Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Hästavel
322
Hästavel avser att fylla såväl statens som
enskildas behov av hästar, lämpade för de
olika ändamål, vartill hästen i allm. nyttjas.
Hästuppfödning bedrives i Sverige i ganska
stor omfattning, så att därigenom icke blott
landets eget behov fylles utan även en
betydande export kan äga rum. Hästantalet
utgjorde 1919 715,681, fördelade enl.
nedanstående tabell, samt 1927 omkr. 610,000.
Stockholms stad 7,922
Stockholms län 28,717
Uppsala » 27,405
Södermanlands » 28,259
Östergötlands » 43,856
Jönköpings » 24,804
Kronobergs » 16,096
Kalmar » 35,528
Gotlands » 15,551
Blekinge » 12,518
Kristianstads » 53,575
Malmöhus » 75,299
Hallands » 29,454
Göteb. o. Bohus län 25,593
Älvsborgs » 41,818
Skaraborgs » 57,883
Värmlands » 29,028
Örebro » 24,344
Västmanlands » 25,807
Kopparbergs » 20,473
Gävleborgs » 20,861
Västernorrlands» 20,379
Jämtlands » 18,086
Västerbottens » 19,903
Norrbottens » 12,522
Hästen kan i regel börja användas till avel
vid 4 års ålder och av tidigt utvecklade raser
stundom t. o. m. vid 3 år. En 3-årig hingst
bör under första året ej gärna användas till
flera än 10—12 ston; såsom 4-årig kan den
betäcka 20—30 och såsom fullt utvecklad
omkr. 100 ston. För att hingsten så länge
som möjligt må bibehållas avelsduglig, bör
den användas i ett efter hans typ lämpat,
måttligt arbete. Utfodringen bör vara
kraftig, och under den strängaste
tjänstgöringstiden tillses särskilt, att fodret håller
tillräcklig mängd äggviteämnen. Ston betäckas
vanl. vid 4 års ålder, väl utvecklade djur av
kallblodiga raser stundom redan vid 3 år.
Brunsten inträffar vanl. på våren och varar
från 24—36 tim. intill 7—14 dagar, hos
somliga ston upprepas den regelbundet var 4:e
vecka, om befruktning ej sker, medan det hos
andra kan dröja flera månader, innan brunst
ånyo uppträder. Efter fölningen inställer sig
brunsten i regel på 7:e—9:e dagen, då
dräktighet säkrast uppnås, om betäckning sker.
Den vanligaste betäckningstiden är i Sverige
april—juni, och stona gå dräktiga omkr. 337
dagar. Dräktiga ston böra utfodras så, att
de hållas vid gott hull utan att bli för feta;
man bör tillse, att fodret innehåller
tillräcklig mängd kalk och fosforsyra. Under första
hälften av dräktighetstiden kunna stona
användas på vanligt sätt men böra därefter
sparas från de tyngsta körslorna; de kunna
dock användas i arbete intill 14 dagar före
fölningen och böra även sedan dagligen
motioneras. De närmaste 3—4 dagarna såväl
före som efter fölningen ges endast hö och
kylslaget vatten, och därefter ökas
utfodringen småningom, så att först efter en vecka
eller 14 dagar full ration uppnås. Efter ett
par veckor kan stoet börja användas i lindrigt,
först efter en månad i fullt arbete. Fölet
lämnas från början hos modern, och då stoet
börjar användas i arbete, bör fölet helst få
medfölja. Intill 3 veckor behöver fölet intet
förutom modersmjölken, men därefter bör
gi
vas ett tillskott av fint hö och kraftfoder,
bestående av en blandning av krossad havre,
vetekli och linfrömjöl. Avvänjningen bör ske
vid 4—6 mån.; tidigare avvänjning kan vara
lämplig, om stoet på nytt är dräktigt eller
skall användas i mera ansträngande arbete.
Efter avvänjningen utfodras stoet knappt
och motioneras strängt; vid fortsatt riklig
mjölka vsöndring ges lämpligen även ett
laxer-medel, t. ex. 200 g glaubersalt i D/2 1 vatten.
Huvudreglerna i fråga om fölets utfodring
efter avvänjningen äro, att utfodringen
lämpas efter ras och typ, så att man på bästa
sätt främjar utvecklingen av de egenskaper,
som för hästens blivande användning äro
värdefullast. Vid uppfödning av ädla föl nyttjas
därför lämpligast havre och finare hösorter,
ss. timotej- och gott ängshö, för föl av
kallblodiga raser däremot hellre kli och
baljväxt-gröpe samt rotfrukter och klöverhö, som bäst
främja utveckling av grovlek och massa. Av
stor betydelse vid uppfödning av unghästar
äro tillgång till goda och lämpliga beten samt
tillräcklig motionering av unghästen.
Ledningen av h. i Sverige är anförtrodd
åt Stuteriöverstyrelsen (se d. o.).
För h:s främjande hållas årl. med statsmedel
understödda hästpremieringar enl. av
K. m:t fastställt reglemente av 26 nov. 1920
(Sv. Förf.-saml., n:r 800 för 1920). De avse
att främja uppkomsten av goda och för olika
landsdelar fullt lämpliga häststammar.
Premierna utgå i form av penningpris,
medaljer, intyg, avelsdiplom och s. k. frisedlar,
berättigande till fri betäckning av premierad
hingst. 1927 premierades 1,486 hingstar.
Den ädla h. inom landet avser företrädesvis
att frambringa en inhemsk svensk
halvblods-häst av tillräcklig grovlek och storlek, för
att avelsdjuren med fördel skola vara
användbara även för jordbruksarbete samt
produktion av remonter för arméns behov. För
att främja ädel h. håller staten två hings
tdepåer (Strömsholm i Västmanland och
Flyinge i Skåne; jfr Stuteri), varifrån
hingstar under betäckningstiden
utstatione-ras i olika delar av landet, samt dessutom ett
stuteri vid Flyinge. I samma syfte verkar
Föreningen till den ädla h ä s
t-a v e 1 n s befrämjande, stiftad 1911.
Ar-denneraveln avser att frambringa en inhemsk
kallblodig häst av den belgiska rasens typ.
Ledningen har sedan 1901 handhafts av S t a
m-boksföreningen för svenska a
r-dennerhästen, sedan 1923 ombildad till
Avelsföreningen för svenska a
r-dennerhästen, som har till ändamål att
genom rationell stamboksföring tillvarataga
och tillgodogöra det inom landet befintliga
och för avelsändamål lämpliga hästmaterialet
av ren eller övervägande ardennerras.
Clydes-dalerasen (se d. o., med bild) brukas nästan
endast i vissa trakter i Skåne, Halland och
(på senare åren) även Västergötland.
Den nordsvenska aveln har till ändamål
X. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
