Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästkraft - Hästlatituderna, Hästgraderna - Hästpolo - Hästpremiering - Hästräfsor - Hästsko - Hästskobåge - Hästskomagnet - Hästskonäsor - Hästskötsel - Hästsport - Häststyng - Hästsvans - Hästvakansavgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Hästlatituderna—Hästvakansavgift
330
kilogram, vilket motsvarar 736 watt (jfr E
f-f ek t 3). Effektiv h. (eff. hkr) betecknar
den effekt, vilken kan som nyttigt arbete
uttagas från en motors huvudaxel. Denna
effekt bestämmes med tillhjälp av
dynamo-meter (se d. o.). Indikerade h. (ind. hkr)
ange (vid värmemotorer med cylinder), att
effekten beräknats med tillhjälp av
indikatordiagram (se Diagram 2 och
Indikator), och beteckna alltså det
effektbelopp, som det använda drivmedlet utvecklar
i själva motorcylindern. — Nominell h.,
en oegentlig och vilseledande beteckning,
numera alldeles ur bruk. O. B-n.
Hästlatituderna, Hästgraderna, de
breddgrader i Atlanten på gränsområdet
mellan nordöst- och sydöstpassaderna intill n.
vändkretsen, där stiltje ofta förekommer alla
tider på året. Namnet kommer av de stora
förluster av djur, som segelfartyg med
hästtransporter från Europa till Amerika i regel
plägade lida inom detta bälte.
Hästpolo, se P o 1 o.
Hästpremiering, se Hästavel.
Hästräfsor, jordbruksredskap för
hopräfs-ning av på marken liggande sädesstrån och
gräs. Släpräfsa, ett gammalt svenskt
redskap, består av en med alnslånga pinnar
besatt räfskam, som av en dragare släpas över
marken. Hos hjul- el. tigerräfsor
upp-bäres kammen av två hjul, och pinnarna äro
långa, fjädrande klor av rundjärn, vilka
upplyftas för räfsans tömning genom kammens
vridning medelst en handhävstång el. numera
Vanlig hästkastanj e, Aesculus hippocastanum.
vanl. genom att den fastkopplas vid hjulnavet.
Jfr Slåttermaskin. H. J. Dft.
Hästsko, se Hovbeslag.
Hästskobåge, se B å g e 4 (med bilder).
Hästskomagnet, en i form av en hästsko
böjd magnetiserad stålstav. Formen medger
en större bärkraft än hos en rak magnetstav
med. samma massa. J. T.
Hästskonäsor, zool., se Fladdermöss.
Hästskötsel omfattar hästens utfodring,
rykt, skoning och användning samt stallarnas
lämpliga anordning.
De vanligaste fodermedlen för hästar
äro havre, hö och halm, men dessutom nyttjas
en hel mängd andra, t. ex. baljväxtgröpe,
vetekli, maltgroddar och majs ävensom
foderkakor och rotfrukter. Utfodringen bör ske
3 ggr dagl. samt vid strängare arbete ett
mellanmål på för- och eftermiddagen och
fodret fördelas i smärre portioner. Vattningen
bör ske minst 3 ggr dagl., och i medeltal
beräknas 20—30 1 vatten om dagen.
Rykten avser antingen endast hudens
renhållning eller att tillika åstadkomma en
förstärkt hudverksamhet genom att öka
blodtilloppet till huden. För att underlätta
hudskötseln nyttjas även klippning, vilket kan
vara till gagn vid mera forcerat arbete, t. ex.
för kapplöpningshästar. För hästar, som
behöva vistas mycket ute i vilken väderlek som
helst, ss. arbetshästar, ävensom för unghästar
lämpar sig i allm. varken intensivare rykt
eller klippning. Om skötseln av hästens
hovar och skoning se H o v och Hovbeslag.
Stallutrymmet beräknas för
medelstor häst: spiltans längd 2,8—3 m och bredd
1,8—2,2 m; höjden i taket för ett antal intill
12 st. 3 m, för 12—30 st. 4 m och för större
antal 5 m. Lämplig temperatur för
arbetshästar anses vara 12—15° C och för ädlare
hästar och moderston med föl 16—18°;
fönsterytan bör beräknas till Via—1/12 av golvytan.
För god ventilation fordras en lufttillförsel
av 50—70 kbm per djur i timmen. E. T. N.
Hästsport, urgammal sportgren, förekom
under antiken i form av såväl kappridning
som framför allt kappkörning; under
medeltiden voro tornerspelen (se d. o.) vanliga. —
Inom modern h. skiljer man på travsport
och ridsport, den senare omfattande bl. a.
kapplöpningar (se d. o.). Andra
grenar av h. äro skidkörning efter häst, v o
1-t i g e (se d. o.), jaktridning (se d. o.)
samt en del spel till häst, t. ex. p o 1 o (se
d. o.). Å.S-n.
Häststyng, zool., se Styngflugor.
Hästsvans var i Turkiet före 1820-talets
slut tecken för hög militär värdighet; h. var
eg. svansen av grymtoxen. Sultanen hade 6
h., storvesiren och en pascha av första rangen
3 (»pascha av tre hästsvansar») o. s. v.
Hästvakansavgift, kam., avgift, som
rust-hållare vid avsuttna kav.-reg:ten erlade till
kronan för befrielse från att hålla häst. H.
upphörde med indelningsverket (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
