Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humitmineral - Humla - Humle - Humlebæk - Humlebagge - Humleblomster - Humleflugor - Humlegården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Humla—Humlegården
118
jer sig även i kristallformen. Norbergit och
humit äro rombiska, chondrodit och
klino-humit visserligen monoklina men dock med
nästan rombisk symmetri. H. uppträda i
många omvandlade kalkstenar och dolomiter
(t. ex. i urberget, vid vulkaner etc.), ofta som
tydliga kontaktmineral. Först genom ingående
undersökning kunna h. skiljas från varandra.
Hårdhet (se Hårdhetsskala) 5,5—6,5;
spec. v. 3,1—3,85. N. Zn.
Humla, socken i Älvsborgs län, Red vägs
härad, kring Ätran, n. n. ö. om Ulricehamn;
15,16 kvkm, 250 inv. (1928). Bebyggd
dalgång, kantad av skogsplatåer och mossar. 347
har åker, 925 har skogs- och hagmark. Ingår
i Blidsbergs, Dalums och H. pastorat i Skara
stift, Redvägs kontrakt.
Skott av humle, Humulus lupulus.
Humlebagge, se Guldbaggar.
Humleblomster, se G e u m.
Humleflugor, Bombylildae, en fam. flugor,
vilkas arter ofta äro guldgult pälshåriga och
humlelika. De fullvuxna djuren suga med sin
långa snabel honung, larverna parasitera på
andra insekter. Släktet Bombylius
parasiterar hos solitära bin. Släktet Anthrax, med
delvis svarta vingar, parasiterar i
fjärilslarver och gräshoppsägg. I. T-dh.
Humlegården, en kronan tillhörig park på
Östermalm i Stockholm. H. anlades 1619 som
humlegård men blev snart en stor kunglig
frukt- och köksträdgård. Från drottning
Kristinas tid användes H. tidtals även som
kunglig »lustträdgård», särskilt av Ulrika
Eleonora d. ä., som 1686—87 lät i mitten uppföra
ett lusthus, sedermera kallat »rotundan» (se
bild 1), rivet 1877. Dess arkitekt var
säkerligen Nikodemus Tessin d. y. På 1700-talet
blev H. tillgänglig för allmänheten, och från
1773 användes rotundan några år som teater.
1792 uppläts H. på 30 år åt polismästaren,
sedermera underståthållaren, H. Liljensparre
mot skyldighet bl. a. att där efter hand
anlägga en engelsk trädgård. 1822 fick chefen
för artilleriet besittningsrätt till H. som
bo-ställslägenhet, och höavkastningen anslogs till
underhåll av hans hästar. Allmänheten ägde
dock fortfarande visst tillträde till H., som
från 1800-talets mitt delvis fick karaktären
av folklig nöjespark med karuseller,
sommarteater, dans etc. Till följd av klagomål över
H:s brister som allmän promenadplats
uppläts den på vissa villkor 1869 till Stockholms
stad. Enl. nu gällande kontrakt, upprättat enl.
k. br. 19 april 1877, med en ändring 1895,
är H. t. v. och med förbehåll av tio års
ömsesidig uppsägning utan avgift upplåten till
Stockholms stad, med förbindelse för staden
att underhålla den i prydligt skick som en
för allmänheten fritt tillgänglig
promenadplats. Från denna tid har H. undergått en
fullständig omdaning. I H:s södra del
uppfördes 1871—77 Kungl. bibl:s nybyggnad
(tillökad 1926—28). På den gamla rotundans
Humle, Hu’mulus, växtsläkte av fam.
Canna-baceae (ofta förenad med Moraceae), med två
arter, båda högerslingrande örter med
motsatta, handflikiga blad. Honblommorna sitta
i kottelika ställningar (humlekottar) med efter
blomningen starkt tillväxande fjäll. Vanlig
h., H. lupulus, som har 5-flikiga blad och
lupulinkörtlar i kottarna, finns vild el.
förvildad vid gärdsgårdar, i snår o. dyl. ända
upp till Ångermanland och var länge allmänt
odlad för kottarnas skull. Lagstadgat
åliggande för bönderna att hålla humlegårdar
upphävdes först 1860. J a p a n s k h., H.
japo-nicus, som har 7-flikiga blad och saknar
lupulinkörtlar, odlas som prydnadsväxt. G. M-e.
Humlebæk, danskt fiskläge vid Öresund, 8
km s. v. om Helsingör. Havsbad. Vid H.
landsteg Karl XII 4 aug. 1700 på danska kusten.
Bild 1. Rotundan i Humlegården. Fotografi från
1860-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
