Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunter, John - Hunter, Robert Mercer Taliaferro - Hunter, William - Hunter, sir William Wilson - Hunterus (Honterus), Jakob - Hunting - Huntingdon - Huntingdonshire - Huntington (stad) - Huntington, Ellsworth - Huntly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Hunter, R. M. T.—Huntly
144
sår. I tandläkarkonstens historia bildar’ han
epok genom »The natural history of the
human teeth» (1771—78) oeh »Practical treatise
on the diseases of the teeth» (1778). H:s
»Works» utgåvos av J. F. Palmer (4 bd, 1835).
Se P. Hedenius, »J. H.» (1855). R. T-dt.*
Hunter [ha’nto], Robert Mercer
Ta-liaferro, nordamerikansk politiker (1809—
87). Blev 1830 advokat och var i kongressen,
1837—42 i representanthuset och 1847—61 i
senaten, en energisk förkämpe för
sydstaternas frihandelsintressen och slaveriets
bibehållande. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 blev
han de konfedererade staternas
utrikesminister, besökte i förhandlingssyfte Europa och
blev vid hemkomsten (febr. 1862) president i
de konfedererade staternas senat. V. S-g.
Hunter [ha’nto], William, engelsk läkare
(1718—83), bror till John H., synnerligen
framstående gynekolog. De
viktigaste av H:s
arbeten äro hans
undersökningar över
livmodern under
havandeskapet, vilka legat
till grund för alla
senare framställningar
av detta ämne
(»Anatomia uteri humani
gravidi tabulis
illu-strata», 1774). H:s
»Medical
commenta-ries» (1762; suppl.
1764) ge bl. a. en god framställning av
testik-larnas anatomi. R. T-dt.*
Hunter [ha’nto], sir William W i 1 s o n,
anglo-indisk historiker och statistiker (1840
—1900). Inträdde 1861 i indiska
civilförvaltningen, inriktade sig på insamlande av lokala
traditioner och utgav 1868 »Annals of rural
Bengal» (7:e uppl. 1897). H. ställdes 1869 i
spetsen för den statistiska undersökningen av
Indien, som resulterade i »Statistical survey
of India» (128 bd) och det sammanfattande
jätteverket »The imperial gazetteer of India»
(9 bd, 1881; senast utg. av Cotton i 36 bd,
1907—09). H:s där genomförda stavning av
indiska ortnamn är alltjämt den normerande.
Han utgav 1880 den värdefulla handboken »A
brief history of the indian peoples». Efter
1887 bosatte sig H. i England, uteslutande
sysselsatt med arbetet på Indiens historia
under engelskt välde; av hans stort anlagda
»History of British India» utkommo blott 2
bd (1899—1900), omfattande tiden till omkr.
1700. H. utgav bl. a. den
populärvetenskapliga serien »Rulers of India» (1890 ff.), där han
själv tecknade Dalhousie (1890) och Mayo
(1891). Biogr. av F. H. Skrine (1901). J. Ch-r.
Hunterus (Ho n t é r u s), J ako b, lärd
kon-vertit (f. i slutet av 1500-talet, dödsår okänt).
Studerade i Uppsala, vistades 1618—23 för
studier i Holland och i England samt därefter
i Frankrike, övergick till katolicismen och
torde senare ha uppehållit sig i Wien som
sekr. i furstliga hus. H. utgav 1631
brevsamlingen »Epistolæ miscellaneæ».
Hunting [ha’ntin], eng., jagande, se J
akt-rid n i n g.
Huntingdon [ha’ntiiidon], engelsk earltitel
inom släkten Hastings (se d. o.). Selina
Hastings, grevinna av H. (1707—91), var
g. m. 9:e earlen av H. och gjorde sig känd
som beskyddarinna till Whitefield och
bröderna Wesley (se M e t o d i s m). Hon tog
Whitefield till huskaplan och byggde många
kapell åt metodisterna; från hennes kaplaner
utgick inom metodismen en mot J. Wesley
riktad samfundsbildning, kallad Countess of
IIuntingdon’s connexion. V. S-g.
Huntingdonshire [ha^ntindsnj^jo], grevskap
i s. ö. England, inne i landet; 947 kvkm,
55,640 inv. (1926). Genomflytes av Ouse; på
gränsen i n. Nen. Nästan hela H. upptages
av åkerjord och betesmarker. Huvudstad är
Huntingdon (4,194 inv. 1921), vid Ouse.
Huntington [ha’ntinton], stad i West
Virginia, U. S. A., vid Ohio; 50,177 inv. (1920).
Betydande industri (smältugnar,
maskinverkstäder, möbelsnickeri och trävaruindustri).
Huntington [ha’ntiijton], Elis w ort h,
amerikansk geograf (f. 1876 16/0), sedan 1910
prof, i geografi vid Yaleuniv. H. har
företagit forskningsresor till Främre Asien och
Turkestan. I »Civilization and climate» (1915)
söker han fastställa de klimatförhållanden,
under vilka människans arbete når sin högsta
effektivitet.
Huntly [ha’ntli], earl- och markistitel inom
skotska adelsätten G o r d o n (se d. o., sp.
844). George G o r d o n, 4:e earl av H.
(1514—62), blev 1546 skotsk kansler, föll 1554
i onåd hos änkedrottningen-regentinnan Maria
av Guise och bidrog därpå väsentligt att bryta
det katolska adelspartiets makt. H. sökte
nov. 1562 under den unga drottning Maria
Stuarts resa till Aberdeen bortföra henne för
att förmäla henne med sin son sir John
Gordon, men vid anfallet på drottningens
följe vid Corrichie stupade H.; sonen
avrättades. En annan son till H., George
Gordon, 5:e earl av H. (d. 1576), bistod sin
svåger Bothwell (se d. o.) vid mordet på lord
Darnley och lät upplösa systerns äktenskap
med Bothwell för att möjliggöra dennes
giftermål med drottningen. H. stred därpå till
1569 för Marias sak. Sonen George
Gordon, 6:e earl av H. (1562—1636), var från
1583 huvudman för det katolska partiet i
Skottland och inlät sig i ständiga stämplingar
med Spanien för protestantismens utrotande
i landet. Han måste 1595 gå i landsflykt,
återvände 1596, upptogs då i det
presbyterianska kyrkosamfundet, blev 1599 markis samt
var 1599—1630 styresman över de norra
provinserna. Hans son George Gordon, 2:e
markis av H. (d. 1649), stred 1639 med sina
högländare mot Montrose och från 1644 mot
den presbyterianske Argyll, besegrades 1647
av David Leslie och avrättades i Edinburgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
