Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härmfågeln (Härmtrasten) - Härmästare - Härn - Härna - Härnevi - Härnögyttjan - Härnön - Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Härmästare—Härnösand
310
ske än mer för sin utomordentliga förmåga
att härma andra fåglars läten. Den hålles
ofta i bur och blir mycket tam. T. P.
Härmästare, se Tyska orden.
Härn. Ortnamnen Härnevi i Uppland och
Järnevi i Östergötland betyda »Härns
helgedom» och innehålla sålunda ett gudanamn, H.,
som synes vara dets. som isl. Ilörn, hos Snorre
ett binamn på Freja. Sannolikt är H. en åtm.
i Sverige under forntiden dyrkad
fruktbar-hetsgudinna. Se O. Lundberg och H. Sperber,
»Härnevi» (1912). E. W-én.
Härna, socken i Älvsborgs län, Äs härad,
v. n. v. om Ulricehamn; 18,28 kvkm, 360 inv.
(1929). Spridd bebyggelse på höjderna och i
s. vid Viskan, f. ö. skogs- och mossmarker.
415 har åker, 1,173 har skogs- och hagmark.
Ingår i S. Vings, H., Fänneslunda och Grovare
pastorat i Skara stift, Äs kontrakt.
Härnevi, socken i v. Uppland, Torstuna
härad, Västmanlands län, på Mälarslätten, n.
om Enköping; 13,87 kvkm, 394 inv. (1929).
Begränsas i n. av örsundaån. 919 har åker,
431 har skogs- och hagmark. Kyrkan är en
rektangulär byggnad av gråsten från
1300-talets senare del. Tegelvalven, från 1400-talets
senare hälft, ha målningar av Albert
målare (se d. o.). Ingår i Torstuna, österunda
och H. pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra s.
kontrakt. Jfr Härn. G. R-ll; S. H-d.
Härnögyttjan, selnterglaciala
bildningar.
Härnön, ö i s. Ångermanland; 39,3 kvkm.
Tillhör sedan 1873 Härnösand, vars huvuddel
ligger på nordvästra H. Lots- och fyrplatser
på öns ö. sida.
Härnösand, stapelstad i Ångermanland,
omfattar hela Härnön (se d. o.), närmaste
fastland och en mellanliggande liten holme, strax
s. om det sydliga inloppet till Ångermanälvens
mynningsf jord. H:s
läge och omgivningar
äro natursköna. H:s
område på fastlandet
har starkt utvidgats
efter inkorporering
1892 av Gådeåstaden
och Rotudden samt
1922 av
Bondsjösta-den. Hela ytvidden
utgör numera 4,391 har,
därav 4,306 har land.
Tax.-värde å fast
egendom 1928 37,743,200
kr., därav 1,507,900 kr.
för jordbruksfastighet
och för bevillningsfri
fastighet 7,337,300 kr.;
11,732 inv. (1929).
Äldsta stadsdelen
ligger längs stranden
av Härnön; bebyggelsen var urspr. av
fisklägetyp, och här finnas alltjämt mycket
ålderdomliga partier. H:s historiska medelpunkt är
Stora torget i s. v. nära stranden. Det omges
Härnösands vapen.
Skölden med en våglinje
delad i silver och blått; i
övre fältet en på
delnings-linjen stående, blå utter,
hållande i munnen en blå
fisk.
i v. av länsresidenset (uppf. 1791) och i s. av
gamla landsstatshuset, nu museum,
kommunala ämbetslokaler m. m. Vid torgets n. sida
låg fordom stadens gamla rådhus (uppf. på
1720-talet), numera flyttat till friluftsmuseet
på Murberget (se nedan) och ersatt av ett
bankhus. Längre österut och på högre nivå
ligga domkyrkan (invigd 1846) och
Stadsträdgården med monument över F. M.
Franzén (av Milles) och E. Sehlstedt, ö. därom
Gamla kyrkogården samt Kustartilleriets
kaserner, som skola ombildas till vanföreanstalt
för Norrland. Huvudgatorna på Härnön löpa
i regel från n. till s. Tvärgatorna äro till
stor del smala och branta med undantag
för Nybrogatan, H:s centralgata, som går
från järnvägsstationen på fastlandet över en
svängbro och genom stadsdelen på Härnön.
Vid denna ligga (på Härnön) bl. a.
frimurar-huset, stadens rådhus med en vacker, nyantik
pelarhall (uppf. 1791; före 1882 lokal för
domkapitlet och allmänna läroverket),
domkapi-telshuset (uppf. 1844), biskopshuset och nya
landsstatshuset. På fastlandet märkas i s.
hospitalet, centralfängelset, lasarettet och
dövstumskolan samt i n. en idrottsplats. N.
om denna ligger på Murberget ett
friluftsmuseum, med kyrka, rådhus, herrgård,
allmogegårdar, fäbodvall, lappbyar, fiskläge m. m.
H. är ändpunkt för Ostkustbanan sedan
1927 och Härnösand—Sollefteå järnväg sedan
1893. Hamnen (fördelad i tre områden: södra
hamnen, norra hamnen och redden) är till
följd av lätt infart, skyddat läge och
betydande djup en av Norrlands förnämsta.
Kaj-längd 1,905 m, kajdjup 2,7—7,9 m, djup i
hamnen 5—25 m. Livlig ångbåtsförbindelse
med kustorterna vid Bottniska viken och
platser uppåt Ångermanälven. 1926 ankommo och
avgingo 7,431 fartyg (702,209 nettoton) i
inrikes och 322 fartyg (222,250 nettoton) i
utrikes fart. Mindre fartyg kunna taga vägen
s. ut genom H:s kanal (färdig 1854; omkr.
3 m djup) mellan Härnön och den lilla
holmen. Tullkammare. — H. har vatten- och
avloppsledning, elektricitetsverk samt enskilt
gasverk. — I H. finnas riksbankskontor,
två sparbanker och avdelningskontor av tre
affärsbanker. Industrien omfattade 1926 26
arbetsställen och 669 arb.; salutillv.-värde
13,652,028 kr. Förnämst äro H:s
verkstads-och varvs-a.-b. (aktiekap. 600,000 kr., 140
arb.) och a.-b. Svenska tobaksmonopolets
to-baksfabrik (140 arb.). — I H. finnas högre
allmänt läroverk, uppkommet genom förening
av den 1640 inrättade trivialskolan och det
1650 grundlagda gymnasiet (Norrlands äldsta),
tekniskt gymnasium och fackskola för
träindustri, folkskollärar- samt
småskollärarinne-seminarium och navigationsskola m. m. Till
H. skall förläggas landsarkiv för hela
Norrland utom Jämtlands län. I H. utgivas
Härnö-sands-Posten (grundad 1842, daglig från 1894)
och Västernorrlands Allehanda. Kyrkoherden
i H:s pastorat bär titeln domprost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
