Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hämtning - Hämtningspåföljd, Hämtningsäventyr - Händel (Handel), Georg Friedrich - Händene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Hämtningspåföljd—Händene
292
till rätten förekommer i allm. endast i
straffprocessen och blott när talan om
ansvar föres (ej när allenast skadestånd yrkas).
Åtgärden är här motiverad med den
tilltalades skyldighet att inställa sig inför rätta.
Rätten kan (utan föregående varning)
förordna, att utebliven svarande skall hämtas;
den brukar först förelägga svaranden
inställelse »vid hämtningspåföljd», »vid
hämtnings-äventyr». Kostnaderna för h. förskjutas av
den, som begärt sådan (av allmänna medel,
om det är allmänne åklagaren); den hämtade
ålägges sedan att återgälda beloppet. C. G. Bj.
Hämtningspåföljd,
Hämtningsäven-tyr, se Hämtning.
Händel (eng. skrivning Handel), Georg
Friedrich, tysk-engelsk tonsättare (1685
23/a—1759 14/4), f. i Halle, son till en furstlig
sachsisk livkirurg. H. fick musikundervisning
av organisten F. W. Zachow samt studerade
därjämte en tid juridik. Han vistades 1703
—06 i Hamburg, där han skrev en del operor,
samt 1706—10 i Italien. Där trädde han i
förbindelse med flera berömda tonsättare, ss.
Alessandro och Domenico Scarlatti samt
Ago-stino Steffani, och fick såväl sceniska som
kyrkliga verk uppförda. 1710 reste H. till
London, där han gav operan »Rinaldo» (1711),
tillträdde 1711 plats som hovkapellmästare i
Hannover men återvände 1712 till London,
där han sedan stannade under drottning Annas
beskydd och 1713 skrev ett »Te Deum» för
freden i Utrecht. 1714 besteg kurfurst Georg
av Hannover Englands tron. Dennes misshag
över att H. lämnat sin tjänst i Hannover
förgick snart, och 1716 följde H. med konungen
till Hannover. 1717—20 var H. kapellmästare
hos hertigen av Chandos på slottet Cannons
utanför London och komponerade under denna
tid en mängd kyrkliga verk, ss. oratoriet
»Esther» (omkr. 1720; omarb. 1732). Då 1720
en italiensk opera grundades i London, blev
H. dess musikaliske ledare och ägnade sig
sedan intill 1740 åt teatern, för vilken han
skrev flera operor, däribland »Giulio Cesare»
(1724), »Rodelinda» (1726), »Admeto» (1727)
och »Serse» (1738; med det berömda »Largo»).
Han ägnade samtidigt kyrkomusiken stor
uppmärksamhet och skrev på 1730-talet flera
oratorier (utom omarbetningen av »Esther»),
»De-borah» (1733), »Athalia» (s. å.), »Saul» (1739),
»Israel» (s. å.) och »Allegro» (1740). Sedan
operaföretaget ekonomiskt gått under, ägnade
H. hela sin tid åt oratoriet, inom vilken
konstform han skrev sina odödliga
mästerverk »Messias» (1742), »Samson» (s. å.),
»Ju-das Maccabaeus» (1746), »Josua» (1747),
»Jephta» (1752) m. fl. Efter det sistnämnda
blev H. blind och kunde därför endast i
begränsad mån ägna sig åt komposition. — H.
skrev även flera verk för orkester och
kammarmusik, av vilka särskilt »Water music»
(1715; enl. sägnen skriven för att blidka
konungen), tolv »Concerti grossi» (1739) och
»Fire-work music» (1749) blivit berömda. Vidare
kunna nämnas »Occasional oratory» (1746; för
segern vid Culloden) och »Coronation
an-thems» (1727). H. ansågs redan under sin
vistelse i Italien som en av samtidens
yppersta orgelmästare. I England plägade han vid
sina oratoriekonserter spela orgel och
fortsatte därmed även sedan han blivit blind.
Han utgav flera konserter för orgel, däribland
de tolv berömda 1739. För klaver skrev han
bl. a. några sviter 1720 och 1733.
H:s verksamhet som tonsättare omfattar
nästan alla de musikens arter, som då
före-funnos. Det centrala för honom var alltid den
dramatiska stilen. Hans operor tillhöra
därför det yppersta, som då fanns. Visserligen
slöt han sig till den italienska skolan, satte
en ära i att ej bryta de konventionella
formerna och framträdde därför ej som någon
genomgripande reformator, men han höjde
denna konstart till den högsta blomstring. De
försök, som gjorts efter världskriget, särskilt
av O. Hagen i Göttingen, att ånyo uppföra
dessa sceniska verk, ha bevisat, att de även
för vår tid äro mycket verkningsfulla.
Enskilda arior ha visat sig vara tacksamma
konsertnummer. H:s största betydelse ligger dock
inom oratoriet, där han med större framgång
använde den dramatiska stilen. Några av
dessa verk ha liksom operorna övervägande
arior (t. ex. »Saul»), men de flesta lägga
största vikten vid de mestadels i fugastil
utarbetade körerna, överallt framträder ett
grandiost drag i H:s verk, det patetiska och
storstilade får alltid den främsta platsen, men
denna storhet och höghet nås alltid med
enklaste möjliga medel. Tematiken är översiktlig
och elementär även i de rikast utbildade
körerna. — Som personlighet var H. energisk och
kraftfull med en viss läggning åt despotism.
I England voro flera av H:s verk redan
under 1700-talets andra hälft föremål för en
entusiastisk dyrkan, och stora H.-fester
anordnades med masskörer och stor orkester. I
Tyskland började man ägna hans verk större
uppmärksamhet först efter 1850, då Fr.
Chry-sander upptog H.-studiet och 1858—67 utgav
en H.-biografi (ofullb., 2 bd, omfattande tiden
till 1740) och H:s saml. verk 1859—94 (94 bd,
2 faksimilebd och 5 suppl.-bd). Även började
man anordna stora musikfester med
uteslutande H.-program. Flera H.-sällskap finnas,
därav ett i London, grundat 1894, och ett
tyskt, grundat 1925. Ett oratoriesällskap,
Handel and Haydn society, grundades 1815 i
Boston för uppförandet av stora körverk.
Litt.: Monogr. av J. Mainwaring (eng. uppl.
1760, ty. 1761), R. Volbach (ty., 2:a uppl. 1906),
J. C. Hadden (eng., 1905), R. Rolland (fr., 1910;
sv. övers. 1919), H. Davey (eng., 1912), H.
Leichtentritt (ty., 1924), N. Flower (eng., 1922;
ty. övers. 1925). — H:s porträtt återges på
vidstående plansch. T. N.
Händene, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad, närmast n. v. om Skara; 23,07 kvkm,
567 inv. (1929). Tillhör Ska.ratraktens slätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
