Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborg—Hässleholms järnväg (H. H. J.) - Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnväg - Hälsingborg—Rå—Ramlösa järnväg - Hälsingborgs gummifabriks a.-b. - Hälsingborgs kopparverk - Hälsingelagen - Hälsinge regemente (I 14) - Hälsingerunor - Hälsingland - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281 Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnväg—Hälsingland (Naturförhållanden) 282
av Hälsingborg—Hässleholms järnväg) samt
vid Hässleholm Hässleholm—Markaryds och
Kristianstad—Hässleholms järnvägar.
Huvudlinjen och linjen Bjuv—Billesholm öppnades
1875, Klippan—Röstånga 1892, Röstånga—
Eslöv 1898. F. P.
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnväg,
se Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar.
Hälsingborg—Rå—Ramlösa järnväg, som fr.
o. m. 1924 uppgått i Hälsingborgs stads
spår-vägssystem, öppnades 1891 som smalspårig
(0,6 m) järnväg, 8,5 km lång, 1906 ombyggd
till normalspårig och med elektrisk drift samt
fr. o. m. 1914 ökad till 9,o km längd. F. P.
Hälsingborgs gummifabriks a.-b. äger
gummifabriken i Hälsingborg och bedriver där
tillverkning av galoscher, smärtingsskor o. a.
gummiskodon, gummibollar m. fl.
kautschukvaror. Aktiekap. 9 mill. kr. (1928), arb.-antalet
s. å. omkr. 2,100 och tillv.-värdet omkr. 15
mill. kr. Bolaget är sedan 1927 sammanslutet
med Ryska gummifabriks-a.-b. i Malmö och
Skandinaviska gummi-a.-b. i Viskafors till
Förenade g u m m i f a b r i k e r n a s a.-b.,
med säte i Hälsingborg. G. H-r.
Hälsingborgs kopparverk, extraktionsverk
för tillgodogörandet av kopparinnehållet i
vid svavelsyre- eller sulfitfabriker rostad
sva-velkis. Ur denna framställes genom
klorerande röstning, läkning m. fl. processer
raffi-nadkoppar med 99,8 % kopparhalt. Av
avfallet göras briketter, som brännas i kanalugn
och därefter utgöra råmaterial för
tackjärns-framställning.’ Verket, som äges av
Reymers-holms gamla industri-a.-b., sysselsätter omkr.
475 arbetare; det har en årstillverkning av
omkr. 4,000—4,500 ton koppar och 100,000
ton järnmalmsbriketter. Som biprodukter fås
omkr. 2,500 ton zinkoxid m. m.; tillv.-värde
omkr. 8 mill. kr. (1927). E. S. B.
Hälsingelagen, se Landskapslagar.
Hälsinge regemente (I. 14) tillhör enl. 1925
års härordningsbeslut Norra arméfördelningen
och omfattar värnpliktiga från Gävleborgs
in-skrivningsområde (Gävle och Bollnäs
rullfö-ringsområden). Det är förlagt till Gävle. —
H. leder sina anor från ett av norrländskt
krigsfolk i början av 1620-talet bildat stor
regemente om 3.000 man; detta uppdelades under
samma årtionde i tre reg:ten, av vilka det
sydligaste bestod av manskap från
Gästrikland och Hälsingland. Kontrakt om det
ständiga knektehållet, varigenom 1,200 n:r
roterades inom Gävleborgs län, underskrevs 1682.
Till 1908 var H. förlagt till Mohed, 12 km v.
om Söderhamn. Litt.: Monogr. av C. P. Ström
(1822); O. Bergström, »Kungl. Hälsinge
regementes chefer 1629—1909» (1909). M. B-dt.
Hälsingerunor, se Runor.
Hälsingland, landskap i s. Norrland, beläget
mellan 60° 59’ och 62° 21’ n. br. samt 0° 32’
och 3° 27’ v. Igd från Stockholm. H. gränsar
i n. till Medelpad, i v. till Härjedalen, i s. v.
till Dalarna, i s. till Gästrikland och i ö. till
Bottenhavet; 15.386,19 kvkm, därav 14,253,54
kvkm land; 167,600 inv. (1928). Största delen
av H. tillhör Gävleborgs län. Till Jämtlands
län hör Ytterhogdals socken med Ängersjö.
INNEHÅLL:
sp.
Naturförhållanden ... 282
Geologi ............. 283
Klimat, växt- och
djurvärld............... 283
Bebyggelse, näringsliv 284
sp.
Förhistoria........... 284
Kyrklig konst ........ 285
Etnografi............. 285
Historia ............. 286
Litteraturanvisningar.. 287
Hälsinglands vapen.
I svart fält en upprest,
gyllene bock.
Naturförhållanden. H. är ett bergigt
skogsområde, som från gränstrakterna till
Härjedalen sänker sig mot ö. och s. ö. Högst är
Garpkölen (671 m) i s. Ängersjö. I denna
trakt nå många
höjder 500—600 m
ö. h., i mellersta
H. nå ännu en del
höjder över 500 m.
och ännu längst i
s. v. på
dalagränsen når den bergiga
skogsterrängen upp
til] 400—500 m.
H. genomdrages av
dalgångar, i allm.
gående från n. v.
till s. ö.; flerstädes
vidga de sig till
långsträckta men
vanl. ej särdeles
breda dalslätter,
mången gång till
stor del upptagna av sjöar. Dalgångarna äro
bildade av de större floderna, men dessa ha
sedan istiden flerstädes tagit sig nya lopp.
Det småkuperade, rätt smala kustlandet
begränsas inåt mot »Norrlandsterrängen» av en
utpräglad brytning. Dellensjöarnas slättbygd
är en utlöpare från kustlandet.
Huvudfloden är Ljusnan, som från
Härjedalen inkommer i H. och vid Ljusdal kommer in
i den dalgång, vars övre del intages av Letån
(från Hennan m. fl. sjöar i n.), samt därefter
under loppet mot s. s. ö. genomflyter en rad
sjöar, av vilka märkas Tevsjön (113 m ö. h.),
Örsjön, Kyrksjön, Växsjön (84 m) och Varpen
(51 m). Älven mottager i Varpen från v. sin
största biflod, Voxna älv. I sjön Bergviken
(45 m) ändrar den ånyo riktning och utfaller,
sedan den genomflutit sjön Marman (37 m),
i Bottenhavet. N. ö. delen av H. avvattnas
av Harmångersån, som genomflyter
Hassela-sjön, samt Delångersån (Svåga älv) från H:s
största sjöar, N. och S. Dellen (42 m ö. h.,
tills. 130 kvkm).
Kustlandet vid Bottenhavet är uppdelat av
korta fjärdar och vikar samt har, särskilt
i s., skärgård; de största vikarna äro
Söderhamns-, Enångers- och Hudiksvallsfjärdarna.
Den sistnämnda begränsas i s. av Agön (omkr.
10 kvkm), i n. av den stora halvön
Hornslandet. Havet utanför H:s kust är i allm.
rätt grunt. O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
