Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundkäxsläktet - Hundloka - Hundmänniskor - Hundraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Hundloka—Hundraser
132
Hundkäx, Anthriscus süvestris.
vita blommor och släta, glänsande svartbruna
delfrukter. Allmänt svepe saknas; det
enskilda består av vanl. 5 smalt äggrunda,
hår-bräddade blad. H. växer vid vägar, i ängar
o. s. v. över nästan hela Sverige och blir ofta
ett besvärligt ogräs. G. M-e.
Hundloka, bot., se Hundkäxsläktet.
Hundmänniskor, se Hud, sp. 78.
Hundraser. Intet husdjur uppvisar en sådan
formrikedom som hunden. En rationell
indelning av h. stöter emellertid på stora
svårigheter, då kännedomen om den inbördes
släktskapen i många fall är ytterst ofullständig. En på
hundarnas användning grundad indelning, som
stundom brukas, skulle å andra sidan spränga
sönder vissa naturliga rasgrupper. Den följ,
framställningen grundar sig väsentligen på
i senare tid gjorda försök till en naturlig
indelning efter släktskap, även om i
åtskilliga fall dessa släktskapsband äro synnerligen
osäkra el. tvivelaktiga (se därom Hunden).
Bild 1. Jämthund.
Grupp 1: T or vspetsar. Stamform till denna
grupp anses den numera trol. utdöda
torv-spetsen vara. Hit höra först och främst
spetshundarna, som utmärkas av tät,
delvis lång hårbeklädnad, täml. brett huvud,
upprättstående, spetsiga öron och yvig, starkt
ringlad svans. De äro härdiga hundar, vilka
användas som vall-, får- och herdehundar av
många folkslag. En underavd. är
nordiska spetsen. Jämthunden (bild 1)
och den närbesläktade fårhunden äro grå
till färgen, rätt vargliknande och nyttjas
sedan gammalt till jakt på älg, ren och björn.
Finn- el. lapphunden (bild 22) är mindre
och försedd med yvigare hårbeklädnad.
Färgen är svart el. mörkbrun, stundom vit. Den
är lapparnas speciella hundras och nyttjas
både som jakt-, vall- och vakthund. Finska
spetsen är rävröd el. gulröd och nyttjas
mest som fågelhund. Tyska spetsen
(bild 2) är som renrasig vit el. svart. Den är
ett livligt djur, vilket i stor utsträckning
brukas som vakthund. En form, som nära
överensstämmer med terrierna, är pinschern.
Den förekommer i en släthårig och en
sträv-hårig form, och av vardera finnes en
dvärgform, slät-, resp, strävhårig d v är
g-pinscher (bild 3—4). Andra dvärgformer
av pinscher äro affenpinscher och g r i
f-fon b r u x e 11 o i s.
Dobermannpin-s c h e r n (bild 5) är en stor, släthårig
pinscher och nyttjas, nu dock mindre än förr, som
polishund. — Besläktade med torvspetsen,
ehuru i vissa fall med inkorsning från
andra raser, äro terrierna. De flesta
hållas som lyxhundar men några även som
jakthundar, foxterriern t. ex. vid grytjakt
på räv och grävling. F oxterriern, som
förekommer både sträv- och släthårig
(bild 23, 26), är vit med svarta el. gula fläckar;
svansen kuperas vanl. I likhet med terrierna
i allm. är den en särdeles livlig hund. A i r
e-daleterriern (bild 6) är en foxterrier i
förstorad skala och nyttjas som krigs- och
polishund. Hit höra även skotsk terrier,
mindre, strävhårig, grå, irländsk
terrier, strävhårig, röd till gul, black and
tan terrier, korthårig, svart och brun.
En dvärgform av denna är black and tan
toy terrier. Bullterriern är en
korsning av vit engelsk terrier och bulldogg.
Skyeterriern är en kortbent, mycket
långhårig, svart till grå form.
Grupp 2. Slädhundar. Dessa former äro
mer varglika och äro sannolikt avkomlingar
av vargar. Skallar av denna typ ha
anträffats i schweiziska pålbyggnader från slutet
av stenåldern och i Sverige från bronsåldern.
Hit höra polarfolkens o. a. nordiska stammars
hundar. Likheten mellan dessa och vargar
är ännu i dag synnerligen stor. De användas
huvudsaki. till slädhundar.
Eskimåhunden el. grönlandshunden är över
medelstorlek, starkt byggd, till färgen svart el.
svartbrun med vita fläckar, vit bringa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
