- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
179-180

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudtitel - Huvudton - Huvudtonart - Huvudvärk - Huxley, Thomas Henry - Huy - Huygens (Hugenius), Christiaan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

Huvudton—Huygens, Chr.

180

verkliga utgifter och utgifter för
kapitalökning, och det är den förstnämnda gruppen, som
uppdelas i h. Deras antal är f. n. 11. Den
första innefattar anslagen till kungl.
hov-och slottsstaterna, den andra anslagen till
Justitiedep., den tredje till Utrikesdep., den
fjärde till Försvarsdep., den femte till
Social-dep., den sjätte till Kommunikationsdep., den
sjunde till Finansdep., den åttonde till
Eckle-siastikdep., den nionde till Jordbruksdep., den
tionde till Handelsdep. och den elfte till
pen-sionsväsendet. Varje h. är indelad i ett större
eller mindre antal avd., så t. ex. första h. i
två: kungl. hovstaten med 11 anslagsposter
och kungl. slottsstaten med 7 anslagsposter,
elfte h. i tre huvudavd.: civila
pensionsvä-sendet med 26 anslagsposter, militära
pen-sionsväsendet med tre underavd.
(lantförsva-ret, sjöförsvaret samt gemensamma anslag)
med sammanlagt 48 anslagsposter och
allmänna indragningsstaten med en anslagspost,
rubricerad diverse föremål, o. s. v.
Anslagsposternas antal visar hur långt riksdagen går
i specialisering av anslagen. Vid sidan av de 11
egentliga h. innefatta de verkliga utgifterna
ytterligare tre titlar: oförutsedda utgifter,
riksdags- och revisionskostnader m. m. samt
räntor på statsskulden m. m. Anslagen under
de nämnda olika titlarna delas i två
huvudgrupper: ord. anslag och extra anslag,
allteftersom de äro regelbundet återkommande år
för år eller ej. Ur annan synpunkt delas
anslagen i förslagsanslag, reservationsanslag
och obetecknade anslag (se vidare
Statsanslag). — Den nuv. huvudtitelsindelningen
uppkom väsentligen i sammanhang med
depar-tementalreformen 1840. Jfr Budget, R i k
s-stat och Statsreglering. J.R. N.

Huvudton. 1. (Mus.) Grundtonen i ett
ackord; tonikan i en tonart. — 2. (Språkv.) Se
Accent.

Huvudtonart, mus., förhärskande tonart
(oftast den, vari stycket börjar och slutar).

Huvudvärk (lat. cephala’lgia el. cephalaè’a)
är icke en sjukdom utan ett sjukdomssymtom,
beroende på en mängd olika åkommor.
Stundom är sjukdomssymtomet även en indirekt
följd av sjukdomar i andra kroppsorgan. H.
kan ha en mängd olika orsaker. Man talar
om s. k. reumatisk h. och t o x i s k h.
(föranledd av blodförgiftning), om h.,
framkallad av åderkramp i huvudet (migrän
etc.), av åderförkalkning i huvudets artärer,
av inflammationer i hjärnhinnorna, av
svulstbildningar inom hjärnan el. i dess hinnor
m. m. Ej sällan framkallas h. av
inflammationer i näsans bihålor. — Behandlingen
av h. är lika växlande som dess orsaker och
bör anordnas med sakkunnig hjälp. Särskilt
av fenolderivaterna ha framställts många
jämförelsevis ofarliga medel (»huvudvärkspulver»),
som medföra en god symtomatisk lindring av
h., t. ex. antipyrin, fenacetin, aspirin, albyl,
pyramidon samt antifebrin (acetanilid). I. H.

Huxley [ha’ksli], Thomas Henry,
eng

elsk biolog (1825 4/5—95 29/®). H. var son till
en fattig lärare i Ealing och fick från 10
års ålder själv sköta sina studier, blev
skepps-läkare vid en expedition till Australiens kuster
(1846—50), fick som sådan studera djurlivet
i tropiska hav och grundade därpå
undersökningar av stort värde. Han var 1854—85 prof,
vid en bergsskola i London (Royal college
of mines) och fick med tiden ett lysande
anseende och inflytande både på den exakta
och på den tillämpade vetenskapens område.
Bland hans verk må nämnas »On the anatomy
and affinities of the medusae» (1849), vari
han påvisar sambandet mellan hydroidpolyper
och medusor och jämför deras två cellskikt
med groddskikten hos högre djur, samt hans
jämförande anatomiska undersökning av
ver-tebrathuvudet (»Leetures on the vertebrate
skull», 1869), vari han underkänner den
Oken-Goetheska teorien om skallens bildning ur
kotor. Främst var H. dock darwinismens
stridbaraste förkämpe, dess »generalagent»,
som han själv sade. En mer kritisk än
skapande begåvning, var han född polemiker:
kunskapsrik, påpasslig och slagfärdig, alltid
hövlig men ytterst skarp, särskilt mot
kyrkans män, som han med förkärlek anföll. Sin
egen livsåskådning benämnde han agnosticism
(se d. o.); han erkände ärligt
naturkunskapens begränsning och undvek alla metafysiska
frågor. Som populär förf, var H. överlägsen.
Han kunde ge även de mest invecklade frågor
en lättfattlig form och förmådde meddela vida
kretsar sin varma kärlek till naturens
studium, så särskilt i de populära skrifterna
»Les-sons in elementary physiology» (1866; flera
uppl.; »Menniskokroppen», 1871; flera uppl.),
»Lay sermons» (1870), »Essays» (9 bd, 1893—
94) m. fl. Led. av sv. Vet.-akad. 1874. — Litt.:
Leonard Huxley (H:s son), »Life and letters of
Th. H. H.» (2:a uppl., 3 bd, 1903). — H:s
porträtt återges på vidstående plansch. E-k N-d.

Huy [yi’], flarn. Eoey, befäst stad i belg.
prov. Liége, vid Hoyoux’ inflöde i Meuse;
14,497 inv. (1928). Gotisk domkyrka. Sedan
äldre tid metallindustri. — Spärrfortet vid H.,
i luckan mellan Liége och Namur, intogs under
världskriget av tyskarna 16 aug. 1914.

Huygens [hdi^ons] (Hugènius),
Chris-tiaan, nederländsk fysiker, matematiker,
astronom och uppfinnare (1629 14/4—95 8/6), son
till Constantijn H. Studerade först juridik
men ägnade sig från 1646 vid univ. i Breda åt
matematiska studier. Han företog 1649 en
resa till Tyskland, Frankrike och Danmark,
blev 1655 jur. dr i Ångers och kallades 1666
av Ludvig XIV till akademiled. i Paris. På
grund av nantesiska ediktets upphävande
lämnade han 1681 denna anställning och
återvände till Nederländerna, där han sedan levde
som privåtlärd.

H:s första skrift, »Theoremata de
quadra-tura hyperboles ellipsis et circuli» (1647),
följdes 1654 av »De circuli magnitudine
in-venta», där värdet på n fastställdes med stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free