Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägg, släkt - Hägg, Axel Herman - Hägg, Erik - Hägg, Gustaf Wilhelm - Hägg, Jacob - Hägg, Jacob Adolf - Häggbladh, Abraham - Häggbladlusen - Häggdånger - Hägge, Bengt August - Häggeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Hägg—Häggeby
262
Hägg, en Gotlandssläkt, urspr. från Häggeby
aocken (Uppland), säkert känd från 1500-talet.
Namnet antogs på 1600-talet. Om bröderna
A. H. H. och J. H., deras kusin J. A. H. och
frände G. W. H. se nedan. Om släkten se E.
Nyberg, »Gottländsk släktbok» (1910).
Hägg, Axel Herman, etsare, arkitekt
(1835—1921), bror till Jacob H. Föddes på
Gotland, studerade skeppsbyggeri i
Karlskrona, vistades i England från 1856,
studerade där
huvudsakligen arkitektur,
utförde akvareller och
litografier samt vann på
1880-talet ett namn
som etsare genom en
följd motiv från gamla
städer och kyrkor i
England och på
kontinenten: Paris,
Char-tres, Burgos, Toledo,
Sevilla m. fl. Han
behandlade även enstaka
svenska motiv: från
Visby, gamla Stockholm och Uppsala. H:s
teknik var kraftfull och elegant, teckningen säker.
Ämnena gåvo ofta nog uppfattningen en
romantisk karaktär; engelsk påverkan är
uppenbar. I Sverige blev H. på sin tid den främste
inom sin konstart. Han besökte ofta
hemlandet och var där vissa tider verksam även
som arkitekt. Han lämnade sålunda bl. a.
ritningar till ombyggnaden av Floda kyrka i
Södermanland (1883 ff.), som leddes av A. V.
Kjellström. H. ledde 1903 ff. restaureringen
av Visby domkyrka. — H. förblev bosatt i
England och skrev där sitt namn H a i g.
Litt.: E. A. Armstrong, »A. H. Haig and his
work» (1905). G-g N.
Hägg, Erik, sjöofficer (f. 1870 8/n), son till
J. H. Blev underlöjtnant 1892,
kommendörkapten av l:a graden
1917 och
generallots-dir. 1920. H. har i tal
och skrift varit
synnerligen verksam för
att framhålla flottans
betydelse samt
nedlagt mycket arbete på
den militära
sjömätningen. Bland H:s
många arbeten
märkas »Flottan och dess
vapen» (1904),
»ör-logsflottan» (1910) och
»Handbok i praktisk navigation» (3:e uppl.
1920). I tidskriften Sveriges Flotta har H.
flitigt medarbetat.
Hägg, Gustaf Wilhelm, tonsättare,
orgelspelare (1867—1925); se släktöversikten.
Efter studier och examina vid Konservatoriet
blev H. organist vid Klara kyrka i Stockholm
1893 och var därjämte från 1904 lärare vid
Konservatoriet i harmonilära och från 1908 i
orgelspelning. H. vann erkännande som sin
tids främste
orgelspelare i Sverige. Han
utgav flera häften
orgel- och
pianostycken samt
komponerade även
kammarmusik (bl. a. en
kvartett och en ofta
uppförd pianotrio), en
symfoni i D dur m. m.
H. utgav även några
häften svensk och
finsk folkmusik. T. N.
Hägg, Jacob, sjöofficer, marinmålare (f.
1839 21/7), bror till A. H. H.; 1863
sekundlöjtnant, 1895 kommendör och 1899 konteramiral.
1904—09 tillhörde han flottans reserv. Han
tjänstgjorde bl. a. som
varvschef och
befälha-vande amiral i
Karlskrona. H. har nedlagt
ett fruktbringande
arbete på den militära
sjömätningen och är
en av vår tids främsta
sjöfartshistoriska
auktoriteter. Statens
sjökrigshistoriska samlingar och
Marinmuseets samlingar äro
till största delen H:s
verk. H:s etsningar, marinmålningar och
illustrationer till sjömilitära verk äro
mycket noggrant utförda. ö-g.
Hägg, Jacob Adolf, tonsättare (1850—
1928), kusin till A. H. H. och J. H.; elev av
Konservatoriet samt av Gade och F. Kiel. H.
utgav pianokompositioner i Mendelssohnstil.
En »Nordisk symfoni» utfördes f. ggn i
Köpenhamn 1899 och 1901 i Stockholm. H.
utgav även två häften svensk folkmusik, 20
»Gotlandspolskor» och 21 »Bjuråkerspolskor».
Tysk monogr. av G. Hetsch (1903). T. N.
Häggbladh, Abraham, topograf (1789—
1848). Blev 1807 student i Åbo, flyttade 1812
till Sverige och ingick som underlöjtnant vid
Fältmätningsbrigaden. 1845 blev H.
överstelöjtnant vid Topografiska kåren. För svenska
jordens bestämmande till läge och höjd
verkade H. nitiskt. Led. av Vet.-akad. 1846.
Häggbladlusen, zool., se Havrebladlusen.
Häggdånger, Ångermanlands sydligaste
kustsocken, Ångermanlands s. domsagas tingslag,
Väster norrlands län; 102,19 kvkm, 1,043 inv.
(1929). Starkt bruten, sjörik bergs- och
skogsbygd. 873 har åker, 7,300 har skogs- och
hag-mark. Flera smärre fisklägen. Pastorat i
Härnösands stift, Domprosteriet.
Hägge, Bengt August, tidningsman
(f. 1857 27/7). Blev student i Lund 1878,
re-daktionssekr. i Östgöta-Correspondenten 1881
och var dess huvudred. 1886—98. Sedan 1898
är H. huvudred, av tidningen Halland, sedan
1903 även av Halländingen.
Häggeby, socken i Uppsala län, Håbo härad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
