Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovårdsstadgan - Hälsovännen - Hälsö - Hälta (Haltning) - Häm- - Hämeenlinna - Hämeenmaa el. Häme - Hämeenmaa el. Hemmema - Hämning - Hämplingsläktet - Hämsko - Hämtning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Ilälsovännen—Hämtning
290
munalnämnden. Hälsovårdsnämnd på landet
har nästan samma uppgifter och befogenheter
som hälsovårdsnämnd i stad. (G. Wrgn.)
Hälsovännen, tidskrift för allmän och
enskild hälsovård, grundad 1886 av med. dr E. V.
Wretlind, sedan 1905 utg. av med. dr H. Berg.
Hälsö, municipalsamhälle i öckerö socken,
s. Bohusläns skärgård, på Hälsön, utanför
Hisingen; 204 har, 505 inv. (1928). Betydande
vadsillfiske; 133 fiskare (1926). Tax.-värde å
fast egendom 376,600 kr. (1926), bev.-tax.
inkomst 193,790 kr.
Hälta (H a 11 n i n g). 1. I vidsträckt
bemärkelse ojämn, gång. H. kan vara tillfällig,
förorsakad av övergående skada el. sjukdom i
ett ben, varigenom för kortare el. längre tid
benets duglighet som stödjeben minskas, så
att dess steg blir kortare än det friska
benets. I begränsad och egentlig bemärkelse
är h. ett bestående kroppsfel, som i högre
grader spelar en ej obetydlig roll för individen
både som skönhetsfel (lyte) och funktionsfel
(vanförhet). Dylik bestående h. beror oftast
på att ena benet vid stödjandet är kortare
än det andra, antingen till följd av medfödd
eller genom sjukdom eller olycksfall
åstadkommen verklig anatomisk förkortning
av benet eller dess olika delar, eller på
felställningar i höft-, knä- och fotled, varigenom
vid stödjandet uppstår 8. k. funktionell
förkortning eller förlängning (t. ex. vid
spetsfot). Även utan olikhet i benens längd kan
definitiv h. föreligga, näml, vid bristande
fixa-tion i ledgångarna, särskilt i höftleden, och
vid förlamningar. Av h. förekomma alla
grader, från en obetydlig ojämnhet i gången
till de högsta grader, då h. kan utgöra ett
allvarligt lyte.
Inträdandet av h. hos en förut frisk person
är ofta ett första tecken till allvarlig
sjukdom. Hos barn är vanl. en börjande h. utan
några egentliga sjukdomssymtom inledning
och det första tecknet till börjande höftsjuka.
Av orsaker till h. hos barn har man av
gammalt särskilt fäst sig vid den medfödda
höft-ledsluxationen, kallad »medfödd h.». Om ett
barn visar h., om än aldrig så obetydlig, då
det börjar gå, bör läkare sökas; åtskilliga av
de fel, som kunna föranleda barnhälta, kunna
botas tidigt men ej senare. P. Hgld.
2. (Veter.) Vid obetydlig h. kan det vara
svårt att avgöra på vilket ben ett djur haltar.
En häst, som haltar på ett framben, höjer
huvudet, då den stiger på den sjuka foten, för
att därigenom flytta tyngdpunkten bakåt
och minska belastningen på frambenen; vid
h. på bakbenen sänkes huvudet och höjes
korset, då hästen vilar på den extremitet, där
hältan sitter. Man skiljer mellan rörelsehälta
och belastningshälta, allteftersom smärtan
visar sig företrädesvis vid benets rörelse eller
vid belastningen. Vid rörelsehälta har
sjukdomen oftast sitt säte i övre delen av benet,
t. ex. i frambenets bog eller knä och i
bakbenets lårled eller korset, då däremot
sjuk
domsorsaken vid belastningshälta i de flesta
fall är att söka i hoven eller fotens nedre
ledgångar, böjsenor och senskidor. E. T. N.
Häm-, i kem. och med. termer, se H e m-.
Hämeenlinna [hä’men-]> finskt namn på
Tavastehus.
Hämeenmaa [hä’menma] el. H ä’m e, finskt
namn på Tavastland.
Hämeenmaa [hä’menma] el. H e’m merna,
fartygstyp, se Skärgårdsflotta.
Hämning (se Hjärnverksamhet och
Sömn), tillstånd av bristande eller upphävd
psykisk aktivitet, förorsakat av
initiativlöshet och viljesvaghet. Olika grader av h. äro
karakteristiska vid depressiva tillstånd
(melankoli). H. kan leda till fullständigt
upphävande av all motorisk aktivitet, så att
den sjuke sitter långa tider fullständigt
orörlig i samma ställning (särskilt vid dementia
praecox). S. I-r.
Hämplingsläktet, Linöta, tillhör fam. f i n
k-fåglar, Fringillidae, av tättingarna och
omfattar två arter, vilka förekomma i Europa
och n. Asien. H ä mp 1 i n g e n, L. (Carduelis)
cannabina, är till färgen ovan gråbrun, på
buksidan vit. Hos hanen är hjässan röd och
efter brämfällningen även bröstet. Honan är
ovan och under småfläckig. Hämplingen är
allmän i mellersta och s. Sverige. Den vistas
helst i småskog och bygger vanl. boet i en
enbuske. På grund av sin vackra sång är den
en omtyckt burfågel. Födan utgöres av frön
och knoppar. Flyttfågel. Den gulnäbbade
hämplingen, L. flavirostris, häckar i
nordligaste Sverige och anträffas vintertiden ofta
flockvis i de s. delarna av landet. Ovan är
den svartbrun, fläckig, under vit, och hanen
har på övergumpen en röd fläck. Jfr
färgplansch vid art. F i n k f å g 1 a r. T. P.
Hämsko, enkel backbroms (se Broms, sp. 4)
el. stundom en rännformad plåtskopa
(stoppsko), som skjutes under ett hjul på
stillastående fordon för att hindra det att komma
i gång.
Hämtning, jur., en persons fortskaffande
till inställelse i tjänst el. inför nämnd el.
domstol, med anlitande av direkt fysiskt
tvång, om så behövs. H., som numera alltid
verkställes genom offentlig myndighets
försorg (med polishjälp), innebär ett berövande
av friheten, ehuru i väsentligt mindre
omfattning än häktningen. För inställande i
enskild tjänst begagnas h. numera
mycket sällan; vanl. stå blott indirekta
tvångsmedel (t. ex. viten) arbetsgivare till buds.
Svensk rätt tillåter emellertid h. av
påmönstrad sjöman, som uteblivit el. rymt från
tjänsten. Värnpliktiga och vid krigsmakten
anställda må ock vid behov hämtas till
tjänstgöring. Vissa kommunala nämnder äga
påfordra h. och inställande av personer, som
skola höras, antingen genom länsstyrelsens
försorg (så kommunalnämnd, nykterhetsnämnd)
eller efter begäran omedelbart hos polisen
(så fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd). H.
X. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
