Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästesko, ätter - Hästesko (af Målagård), Johan Henrik - Hästfibla - Hästfiskar - Hästflugan - Hästgraderna - Hästholmen - Hästhov - Hästigel - Hästkastanje - Hästkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Hästesko, J. H.—Hästkraft
328
är känd genom JakobHenriksson
(kallas H. men begagnade själv ej namnet; d.
1567), som ägde Sjundby. Han var
häradshövding och blev 1565 riksråd; som krigsöverste
under kriget med Danmark blev han slagen vid
Axtorna 1565 och föll 1566 i dansk fångenskap.
Ätten H. af Målagård, introducerad
1633 på Sveriges (utdöd där 1856) och 1820 på
Finlands riddarhus, härstammar från
Lindved Klasso n, som adlades 1602 jämte sin
broder Mårten och stupade vid Pskov 1615.
Han innehade som förläning Mohla f. d.
kungsgård. Hans brorson Jakob Karlsson (d.
1652) deltog som ryttmästare i trettioåriga
kriget och adlades 1639 med namnet F o r t u n a,
men ättmedlemmarna skrevo sig
Hästesko-Fortuna. Ätten utdog 1909. — En annan,
rent svensk ätt H. introducerades 1638 och
utdog på manssidan 1724. Se uppsats av O.
Adelborg i Personhist. Tidskr. 1924. H. E. P.
Hästesko (af Målagård), Johan
Henrik, militär, Anjalaman (1741—90), sonsons
sonsons son till Lindved Klasson H. (se
släktöversikten). Blev 1787 överste och chef för
Äbo läns reg. och deltog i 1788 års krig. Han
sökte genom uppvigling bland officerarna
samt personliga föreställningar hos konungen
tvinga Gustav III att draga den s. k.
Hussulaarmén, till vilken H:s regemente hörde,
tillbaka över gränsen, vilket också skedde 4 aug.
Vidare undertecknade han Liikalanoten av 9
aug. och-förbundsakten vid Anjala av 12 aug.
H. fängslades i jan. 1789, dömdes till döden
och var den ende av Anjalamännen, som
avrättades (på Ladugårdslandstorg i Stockholm
8 sept. 1790). Litt.: P. Nordmann, »J. H. H.»
(i Skrifter utg. av Sv. Litt.-sällsk. i Finland,
Förhandi. och Uppsatser, bd 5, 1889—90). Jfr
Anjalaförbundet. H. E.P.
Hästfibla, A’rnica, ett korsörten närstående
släkte bland de korgblommiga växterna,
utmärkt genom motsatta blad, de nedersta i
rosett, och stora korgar med tvåkönade
diskblommor. En art, A. montana, »vild
ringblomma», växer på ängar i s. och mellersta
Sverige. Av de torkade blommorna beredes
arnikatinktur, nyttjad bl. a. vid behandling av
krossår. G. M-e.
Hästfiskar, zool-,
se Sjöhästar.
Hästflugan,
Hip-pobo’sca equina, en
knappt
centimeter-lång, brett
tillplattad, glänsande
brun fluga, som,
ehuru ofarlig, dock
genom sin envisa
närgångenhet
skrämmer
nötkreatur och hästar.
Den lär huvudsaki.
leva av
hudav-eöndringar. Honan
föder levande ung-
Hästhov, TussUago farfara.
ar, en åt gången, antingen en puppa eller
en förpuppningsfärdig larv, vars vidare
utveckling försiggår på marken. O. A-g.
Hästgraderna, se Hästlatituderna.
Hästholmen. 1. Hamnplats och
stationssamhälle i V. Tollstads socken, Östergötlands
län, vid Vättern. I H. mötas järnvägslinjerna
Mjölby—H. och
Linköping—(Vadstena—)ödes-hög; i anslutning till tågen daglig
ångbåts-förbindelse H:s hamn—Hjo. Hamndjup 3,2—
3,7 m. — 2. ö i Nacka socken, Stockholms
län, s. om inloppet till Stockholms ström; 22
har. På H. ligger den Kooperativa förbundet
tillhörande kvarnen Tre kronor.
Hästhov, Tussilägo fa’rfara, en flerårig
korgblommig ört med lång, krypande
jordstam och stora, brett hjärtlika, under
gråludna blad. De gula
blommorna slå ut
tidigt på våren (ofta
i april), innan
bladen utvecklats, och
sitta i ensamma
korgar med omkr.
1 dm högt,
fjällbe-klätt skaft.
Kantblommorna äro
tunglika
honblommor, diskblommorna rörfoymiga, med
ståndare och för
befruktning oduglig
pistill. H. växer i
fuktiga
skogskanter, på leriga åkrar
o. dyl. över nästan
hela Sverige och
blir ofta ett besvär-
ligt ogräs. Bladen äro officinella och nyttjas
mot hosta i »bröstkryddor». H. kallas därför
även »brösttobak» el. »hostväxt». G. M-e.
Hästigel, zool., se I g 1 a r.
Hästkastanje, Ae’sculus, släkte, som ensamt
bildar den till koripetalerna hörande
hästkastanj familjen, Hippocastanaceae, och
omfattar ett fåtal arter i n. tempererade zonen, de
flesta i Nordamerika. De äro träd el. buskar
med motsatta, fingrade blad och stora, snett
ensymmetriska blommor i upprätta ställningar.
Fruktämnet är 3-rummigt, frukten en vanl.
enfröig kapsel. Den vanliga h., A.
hippocas-tanum, (bild sp. 329) har 7-fingrade blad
och vita, rödfläckiga blommor. Urspr.
sannolikt från Balkanhalvön, har den åtm. sedan
1500-talet odlats som prydnadsträd. Mera
sällan förekomma i svenska parker
nordamerikanska arter med 5-fingrade blad, t. ex. den
gulblommiga A. lutea och den rödblommiga A.
pavia. Se även Kastanjeträd. G. M-e.
Hästkraft (förk. hkr el. hk; eng. horse
po-wer, förk. h. p.), den effektenhet, vari
kraftmaskiners styrka mätes. 1 h. är lika med det
arbete, som kräves för att på 1 sek. lyfta
75 kg 1 m rakt upp. Med vanliga
beteckningar är således 1 h. = 75 sekundmeter-
Hästfluga, Hippobosca equina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
