Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudsjukdomar - Hudskelett - Hudson - Hudson, Henry - Hudson, William Henry - Hudson bay - Hudson-bay-kompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Hudskelett—Hudson-bay-kompaniet
84
bredd rodnad (se E r y t e m) eller små
upphöjningar (n ä s s e 1 f e b e r, se d. o.) uppstå.
Några h. ha samband med nervsystemet, t. ex.
bältros (se d. o.), vissa former av klåda,
ökad svettavsöndring. En annan grupp av h.
beror på att talgkörtlarna avsöndra alltför
rikligt hudfett eller att de inflammeras (se
Finne). En av de vanligaste h. är eksem
(se d. o.). Främmande organismer kunna
förorsaka h.; inkomma ett visst slags
varbakte-rier i hudens lymfkärl, uppstår en utbredd,
häftig inflammation, r o s f e b e r (se d. o.).
Andra sjukdomar, framkallade av kända
mikroorganismer, äro lu’pus vulgäris, vars orsak
är tuberkelbacillen, syfilis, spetälska
m. fl. Hit böra antagl. även räknas utslag
(e x a n t e m) vid en del akuta
infektionssjukdomar, t. ex. koppor, scharlakansfeber,
mässling, nervfeber, fläcktyfus. Huden kan även
angripas av något högre utvecklade
organismer ur växt- och djurriket; till de förra höra
de svamparter, som åstadkomma
skäggsvamp (he’rpes tonsürans; se H e r p e s och
Skäggsvamp) samt s k o r v (se d. o.), till
de senare skabb, löss och loppor. — Läran
om h. kallas dermatologi. F. S-n.*
Hudskelett, i huden uppträdande
skelett-artade förhårdningar av växlande ursprung
och med uppgift dels att skydda och stödja
kroppen, dels att vara fästpunkter för
muskulaturen. Hit höra kutikularbildningarna hos
många ryggradslösa djur (se Hud och K
u-t i k u 1 a) och de hos tagghudingarna
uppträdande kalkplattorna i läderhuden. Hos
ryggradsdjuren framgår h. alltid ur läderhuden i
form av förbeningar. Sådana finnas hos fiskar
och många kräldjur, ss. sköldpaddor och
krokodiler (se Abdominalsternu m). T. P.
Hudson [ha’dson], flod i staten New York,
U. S. A., från Adirondack mountains,
utmynnar i Atlanten vid New York. Längd omkr.
520 km, vattenområde 35.000 kvkm. Ovan
Troy mottager den bifloden Mohawk, vars
dalgång öppnar vägen till de stora kanadiska
sjöarna. Hit gör sig tidvattnet gällande, och
floden kan trafikeras med 3 m djupa fartyg.
H. går sedan i en djup dalgång, begränsad
av pittoreska stränder; dess djupränna,
fortsätter långt ut i havet, och nedre Hudsondalen
är en floddal, som genom landsänkning delvis
satts under vatten. Floden är en av Amerikas
viktigaste kommunikationsleder; kanaler och
järnvägar förbinda dess dalgång med
Cham-plainsjön och S:t Lawrencefloden i n. och
de stora sjöarna samt Pennsylvanias
koldistrikt i v. H. har därför varit den stora
infartsleden för kolonisationen av de centrala
staterna s. om de kanadiska sjöarna. Floden
är uppkallad efter H. Hudson (se d. o.). O. Sjn.
Hudson [ha’dsøn], Henry, engelsk
upptäcktsresande (omkr. 1550—1611). 1607 gjorde
han ett försök att över polen nå fram till
Kina. Han följde Grönlands östkust och
Spetsbergen till 81° n. br., där han på grund av
livsmedelsbrist måste vända; på hemvägen
upptäckte han Jan Mayen. Denna resa gav
upphov till den engelska valfångsten på
Spetsbergen, liksom hans sista resa öppnade det
arktiska Amerika för den engelska
pälshandeln. 1608 tog han vägen mellan Spetsbergen
och Novaja Zemlja men nödgades av isen att
vända om. Detta försök upprepade han 1609
för det holländska ostindiska kompaniets
räkning men tvangs av sitt folk att vända och
söka genomfarten vid Amerikas kust. Där
utforskade han landet vid mynningen av den
flod, som sedan uppkallats efter honom. Den
sista resan, 1610, med »Discovery», gick längs
Grönlands västkust och Hudsonsundet in i
Hudson bay, där H. övervintrade. Våren 1611
utbröt myteri, och H. jämte åtta andra
lämnades kvar att omkomma i isen. — Monogr.
av G. W. Asher (1860) och T. A. Janvier
(1909). O. Sjn.
Hudson [ha’dson], W i 1 1 i a m H e n r y,
engelsk författare (1841—1922). Vistades till
trettioårsåldern på
Sydamerikas pampas,
levde sedan i London
sjuk och fattig. H:s
böcker skildra levande
dels sydamerikanskt
liv i hans ungdom
(»The purple land»,
1885; sv. övers. 1924,
»A crystal age», 1887,
»El Ombu», 1902; sv.
övers. 1922, »Green
mansions», 1904; sv.
övers. 1923, m. fl), dels
fågelvärlden (»British birds», 1895, »Birds of
la Plata», 1920, m. fl.) och engelsk landsbygd
(»A shepherd’s life», 1910, »A hind in
Rich-mond park», 1922, m. m.). R-n B.
Hudson bay [ha’dson béi’], innanhav på
Nordamerikas n. kust, skiljer Labrador och
n. v. Kanada och når i s. ned till 51° n. br.
Mot n. står H. genom Foxkanalen m. fl. i
förbindelse med Ishavet, mot ö. genom
Hudsonsundet med Atlanten. I n. ligga flera stora öar,
Southamptonöarna m. fl. H:s sydligaste del är
James bay. Areal 1,220,000 kvkm. H. är ett
grunt transgressionshav med ett medeldjup av
130 m och ett största djup av 228 m. Stora
områden av Kanada (3,6 mill. kvkm)
avvattnas till H., som trots sitt sydliga läge endast
kan trafikeras under juli—okt. De stora
ismassor, som fylla H. och blott långsamt
smälta, pressa ned temperaturen i länderna
kring viken. Förnämsta hamn vid H. är Port
Nelson vid Nelsonflodens mynning. H.
upptäcktes 1610 av H. Hudson, som först trodde,
att han här nått Stilla havet. O. Sjn.
Hudson-bay-kompaniet [ha’dson-bél’-], ett
av prins Rupert av Pfalz m. fl. i England
bildat handelskompani (off. namn Government
and company of adventurers in England
tra-ding into Hudson’s bay), vilket 1670 av Karl
II fick monopol på handeln (mest med
pälsverk) i de länder, som omge Hudson bay, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
