Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggeby - Häggenås - Häggesled - Hägglund, Erik - Hägglund, Johan Henrik - Häggqvist, Per Gustaf Engelbert - Häggström, Frans Wilhelm - Häggum - Häggån - Häglinge - Hägnad, Hägnadsskyldighet - Hägrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Häggenås—Hägrar
264
på Mälarslätten, n. v. om Sigtuna; 21,24
kvkm, 413 inv. (1929). Omfattar näset mellan
sundet Bondkroken i ö. och Arnöfjärden m. m.
i v. Längs stranden i v. löper Uppsalaåsen.
933 har åker, 1.017 har skogs- och hagmark.
Ingår i Skoklosters och H. pastorat i
Ärkestiftet, Håbo kontrakt.
Häggenås, socken i Jämtlands län, Lits och
Rödöns tingslag, n. ö. om Östersund och ö.
om Hårkan; 488.10 kvkm, 2,694 inv. (1929).
Omfattar betydande, på sydsidan odlade och
tätt bebyggda moräntäckta höjder och mellan
dem vidsträckta skogs- och myrmarker. 1,959
har åker, 38.751 har skogs- och hagmark. Vid
Hårkan Högbroforsens träsliperi. Pastorat i
Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Häggesled, socken i Skaraborgs län,
Kållands härad, s. v. om Lidköping; 11,95 kvkm,
325 inv. (1929). Är en av bergåsar uppdelad
mindre odlingsbygd. 827 har åker, 312 har
skogs- och hagmark. Ingår i Järpås, Uvereds
och H:s pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.
Hägglund, Erik, kemist och
universitetslärare (f. 1887). Efter studier vid Stockholms
högskola fil. dr 1914, prof, i kemi vid Åbo
akad. sedan 1920. H:s viktigaste arbeten
gälla cellulosans kemi och kemiska teknologi
samt framställningen av sprit ur sulfitlut. H.
har författat monogr. »Die Sulfitablauge und
ihre Verarbeitung auf Alkohol» (2:a uppl.
1922) och »Kvävet, dess tillgodogörande och
betydelse» (1921). G. S-ck.
Hägglund, Johan Henrik, präst (1833
—1902). Prästvigd 1859, blev han kyrkoherde
i Malmö Caroli 1875 och i Västra Karup 1886.
H. blev 1893 teol. dr. Han var en mycket
anlitad själasörjare och intog under sina
senare år en viss patriarkalisk ledarställning
inoni den s. k. schartauanska riktningen. Sonen
Henrik Vilhelm H. (i. 1873 7/i),
kyrkoherde i Hjärnarp i Lunds stift sedan 1915,
teol. dr 1925, har bl. a. utgivit en
Schartau-monografi (1924; 2:a uppl. 1925). E. M. R.*
Häggqvist, Per Gustaf Engelbert,
läkare, universitetslärare (f. 1891 18/io). Blev
med. dr och docent i histologi och
mikroskopisk anatomi vid Lunds univ. 1919 samt prof,
i histologi vid Karolinska institutet 1923. H.
har företrädesvis behandlat hudens och
musklernas histologi. Tills, m. I. Broman har han
utgivit »Lärobok i histologi» (1928).
Häggström, Frans Wilhelm, filolog (1827
—96). Blev 1854 fil. dr i Uppsala, 1858 docent
och 1862 adjunkt där i latin samt var 1875—93
prof, i latinska språket och litteraturen. H.
utgav bl. a. en kommenterad skoluppl. av
Caesars »De bello gallico» (1858; 4:e uppl. 1878).
Häggum, socken i Skaraborgs län, Valle
härad, s. v. om Skövde; 20,71 kvkm, 357 inv.
(1929). Omfattar sydligaste delen av
Billingen med dess bördiga sluttningar. 983 har
åker, 787 har skogs- och hagmark. Ingår i
Sjogerstads, Rådene och H:s pastorat i Skara
stift, Billings kontrakt. Litt.: C. Rylander,
»Ett pastorat, som försvunnit» (1922).
Häggån, biå till Viskan (se d. o.).
Häglinge, socken i Kristianstads län, V.
Göinge härad, på Linderödsåsens sluttningar
i n. v.; 51,54 kvkm, 962 inv. (1929). Upptages
av småbackig skogsmark, mossar och spridd
odlingsbygd. 1,748 har åker, 2,772 har
skogs-och hagmark. Egendom: Göingeholm. Ingår
i S. Rörums och H. pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt.
Hägnad, Hägnadsskyldighet, se Stängsel.
Grå häger, Ardea cinerea.
Hägrar, Ardeidae, en fam. av ordn.
stork-artade fåglar. H. ha smärt kropp, lång och
smal hals, litet och smalt huvud, lång och
spetsig näbb. Fjädrarna på hjässan, ryggen
och bröstet äro ofta förlängda. Baktån är
lång och sitter på samma höjd som övriga
tår. H. flyga tungt och hålla därvid halsen
indragen över ryggen. De häcka i regel
kolonivis i träd el. bland vass. De flesta leva mest
av fisk, som de fånga, medan de försiktigt
vada fram i grunt vatten, men äta även andra
kallblodiga ryggradsdjur och insekter, sniglar
o. dyl. De kunna även fånga småfåglar och
smärre däggdjur. De omkr. 110 arterna
förekomma i varma och tempererade zoner av
alla världsdelar. — Grå hägern, Ardea
cinerea, finnes över hela Gamla världen och
Australien. I Sverige häckar den i kolonier
på åtskilliga ställen i de sydliga landskapen
och strövar omkring ända upp i Norrland.
Fjäderdräkten är askgrå och blågrå med en svart
strimma ovanför ögat, svarta fläckar på
halsen och svarta vingpennor. Iris är gul liksom
näbben. Längden uppgår till 1 m. På grund
av den stora skada den anställer på fisket
förföljes den mångenstädes. Den är flyttfågel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
