställe, där medlet
nyttjats. En starkare hudretning kan verka
avledande från underliggande inre organ, varför
dessa medel ofta med fördel användas mot
»håll och styng», d. v. s. antingen
muskelreumatism i bröstkorgens väggar eller möjl.
börjande inflammation i endera lungsäcken
eller lungan. De vanligaste h. äro terpentin,
senapssprit och senapsdeg, åtskilliga
harts-och gummihartssorter, t. ex. prustkåda, samt
spansk fluga. (Ljd.)
Hudsinnen, de sinnen, vilka bruka
sammanfattas som känsel och vilka framför allt
äro representerade i huden. Hit höra
temperatur-, tryck- och smärtsinnena.
Såsom M. G. Blix och, oberoende av honom,
Goldseheider visat, kan köldsensation ej utlösas
från hela huden utan blott från skarpt
mar
kerade punkter, kallpunkter. På motsv.
sätt utlösas förnimmelser av värme från
varmpunkter, av tryck från tryckpunkter (Blix)
och av smärta från smärtpunkter.
Sinnes-punkterna förekomma i mycket växlande antal
på olika hudområden. För hela hudytan har
man skattat antalet varmpunkter till 30,000,
kallpunkter till 250.000, tryckpunkter till
500,000 och smärtpunkter till flera mill.
Temperaturförnimmelser utlösas
ej blott från huden utan ock från vissa
slemhinnor (mun, näsa). För huden är under
vanliga förhållanden en temp. i närheten av
30° C fysiologiska nollpunkten, d.
v. s. under denna kännes temp. kall, över
denna varm. Genom anpassning (a d a. p t
a-t i o n), t. ex. i ett bad, kan nollpunkten
förskjutas. Från kall- och varmpunkter kunna
specifika förnimmelser framkallas även av
inadekvata retningar (d. v. s. sådana, för vilka
sinnesorganet ej är särskilt avpassat), ss.
tryck, elektrisk retning. Termisk retning om
t. ex. 45° kan reta kallpunkter (paradox
köldförnimmelse); genom samtidig retning av
varmpunkter kan förnimmelsen hett uppstå.
Tryck- el. beröringsförnimmelser
utlösas ävenledes från hud och vissa
slemhinnor (jfr ock Muskelsinne).
Förutsättning är en deformering. Där tryckpunkter
förekomma kring hårroten, kunna ytterst
svaga retningar genom hårens medverkan
utlösa förnimmelser.
Smärtförnimmelser, ofta redan vid svag retning
olustbeto-nade, utlösas såväl från hud och slemhinnor
som från kroppens inre. För bröst- och
bukorgan synes gälla, att smärtsinnet
väsentligen är lokaliserat till bröst- och bukhinnans
yttre blad; organet självt är okänsligt.
Smärtförnimmelser stråla ofta ut till ett större
område än det urspr. angripna (i r r a d i a t i o n).
Smärta från ytliga delar av huden består mest
av stickförnimmelser; från djupare har den i
regel mer dov karaktär. Ljd.
Hudsjukdomar. Hudens olika delar kunna
var för sig eller i olika kombinationer bli
angripna. Sjukdomen kan bestå i en ökning
av de normala beståndsdelarna, vilken kan
vara begränsad till det ytligaste hudlagret på
större områden (ichthyösis) eller på mindre
ställen (liktornar, vårtor); ökning av
de inre hudlagren kan betydligt förstora den
angripna kroppsdelen (elephanti’asis, se d. o.);
ibland är endast färgämnet (pigmentet) ökat
(t. ex. en del födelsemärken, f r ä
k-n a r). Genom en abnorm tillväxt av bindväv,
muskelväv, blodkärl o. s. v. uppstå
hudsvulster. Även en förminskning av hudens
normala delar kan förekomma, såväl av huden
i dess helhet på större eller mindre områden
(h u d a t r o f i) som av enstaka beståndsdelar,
t. ex. av håret (se Hårsjukdomar) eller
av hudfärgämnet, som kan saknas
fullständigt (se A 1 b i n i s m) eller fläckvis (t. ex.
vitiligo). Äro vid en hudsjukdom blod- och
lymfkärlen tillfälligt angripna, kan en
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
