Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humboldt, Wilhelm von - Humboldtbergen - Humboldt river - Humboldtströmmen - Humbug - Humbugsmedicin - Hume, David - Humerale - Humerus - Humid - Humifiering, Humifieringsgrad - Humin, Huminsyror - Humitmineral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Humboldtbergen—Humitmineral
116
und Dorothea». Viktigast och mest
omfattande voro H:s arbeten i jämförande
språkforskning, bl. a. om baskiskan, om indisk och
grekisk litteratur samt, framför allt, »Über
die Kawisprache auf der Insel Java» (3 bd,
1836—39), vars täml. fristående inledning,
Ȇber die Verschiedenheit des menschlichen
Sprachbaues» (1836), innehåller H:s
idealistiska språkfilosofi, som gjorde epok i
språkforskningens historia. H. var en idérik,
varmhjärtad, storslagen natur, vars inflytande på
tysk kultur varit betydande. — H:s saml.
arbeten utgåvos av preuss. vet.-akad. i 15 bd
1903—18. Utgivna äro hans brev till
Charlotte Diede, Schiller, Goethe, Chr. G. Körner,
J. G. Forster, F. H. Jacobi, Nicolovius, A. W.
von Schlegel och »W. und Caroline v. H. in
ihren Briefen» (6 bd, 1906—13). Monogr. av
R. Haym (1856), B. Gebhardt (2 bd, 1896
—99), Kittel, E. Spränger (1909 och 1910),
O. Harnack (1913) och W. v. Leitzmann
(1919). V. K-r. (R-n B.)
Humboldtbergen [ho’mbålt-], v. berggrupp i
Nan-shan, vid Tibets n. ö. gräns. Högsta
toppen når 5.210 m, högsta passhöjden 4,530 m.
Guldförande.
Humboldt river [hahnbåult ri’vo], stäppflod
i Nevada, U. S. A., till de avloppslösa
Humboldt lake (1,190 m ö. h.) och Carson sink,
rester av den forna Lahontansjön. Omkr. 500
km lång. På flodens vänstra strand
bergskedjorna Humboldt range (el. mountains; når
3,026 m ö. h.) och East Humboldt range med
toppen Mount Bonpland, 3,452 m ö. h.
Humboldtströmmen [ho’mbålt-]
(Peru-strömmen), kall havsström längs
Sydamerikas v. kust; se Stilla havet.
Hu’mbug [eng. uttal ha’mbog], svindel,
af-färsskoj, charlataneri, bluff.
Humbugsmedicin, se Hemliga medel.
Hume [hjöm], David, skotsk filosof (1711
—76), den engelska empirismens snillrikaste
företrädare. Sitt huvudverk, »A treatise of
human nature», utgav han 1739—40, men då
det möttes med likgiltighet, banaliserade han
i ett senare arbete, »An enquiry concerning
human understanding» (1748), sitt
förstlingsarbetes principer. Han var även en glänsande
essäist, och hans »The history of England»
(1754—62) har varit mycket berömd. H.
innehade även diplomatiska poster, bl. a. i Paris,
där han deltog i det litterära livet. Han sökte
bl. a. hjälpa Rousseau men lönades av denne
med sjukligt hat och misstro.
I sin kunskapsteori är H. subjektivist, i det
att han anser, att människan är innesluten i
sin förnimmelsevärld, varför kunskapen om
människans själsliv är grundläggande för all
vetenskap. H. utgår från den empiristiska
fundamentalsatsen, att alla enkla idéer
härstamma frän enkla impressioner (varvid
skillnaden emellan idéer och impressioner i själva
verket sammanfaller med skillnaden emellan
föreställningar och varseblivningar). Detta
innebär, att allt själens innehåll
härstam
mar från sinnena. Då han därjämte
antar, att varje enkel perception kan existera
oberoende av alla andra, tvingas han att
förneka varje verklig nödvändig förbindelse
mellan perceptionerna, och han kritiserar därför
framför allt substans- och
kausalitetsbegrep-pen, som varit hörnstenarna i den
rationalistiska världsbilden. Kausalitetsföreställningen
innebär bl. a. en tanke på en nödvändig
förbindelse emellan orsak och verkan. Men man
kan enl. H. aldrig bevisa, att en företeelse
med nödvändighet följer en annan, därför att
den i e 11 fall gjort det, då ju varje enkel
företeelse kan tänkas existera, då alla andra
upphört att göra det. Tron på
kausalitetslagens giltighet grundar sig därför icke på
logisk insikt utan på en genom vanan skapad
psykologisk nödvändighet. Denna
skarpsinniga kritik väckte Kant ur hans »dogmatiska
sömn» och gav anledning till dennes
kriticis-tiska undersökningar, som revolutionerat den
moderna filosofien. H. kan sägas vara
empirismens baneman, enär han tänkt ut de
yttersta konsekvenserna av denna
världsåskådning. I sin etik (»An enquiry
concerning the principles of morals», 1751)
hävdar H., att det är sympatisk känsla och
icke förnuftet, som ligger till grund för våra
värdeomdömen. I »Natural history of religion»
1757) och i »Dialogues concerning natural
religion» (1779) söker H. härleda religionen
ur känslor, som uppkomma på grund av livets
osäkerhet. H., som stod fullständigt likgiltig
inför religiösa och moraliska värden och helt
leddes av det teoretiska intresset, blev
föremål för förföljelse från det skotska
prästerskapets sida. H:s arbeten äro utgivna i många
uppl., bl. a. i 4 bd 1826. Se vidare H:s
själv-biogr. (1777), J. H. Burton, »Life and
corre-spondence of D. H.» (1846—50), och »Private
correspondence of D. H.» (1920). Litt.: E.
Pfleiderer, »Empirismus und Skepsis in H:s
Philosophie» (1874); K. Hedvall, »H:s
Er-kenntnistheorie» (1906); A. Thomsen, »H.», I
(1911); A. Phalén, »Hume’s psykologiska
härledning av kausalitetsföreställningen» (1914);
C. Hellström, »Om Hume’s aprioribegrepp»
(1925). — H:s porträtt återges på vidstående
plansch. C. H-m.
Humeräle, eg. velum h., lat., skulderduk,
liturgiskt plagg av skiftande utseende.
Hu’merus, lat., överarmbenet.
Humld (lat. hümidus), fuktig.
Humifiéring, Humifieringsgrad, se Torv.
Humln, Humlnsyror, se Humusämnen.
Humitmineral, en grupp närbesläktade,
glas-glänsande mineral av varierande färg (ofta gul
el. rödbrun), vilka utgöra föreningar av
olivin-silikatet Mg2SiO4 och magnesiumfluorid, MgF2:
norbergit, Mg F2 . Mg2 Si O4, chondrodit,
MgF2.2Mg2SiO4, humit, Mg F2.3 Mg2 Si O4,
och klinohumit, MgF2.4Mg2SiO4. Fluor
kan delvis ersättas av hydroxyl och
magnesium av järn. Släktskapen med den
rom-biska (se Kristallsystem) olivinen rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
