Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huskvarna vapenfabriks-a.-b. - Huslig ekonomi (Hushållsgöromål, Husligt arbete, Arbetskunskap) - Husligt arbete - Husman - Husmaskar - Husmodern - Husmodersföreningar - Hus och grund - Hus och tomt i staden - Husordnar - Huspredikant el. Huspräst - Husrannsakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Huskvarna vapenfabriks-a.-b.—Husrannsakan
164
Huskvarna vapenfabriks-a.-b., se
Huskvarna, sp. 162.
Huslig ekonomi (H u sh å 11 sgö rom ål,
Husligt arbete, Arbetskunskap),
undervisning åt kvinnlig ungdom i skötseln
och vården av ett hem, i valet och beredandet
av födan, ibland även i sömnad och
barnavård. — H. förekom redan på 1860-talet i de
s. k. hushållsskolorna, då mest avsedda för
tjänar in nor. Först på 1880-talet infördes sådan
undervisning i skolor; det första svenska
skolköket inrättades i Nikolai folkskola i
Stockholm. H. förekommer nu inom de flesta
skolformer för kvinnlig ungdom i Sverige:
folkskolor, högre folkskolor, fortsättningsskolor,
lärlings- och yrkesskolor, kommunala
mellan-skolor, husmoders- och lanthushållsskolor,
folk- och småskoleseminarier o. s. v.
Statsbidrag utgår sedan 1905. Fem
statsunderstödda anstalter för utbildning av lärarinnor
i h. finnas: Statens skolköksseminarium och
Ateneum i Stockholm, Fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala, Seminariet för huslig
ekonomi i Göteborg samt
Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium i
Rim-forsa. Utbildningstiden växlar för olika
kurser mellan U/2 och 21/2 år. I. N-y.
Husligt arbete kallas i författningar och
un-dervisningsplaner undervisningsämnena h u
s-hållsgöromål (se Huslig ekonomi)
och kvinnlig slöjd.
Husman. 1. I Danmark menas med
husmand (plur. husmænd) jordägare med några få
har jord och utan främmande medhjälpare.
Husmansståndet i Danmark uppstod omkr.
1800 och växte kraftigt, så att 111,000
hus-mansbruk funnos 1927. H:s sociala ställning
förbättrades genom reformer 1848 och genom
flera lagar sedan 1899 om statsunderstöd till
nya husmansbruk; bl. a. ha lagarna om
ut-styckning och avlösning av län och stamhus
1919 främjat denna utveckling.
Organisationsrörelsen bland h. började 1901, och nu
finnas omkr. 1,000 husman sföreningar,
samlade i en huvudorganisation. P. E-t.
2. Husmann kallades i äldre tider i Norge
den arbetare, som bodde hos bonden på dennes
gård. Namnet motsvarade närmast den nu
brukliga benämningen »inderst». — Nu
betecknar h. vad som i Sverige kallas torpare.
Husmansväsendet i Norge är ordnat genom
lag av 24 sept. 1851; sedan har tillkommit
ett betydelsefullt stadgande, nämligen att
jordlagen av 1928 ger h. expropriationsrätt,
när han eller hans släkt i 30 år innehaft
lägenheten. Jfr S. Skappel, »Om
husmands-væsenet i Norge» (1922). (J. Schr.)
Husmaskar, zool., se Nattsländor.
Husmodern, veckotidskrift för hem och
hushåll, uppsatt 1917 av Th. Holm och E.
Nyblom, sedan 1920 utg. av Ählén & Åkerlunds
förlag; dess red. är från 1924 fru Ebba Theorin.
Husmodersföreningar verka för kvinnans,
särskilt hemkvinnans, personliga utveckling
samt, genom upptagande av etiskt-ideella,
so
ciala och tekniska frågor, särskilt med hänsyn
till hemmets skötsel, barnens fostran och vård,
även för hemlivets höjande. De arbeta sålunda
bl. a. för sunda och praktiskt inredda
bostäder, andra hygieniska förbättringar inom
samhället samt reformer inom dess skolväsen,
barnavård, sjuk- och fattigvård m. m.
Enstaka h. uppstodo i Sverige mot slutet
av världskriget. I juni 1919 bildades
Sveriges husmodersföreningars
riksförbund (förk. S. H. R.), vilket förutom
sin stödjande och rådande verksamhet för
lokalföreningarna även arbetar för inom h:s
intressesfär liggande lagstiftnings- och
förvalt-ningsåtgärder och dessutom bedriver
propagandaverksamhet för husmodersrörelsens
syften. Lokalföreningarna äga full självstyrelse
och arbeta självständigt. H. inom vissa län
ha sammanslutit sig till länsförbund.
I Finland, Norge och Danmark finnas h.
sedan lång tid tillbaka. De fyra nordiska
ländernas h. ha sammanslutit sig till Nordens
husmodersförbund (förk. N. H. F.).
Husmodersorganisationer finnas i England,
Tyskland, Österrike, Holland, Frankrike,
Kanada, Förenta staterna m. fl. länder. I. N-y.
Hus och grund, se Jord, hus och grund.
Hus och tomt i staden, se Hus, gård och
tomt i staden.
Husordnar, se Ordnar.
Huspredikant el. Huspräst, adlig familjs
särskilt anställde själasörjare. Om h. stadgas
f. ggn i Sverige vid Arboga möte 1423. I
1686 års kyrkolag medges åt rådets
medlemmar rätt att antaga h. Medlemmar av
ridder-skapet och adeln skulle, om de önskade dylik,
hos biskop och konsistorium ge skäl härför.
Anställningen och tjänstgöringen belädes med
allt flera restriktioner. Bl. a. fingo h. ej bli
till förfång för det ord. prästerskapets
uppbörd och inkomst. H. åtnjöt befordringsrätt
inom sitt stift. Numera har anställandet av
huspredikanter kommit ur bruk. A. G-w.
Husrannsakan. Hemmets okränkbarhet är
en medborgerlig rätt. Dock är envar pliktig
att under vissa förutsättningar medge
tillträde till bostad och annan lokal, över vilken
han förfogar, och tillåta undersökning därav,
husrannsakan, i syfte huvudsaki. att
efterspana för brott misstänkt person eller
föremål, som kunna tjäna till upplysning om en
förbrytelse eller eljest äga samband därmed.
Svensk lagstiftning innehåller inga allmänna
bestämmelser i ämnet. Enl. ett ålderdomligt
stadgande, som nu återfinnes i strafflagens
promulgationsförordning, äger en bestulen
person rätt att i viss ordning själv företaga
h. hos någon, som kan misstänkas för
stölden. Särskilda regler om h. av allmän
åklagare eller polis- m. fl. myndigheter äro
meddelade i samband med straffbestämmelser ang.
tillverkning av maltdrycker (1923) och av
brännvin (1926), ang. olovlig varuinförsel
(1923) och olovlig befattning med
spritdrycker och vin (1924) m. fl. speciella förseelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
