Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, Kungl. - Humanité, L’ - Humanitär - Humann, Karl - Humayun - Humber - Humbertaffären - Humble, Gustaf Adolf - Humboldt, Alexander von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Hamanité—Humboldt, A. v.
112
det har 4 avd., den religionsvetenskapliga och
den rättsvetenskapliga (vardera 15 inländska
och 10 utländska led.), den
filosofisk-historiska och den filologiska (vardera 25
inländska och 15 utländska led.). Samfundet utger
eller understödjer genom anslag utgivning av
vetenskapliga skrifter, anordnar
vetenskapliga föredrag och diskussioner samt
planlägger och bekostar vetenskapliga företag,
särskilt inom Skäne och det övriga Sydsverige.
Samfundet utger dels en årsberättelse, i
vilken vetenskapliga meddelanden vid
sammanträdena upptagas, dels en serie skrifter,
hittills (1928) 12 bd. M.PnN-n.
Humanité, L’ [lymanite’], fransk daglig
tidning, uppsatt 1904 av J. Jaurès och ledd
av denne till hans död (1914). Den är nu organ
för kommunisterna; dess politiske ledare är M.
Cachin, dess litteräre H. Barbusse.
Humanitär (jfr Human), människovänlig.
Humann [hö’-], Karl, tysk ingenjör och
arkeolog (1839—96). H. begav sig 1861 av
hälsoskäl till Grekiska
arkipelagen och
utförde sedermera för
turkiska regeringens
räkning viktiga
ingenjörsarbeten i
Palestina och Mindre
Asien. 1878 började
han utgrävningar i
Pergamon (se d. o.),
1891 i Magnesia vid
Menderez (Meander)
och 1895 i Priene.
Genom sina resultatrika
pergamenska grävningar äger H. samma
betydelse för kännedomen om den hellenistiska
perioden som Schliemann för Greklands
förhistoriska tid. T. J. A.*
Humäyün, stormogul (1508—56), son till
Babur (se d. o.), vilken han 1530 efterträdde
på Hindustans tron. H. var begåvad och
beläst men saknade energi och var hemfallen
åt opiemissbruk. Han detroniserades 1540 av
afganen Scher schah och måste tillbringa
nära femton år i landsflykt. 1555 återkom
han, ockuperade Delhi och Agra men avled
redan i jan. 1556. Han var far till Akbar
(se d. o.). H:s mausoleum avbildas på pl. till
art. Delhi. J. Ch-r.
Humber [ha’mba], den gemensamma
myn-ningsviken för floderna Trent och Ouse på
Englands östkust. H:s estuarium är 60 km
långt och 1,6—12,9 km brett. Genom kanaler
har H. förbindelse med landets större floder.
På n. stranden ligger Hull, på s. Grimsby.
Humbertaffären [Öbä’r-], en
uppseendeväckande svindelaffär i Frankrike omkr. 1900.
Thérèse Humber t, f. Daurignac,
svärdotter till G. Humbert, justitieminister
1882, uppgav, att en syster skulle ärva en
(uppdiktad) amerikansk mångmillionär, Crawford,
och att större delen av förmögenheten befann
sig i ett kassaskåp i fru H:s förvar. Hon
lyckades på så sätt skaffa sig mycket stora
lån, men svindeln avslöjades 1902, och fru H.
och hennes medhjälpare dömdes 1903 till
flerårigt fängelsestraff.
Humble, Gustaf Adolf, biskop (1674
—1741). Blev efter studier i utlandet
kyrkoherde i Eskilstuna 1700, teol. dr 1719,
ami-ralitetssuperintendent i Karlskrona s. å. och
1730 biskop i Växjö. H. ansågs som
framstående predikant (postumt utgavs 1745 en
predikosamling). Han framträdde, bl. a. i en
stridsskrift 1728, som skarp motståndare till
pietismen. (HgPl.)
Alexander von Humboldt som forskningsresande i
Amerika. Efter samtida målning.
Humboldt [ho’mbålt], Alexander von,
frih., tysk naturforskare (1769 14/0—1859 ®/5),
bror till Wilhelm v. H. Bestämd för den
kamerala ämbetsmannabanan, studerade han
teknologi, naturvetenskap, särskilt botanik,
han-delsvetenskap och slutligen bergsvetenskap
samt blev 1792 överbergmästare i de frankiska
furstendömena i Fichtelgebirge. Sedan han
ärvt en betydande förmögenhet, tog han 1797
avsked för att ägna sig åt vetenskapliga
resor. Jämte Aimé Bonpland avreste H. 5 juni
1799 till Sydamerika och landsteg (16 juli)
i Cumanä (i Venezuela). I 18 månader
genomforskade de Venezuela, foro uppför Orinoco
och Casiquiare till Amasonflodens biflod Rio
Negro och bekräftade Orinocos samband med
Amasonfloden. De foro nov. 1800 till Kuba
och 1801 till Cartagena (i staten Bolfvar) samt
därifrån till Bogotäs och Quitos högslätter,
där de 1802 bestego Chimborazo upp till 5,882
m, den största dittills av människor nådda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
