Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härjedalen - Geologi - Klimat, växt- och djurvärld - Bebyggelse och näringsliv - Förhistoria - Kyrklig konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Härjedalen (Klimat—Kyrklig konst)
306
Karta över Härjedalens berggrund.
Hede i n. ö. riktning från sjön Rogen vid
riksgränsen upp mot Oviksfjällen. De
överskjutna skollorna i v. utgöras av granatgnejs
och amfiboliter (»Åreskiffrar») samt av ljusa
glimmerskiffrar och sparagmitskiffrar,
tillhörande Sevegruppen. I dessa sparagmiter
ingår i bottenlagret en bildning av kalksten
utan fossil (Hedekalk). I mellersta H. går från
s. s. v. till n. n. ö. ett mäktigt kvartsitbälte
(Vemdalskvartsit). Denna överlagrar
diskor-dant olika bergarter, granit, porfyr,
dalasandsten, sparagmit och kambrosilurisk kalksten
el. skiffer.
De lösa jordlagren i H. utgöras av
morängrus, som lämnar den största delen av
odlingsbar jord i landskapet, rullstensgrus samt
issjösand och -grus. I de v. fjälltrakterna ha
vid inlandsisens avsmältning under olika
perioder funnits isdämda sjöar; dessas sediment
lämna även god odlingsjord. K. A. G.
Klimatet är utpräglat kontinentalt och
inrymmer under vintern ett skandinaviskt
köldcentrum. Sveg har en årstemp. av +1,1° C;
jan. har —10,3°, juli +13,9°. Nederbörden är
relativt ringa för att vara^ i fjälltrakterna.
Sveg har i genomsnitt 445 mm om året;
marken är snötäckt 5—6 månader. —
Växtvärlden tillhör dels den norrländska
barrskogs-zonen, dels fjällzonen. Barrskogens övre gräns
varierar mycket; trädgränsen beräknas ligga
ung. 900—950 m ö. h. Lövskogen inom barr-
skogsregionen består nästan uteslutande av
björk, övriga lövträd i H. äro asp, gråal,
hägg och rönn. Som helhet är H:s växtvärld
karg och artfattig. Yppigare vegetation
finnes endast på kalkområden och på sydberg.
— Djurvärlden är av subarktisk och arktisk
typ. Järv och varg uppträda regelbundet i
fjälltrakterna och översta skogsområdet;
lodjuret och björnen äro sällsynta. Av laxfiskar
märkas barr, sik och röding. O. Sjn;K. A.
Bebyggelse och näringsliv. Bygden är
koncentrerad till de uppodlade dalgångarna,
under det att de högläntare delarna äro
mycket glest befolkade eller folktomma. I
fjälltrakterna vistas lappar (181 pers. 1928). De
största orterna äro Sveg (1,100 inv.) och Hede
(650 inv.), vilka äro centra för H:s
näringsliv och kommunikationer. Genom tillkomsten
av järnvägarna Orsa—Sveg—Hede och Sveg—
Östersund har det förr starkt isolerade H.
kommit i livligare beröring med det övriga
Sverige. Huvudnäringarna äro av gammalt
jordbruk med boskapsskötsel och skogsbruk.
Jordbrukets avkastning är på grund av hårt
klimat och i allm. mager jordmån klen;
skogarnas produkter bearbetas mest utom H., där
flottlederna mynna ut i havet. Av jordbruket
och dess binäringar leva 70 % av befolkningen
(22 % av skogsbruk), av industri endast 9 %
(av trävaruindustrien 1 %). O. Sjn.
Förhistoria. H. hör arkeologiskt liksom till
sin natur nära ihop med Jämtland. De båda
landskapens bebyggelse började i yngre
stenåldern, då en jägar- och fiskarbefolkning slog
sig ned efter sjö- och flodsystemen. Ett
intressant minnesmärke från denna är
hällmål-ningen vid Flatruet i Storsjö socken (jfr
Hällristningar). Märkligt är ett fynd
från Lillhärdal, bestående av ett par mejslar
av grönsten samt en spjutspets av skiffer,
vilka lågo i ett rikt rödockralager, det första
svenska fyndet av ett dylikt i magiskt syfte
åstadkommet färglager. De lösa
stenålders-fynden från H. utgöras till största delen av
till periodens slut hörande skafthålyxor.
Typiska fynd saknas i H. från bronsåldern och
i stort sett även från äldre järnåldern. Först
från järnålderns slut förekomma fornminnen
talrikare. De hittills flesta fynden och
gravarna — såväl brand- som skelettgravar (se
Gravskick) — ha antecknats från H:s
n. v. hörn, särskilt från Tännäs socken.
Gravar ha anträffats i fjälltrakterna 700—800
m ö. h., där nu blott sätrar finnas. — I
Funäsdalen i Tännäs finnes ett
fornminnesmuseum. H. R-h.
Kyrklig konst. An landskapets medeltida
kyrkliga arkitektur är intet bevarat. Hede,
Lillhärdals och Svegs kyrkor voro byggda av
sten, sannolikt av enkel, rektangulär
planform, Vemdalens kyrka av trä, likaså
över-hogdals, den senare sannolikt i
stavkonstruktion. Från denna härrör den s. k.
överhog-dalstapeten, ett märkligt, medeltida
textilarbete (se Ö ve rh ogdal). En ny blomstrings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
