- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
119-120

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humlegården - Humlesmäre - Humlesuga - Humlevaxmott - Humlor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

Humlesmäre—Humlor

120

Bild 2. Bild från Humlegården med Linnés staty.

plats restes 1885 en staty av Linné (av F.
Kjellberg), som senare följts av statyer av
Scheele (1892; av J. Börjeson) och Fredrika
Breiner (1927; av Sigrid Fridman), byster av
A. Fryxell (1910; av W. Runeberg) och P.
Wieselgren (1910; av G. Malmqvist) samt P.
Hasselbergs »Farfadern» (1895). Sedan vissa
delar avstyckats till kringliggande gator, är
parken 110.875 kvm. S. B-h. (G. B-l-n.)

Humlesmäre, bot., se M e d i c a g o.

Humlesuga, Sta’chys (Betönica) officinälis,
en med syskorna besläktad, upp till 7 dm hög,
flerårig ört med purpurröda blommor. Växer
vild i v. Skåne. G. M-e.

Humlevaxmott, Aphömia socie’lla, ett
snylt-djur i humlornas bon. Dess larver överspinna
dessa med sina vävnader och förtära
humlelarverna. I. T-dh.

Humlor, Bo’mbus, ett till de sociala bina
hörande släkte, som utmärkes genom sin stora,
klumpiga och ragghåriga kropp. H. äro
allmänna i den holarktiska regionen; i
tropikerna finnas de blott i bergstrakterna. De
saknas i nästan hela Afrika, på Indiens
slättland, i Australien och på Nya Zeeland. H:s
samhällsliv liknar mera getingarnas än
ho-nungsbinas. På hösten dör humlesamhället,
och blott några få befruktade honor
övervintra i hålor i marken under mossa o. dyl.
för att nästa vår grunda nya kolonier. Bona
anläggas på skyddade ställen, ofta så djupt,
att de med en ända till V2 m lång tunnel stå
i förbindelse med yttervärlden. När honan
gjort i ordning boet, knådar hon av frömjöl
och honung en kaka, som fästes på golvet.
På denna läggas sedan 8—16 ägg inom ett
rundat vaxhölje. Vid ingången till boet bygger

Bild 1. Mosshnmla, Bombus
muscorum.

$ hona, 9 arbetshona, rf hane.

honan slutligen en hasselnötstor vaxbehållare
för den honung hon lagrar för eget behov.
Efter omkr. 4 dagar kläckas äggen. Larverna
förtära nu frömjölsförrådet, vilket dagligen
ökas på av
modern, och när de
bli större, får var
och en sin särskilda
portion av födan;
vaxhöljet
tillbygges alltefter
larvernas tillväxt. Efter
omkr. 8 dagar äro
larverna fullvuxna
och spinna då var
och en sin kokong.
Dessa första
ko-konger bilda en
kompakt massa
med
sidokokonger-na högre än de
övriga. Nedtryckt
mellan dem, ruvar
nu honan på
ko-kongerna.vänd mot
ingången, där
hennes honung är
inom räckhåll. Efter

ytterligare 10—11 dagar kläckas de små
honliga humlearbetarna, komma fram och läppja
på honungen men krypa åtei in under modern
för att efter ytterligare ett dygn vara redo
att lämna boet. Samtidigt med att de första
larverna spinna sina kokonger, lägger
drottningen nya ägg i en liten vaxcell ovanpå någon
av sidokokongerna. Efter ännu några dagar
läggas flera ägg på liknande sätt. När arbe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free