Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunddjur - Hunddressyr - Hunden, Tamhunden - Hunden, Stora och Lilla - Hundgalenskap - Hundhajar - Hunding-Brunhildställningen - Hundkapplöpningar - Hundkål - Hundkäx (botanik) - Hundkäx el. Hundbröd - Hundkäxsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Hunddressyr—Hundkäxsläktet
130
rovdjur. De äro små till medelstora, snabba
djur med långsträckt huvud, naken, fuktig
nosspets och vanl. 42 tänder, av vilka de två
sista i varje käkhalva äro knöliga. Stortå
saknas alltid, och tummen är svag el. saknas.
H. äro utbredda över hela världen och
saknas i vilt tillstånd endast i Australien (jfr
Dingo), på Nya Zeeland, Madagaskar och
Söderhavsöarna. Till h. räknas bl. a.
hundsläktet, öronhunden och hyenhunden. T. P.
Hunddressyr, se Dressera, sp. 1248—49.
Hunden, Tamhunden, C a’nis familiäris,
anses vara människans äldsta husdjur. De
tidigaste lämningarna av h. ha anträffats i
avfallshögar vid människans boplatser från
övergångstiden mellan äldre och yngre
stenålder. Denna hund, torvspetsen, var
under yngre stenåldern utbredd över hela
Europa och förekom då även i Sverige, enl. vad
fynd från Stora Karlsö visa. Mot stenålderns
slut uppträdde torvspetsen i flera raser, och
redan de äldsta historiska folken ägde högt
specialiserade h., varom avbildningar på
assy-riska och egyptiska minnesmärken vittna. —
Frågan om tamhundens härstamning kan ännu
ej sägas vara slutgiltigt utredd. Den äldre
åsikten, att alla olika hundraser skulle kunna
härledas ur en enda vild stamform, har
övergivits. Sannolikt är, att flera olika vilda
hunddjur vid skilda tidpunkter och av olika
folkslag i olika delar av världen tagits i
människans tjänst. Vilka dessa stamformer voro
vet man ej, men troligt är, att både schakaler
och vargar ha blivit tämda. Torvspetsen
liknar sålunda mer schakalen, medan
inkahunden i Sydamerika var en vargartad hund.
Våra större hundraser ha också säkerligen
vargblod i sina ådror. Genom specialisering,
grundad på avsiktligt urval och korsningar
mellan olika typer, skulle sålunda alla de
olika hundraser ha uppstått, som finnas i våra
dagar. För riktigheten av denna uppfattning
talar också, att både varg och schakal ge
avkomma med h. — Urspr. är h. en
utpräglad köttätare men har som husdjur lärt sig
att äta allt, som människan äter, både i kokt
och rått tillstånd. De flesta h. föredraga
likväl kött. Riklig tillgång på vatten är ett
huvudvillkor för h:s trevnad och
välbefinnande. Alla h. sova gärna och mycket, men
de äro varken utpräglade dag- el. nattdjur.
Renlighet ingår i deras naturliga vanor. De
plågas likväl i stor utsträckning av parasiter,
både yttre, i form av allehanda insekter och
kvalster, och inre, ss. bandmaskar. Sinnena
äro skarpa men ej lika utvecklade hos de
skilda raserna. Lukt- och hörselsinnet äro de
förnämsta, men synsinnet är ej så dåligt, som
i allm. antages. H:s bildbarhet i intellektuellt
hänseende är mycket stor men får likväl ej
överskattas. Avgörande för h:s egenskaper
är uppfostran, d. v. s. hans samvaro med
människan. Intet annat djur har med sådan
lätthet och fullständighet anslutit sig till henne.
— Alla h. visa en utpräglad könsdrift. Tiken
är löpsk två ggr årl., vanl. i febr, och aug.,
och uppsökes då av hanhundarna, som ledas
av hennes vittring. Hon parar sig, om så
erbjudes, med flera hanar. Hon föder 63 dagar
efter parningen 3—10, vanl. 4—6, valpar, som
under de första 10—12 dygnen äro blinda och
med stor ömhet vårdas av modern.
Digiv-ningen får i regel vara sex veckor,
tandömsningen påbörjas i tredje el. fjärde månaden,
och könsmognaden inträder i nionde el. tionde
månaden. Detta visar sig hos hanhunden däri,
att han ej längre hukar sig, då han låter
urinen, utan kastar den åt sidan. Många valpar
i åldern mellan fjärde och nionde månaden
duka under i valpsjuka (se d. o.). H:s
genomsnittsålder beräknas till 12 år, ehuru man
känner ex. på att h. blivit intill 30 år gamla.
H. kan på människan överföra vattuskräck
(se d. o.) och en binnikemask, Taenia
echino-coccus (se B i n n i k e m a s k a r). T. P.
Hunden, Stora och Lilla (Ca’nis ma’jor
och mi’nor), stjärnbilder nära
himmelsekva-torn, av vilka den förstnämnda ligger på s.
och den senare på n. hemisfären. Stora h.
omges av Enhörningen, Haren, Duvan och
Skeppet Argo. Den innehåller himlens
ljusstarkaste stjärna, Sirius (av storleksklassen
— 1,58), jämte 90 för blotta ögat synliga
stjärnor. Lilla h. gränsar till Tvillingarna,
Enhörningen, Hydran och Kräftan och innehåller
stjärnan Procyon (av storleken 0,34) jämte 22
för blotta ögat synliga stjärnor. K. Lmk.
Hundgalenskap, se Vattuskräck.
Hundhajar, se Hajar.
Hunding-Brunhildställningen, tysk förstärkt
försvarslinje på västfronten under världskriget.
Den började anläggas 1917, var en fortsättning
åt s. ö. av Hermannställningen (se
d. o.) och sträckte sig från trakten 15 km ö.
om S:t-Quentin över Sissonne förbi Rethel och
Grandpré. I H. ägde strider rum 15 okt.—
första dagarna av nov. 1918. Se
Belgiskfranska fronten, sp. 1197. M. B-dt.
Hundkapplöpningar äro över hundra år
gamla och ha sitt ursprung i England, där
nu t. o. m. ett »hund-derby», Waterloo-cup,
med hög prissumma instiftats. De förekomma
även i Amerika, Tyskland, Danmark m. fl.
länder, dock ej i Sverige. Syftet med h. är
att utveckla djurens snabbhet; vadhållning
genom totalisator förekommer. Å.S-n.
Hundkål, bot., se Apocynum.
Hundkäx [-^äks], bot., se
Hundkäxsläktet.
Hundkäx [-käks] el. Hundbröd (eng. dog
cakes), koncentrerat hundfoder, bestående av
hårda, vanl. fyrkantiga kakor av vetemjöl (ev.
med tillsats av havre- el. majsmjöl) med
inbakat kött. H. ges antingen torra, krossade
el. uppblötta i vatten och äro på jaktresor ett
bekvämt foder åt hundarna. G. G.*
Hundkäxsläktet [-^äks-], Anthri’scus, släkte
bland flockväxterna. A. silvestris, hundkäx,
hundloka, är en omkr. meterhög, flerårig ört
med dubbelt el. tredubbelt parbladiga blad,
X. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
