Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunt, Leigh - Hunt, William Holman - Hunt, William Morris - Hunte - Hunter (jakthäst) - Hunter (flod) - Hunter, David - Hunter, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Hunt, W. H.—Hunter, J.
142
ska romantiken. Även med avseende på
ämnesval gick han egna vägar och hämtade stoff
ur den italienska renässansen (t. ex. »The
story of Rimini», 1816). Omkr. 1820 blev han
bekant med de stora
engelska
romantikerna, och särskilt hos
Keats märker man i
hög grad hans
inflytande. Han flyttade
till Italien 1822,
närmast för att tills, m.
Byron och Shelley utge
en tidskrift (The
Liberal, 1822—23). Efter
några år återvände
han till England och
grundade efter
vart
annat flera tidskrifter, vilka han själv nästan
ensam fyllde. Som utgivare av
restaurationstidens dramatik (Wycherley m. fl.) inlade han
stora förtjänster. Huvudparten av hans
verksamhet faller dock inom essäns område. I
sina kritiker var H. mycket ojämn och
nyckfull. Litt.: C. Monkhouse, »Life of L. H.»
(1893). S.B. L.
»Dödens skugga.» Målning av W. Holman Hunt.
Hunt [hant], William Holman,
engelsk målare (1827—1910). Var en av stiftarna
av det prerafaelitiska brödraskapet (se P r
e-rafaelismen) och målade religiösa,
historiska eller fantastiska kompositioner, bl. a.
»Världens ljus» (Jesus med en lykta i handen
klappar på en hyddas dörr), »Dödens skugga»
(Jesus som timmerman), »Oskuldens triumf»
(den heliga familjen på flykt till Egypten),
»Syndabocken» (helt bokstavligt framställd,
en bock, som förgås i sanden vid Döda havet).
Högst populär blev hans moraliserande
framställning av »Samvetets uppvaknande» (med
engelska samtida typer). H. såg i konsten en
apostlagärning; konstverkets andliga innehåll,
kärnan, var för honom alltid förmer än ytan.
Hans målningar äro genomförda med stort
tålamod och oändlig hängivenhet för uppgiften.
H:s verk finnas i många av Englands museer.
Monogr. av H. von Schleinitz (1907). G-g N.
Hunt [hant], William Morris,
amerikansk målare (1824—-79); har blivit kallad
Amerikas förste möderne målare. Efter att
först ha utbildat sig till skulptör i
Düsseldorf vände han sig till måleriet, påverkades
i Paris länge och starkt av Couture och i
Barbizon av F. Millet samt utförde poetiskt
uppfattade och tekniskt betydande landskap
och djurbilder. H. var f. ö. särdeles
mångsidig och gav genom sin verksamhet impuls
till moderna amerikanska målares studieresor
till Frankrike. G-g N.
Hunte [ho’nto], biflod till Weser (se d. o.).
Hunter [ha’nte], eng., eg. jägare, jakthäst
av full- el. halvblod; bör vara snabb och
uthållig och lätt kunna taga hinder i terräng.
De bästa fås i England och Irland, varifrån
stor export äger rum. Jfr Jaktridning.
Se även bild till art. Hästen.
Hunter [ha’nte], flod i Nya Syd-Wales,
Australien, från Liverpoolkedjan till Stilla havet
vid Newcastle. Omkr. 500 km lång, därav
omkr. 50 km segelbara.
Hunter [ha’nto], David, nordamerikansk
general (1802—86). Blev 1861 brigadgeneral
vid de frivilliga i nordstaternas här. Hans
proklamationer våren 1862, i vilka han
»konfiskerade och förklarade fria» alla negerslavar
i Georgia, Florida och Syd-Carolina,
annul-lerades av Lincoln. H. uppsatte s. å. det första
regementet av färgade soldater i nordstaternas
armé. Han blev 1865 generalmajor i Förenta
staternas armé och tog avsked 1866. V.S-g.
Hunter [ha’nte], John, engelsk läkare
(1728—93), bror till W. H.; sedan 1763
praktiserande kirurg i London samt lärare i
anatomi och kirurgi. Hans viktigaste arbete är
»Treatise on the blood,
inflammation and
gun-shot wounds» (utg.
postumt 1794), där
många av den
allmänna patologiens och
kirurgiens väsentligaste
frågor utförligt
behandlas. H:s många
försök på levande
djur ådagalägga, att
för honom
experimentets nytta för
patologien klart framstod.
Vidare märkas hans studier över de
syfili-tiska sjukdomarna (»Treatise on the venereal
disease», 1786) och hans iakttagelser om
skott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
