Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husitkrigen - Huskisson, William - Huskurer - Huskvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Huskisson—Huskvarna
162
mund, som 1436 blev Böbmens konung. —
Litt.: Monogr. av E. Denis (1878); Lützow,
»The hussite wars» (1912). O. O-k.
Huskisson [ha’skison], William, engelsk
statsman (1770—1830). Uppfostrades i Paris,
återkom 1792 till England, blev 1795
under-statssekr. i krigsministeriet och var från 1796
till sin död medlem av
parlamentet. H.
avgick 1801 med Pitt,
var
skattkammarsek-reterare 1804—06 i
Pitts sista ministär
och 1807—09 i
Portlands ministär. H.
utövade från 1814 ett
betydande inflytande
på Englands
finansiella och
kommersiella lagstiftning. 1823
—27 var H.
handels
minister. Redan 1810 hade han genom
flygskriften »The question concerning the
depre-ciation of the currency stated and examined»
förvärvat sig anseende som nationalekonom,
och detta befäste han ytterligare under
politiskt samarbete med Ricardo (se d. o.). Efter
sitt inträde i ministären mildrade H.,
understödd av sin vän Canning, navigationsaktens
stränga prohibitivbestämmelser. Efter
Can-nings död (1827) var H. till maj 1828
stats-sekr. för kolonierna. Han omkom genom
över-körning vid invigningen av järnvägen
Liverpool—Manchester 15 sept. 1830. V. S-g.*
Huskurer, kurer, som användas utan läkares
förordnande. De bestå ofta i anlitande av
hudretande eller svettdrivande medel,
laxer-medel, »nervstärkande» medel (t. ex.
Hoff-manns droppar) o. s. v. Åtskilliga äro, rätt
använda, fullt rationella, andra gå utan
bestämd gräns över i vidskepliga signerier eller
i användning av humbugsmedicin (jfr
Hemliga medel). Om h. tillgripas efter
felaktig diagnos, kunna de medföra de
vådligaste följder (t. ex. om avföringsmedel ges
mot buksmärtor vid blindtarms- el.
bukhinne-inflammation). O. T. S. (C. G. S.)
Huskvarna, stad i Jönköpings län, vid
Vätterns sydända, strax ö. om Jönköping; 614
har (8 har vatten), 8,170 inv. (1929). H. är
beläget i en ovanligt naturskön trakt i en dal,
som är en fortsättning av Vättersänkan. Den
ö. dalsluttningen genomskäres av H.-ån i en 1
km lång ravin med 8 fall samt
mellanliggande forsar. Det största fallet,
Slipstens-fallet, har en höjd av omkr. 25 m. En ny
landsväg, Ådalsvägen, går nu genom ravinen.
Ån delar staden i två delar, av vilka den
norra innesluter stadens centrum med
H.-verken. H. är med sitt öppna byggnadssätt
(»egna hem») en utpräglad trädgårdsstad. De
äldsta delarna (från 1700-talet),
Stockmakar-byn n. om ån och Smedbyn s. därom, bestå av
röda, knuttimrade hus. Även ö. om H.,
ovanför dalen, och i v. (Sanna) ligga egnahems-
Huskvarnas vapen.
I blått fält en balkvis ställd
silverström, på vardera
sidan åtföljd av en musköt
och en örnvinge av
samma metall.
områden, grundade av H.-arbetare. Jfr bild
4 till Bostadsfrågan.
Industrien omfattade 1926 13
arbetsställen och 1,956 arb.;
salutillv.-värde s. å.
13,704,975 kr.
H.-verken, som ägas av H.
vapenfabriks-a.-b.
(inbetalt aktiekap. 12
mill. kr.), omfatta
gevärsfaktori,
symaskins- och
velociped-fabrik samt gjuteri
och mek. verkstad.
De drivas av en
kraftstation (5,250 hkr),
som utnyttjar de fem
nedersta fallen
(fallhöjd omkr. 75 m) i
H.-ån. De tre översta
fallen tillgodogöras i
en kraftstation vid
Ebbes bruk ovanför H.-
stationens damm. H. vapenfabriks-a.-b:s
tillverkning består utom av vapen (särskilt
jaktgevär) huvudsaki. av gjutgods, ss. spisar,
kaminer, köttkvarnar o. a. förtenta, förnicklade
och emaljerade husgerådsartiklar, samt
symaskiner, motorcyklar och velocipeder. Till
bolaget hör även Norrahammars bruk (sed. o.).
Tillv.-värdet utgjorde 1927 14,955,000 kr.,
arb.-antal 1,730. F. ö. märkes a.-b. H. borstfabrik;
tillv.-värde (1927) 830,000 kr., 115 arb. Bland
affärsföretagen märkas konsumtionsföreningen
Union och H. kooperativa mejeriförening.
Tax.-värdet å fast egendom var 1927 19,141,850
kr., därav 1,390.600 kr. å bevillningsfri och
546,100 kr. å jordbruksfastighet. Den
bev.-tax. inkomsten var s. å. 6,724,000 kr. — H.
har tre järnvägsstationer vid
Jönköping—Gripenbergs järnväg, Rosendala vid hamnen, H.
(östra) godsstation vid H.-verken och en
central personstation. Vid Södra stambanan
finnes endast en hållplats (H. södra). H.
kommunala mellanskola skall 1931 bli statlig
samrealskola. H. lyder under Tveta, Vista
och Mo domsaga och tingslag; bildar med
Hakarp ett pastorat i Tveta kontr., Växjö stift.
H. har sitt namn efter en på en holme i ån
nedanför fallen på 1200-talet belägen
mjölkvarn. Denna tillhörde Rumlaborgs hus, ett
fäste ej långt från H.-åns mynning i Vättern,
varom nu endast några vallar minna. Ett
»borrbruk» (för gevärspipor) uppfördes 1689
vid nedersta fallen, där redan krut- och
mjölkvarnar lågo, och därmed förflyttades en
avd. av statens gevärsfaktori i Jönköping och
i slutet av 1700-talet gevärsfaktoriet helt
till H. H. gevärsfaktori övertogs 1867 av H.
vapenfabriks-a.-b. (rekonstruerat 1876).
Därmed började storindustrien sätta sin prägel
på H., som sedan stadigt tillväxt. H. blev
köping 1907 och stad 1911. — Litt.: G. Weiler,
»H. En geografisk monografi» (1926); R.
Lindstam, »H. krönika» (1923—28). G. W-r.
X. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
